Lungor och luftvägar
Allergier
Det är många som är allergiska. Allergi kan göra så att det kliar i ögonen, i näsan och på huden. Eller gör ont i magen. En del kan må jättedåligt och få svårt att andas. Så jobbigt! Och allt beror på att kroppens immunförsvar har börjat bråka med fel grejer.
Astma
Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. Men tack och lov finns det mediciner som hjälper. Om man har astma kan man oftast leva precis som alla andra och göra det man vill.
Covid-19
För de flesta känns covid-19 som en vanlig influensa eller förkylning. Oftast blir man frisk efter en vecka. Men en del blir mer sjuka och ibland kan det ta lång tid innan man känner sig helt som vanligt igen.
Cystisk fibros
Cystisk fibros är en sjukdom som gör att slemmet, som finns på slemhinnorna i kroppen, blir tjockt och segt. Då blir det jobbigt att hosta och lungorna kan må dålig. Man kan också få näringsbrist. Men det finns många saker man kan göra för att må bättre.
Feber
Feber märks genom att man blir varm, känner sig trött och svag. Ofta får man ont i musklerna också. Drömmarna kan bli väldigt konstiga när man har feber. En del drömmer till och med mardrömmar. Hu!
Förkylning
Atschoo! Snor och hosta. Ont i halsen och lite feber. Trött och hängig. Förkylningar är inget kul. Men tack och lov går de över ganska snabbt.
Hosta
Host, host, host. Det finns många slags hosta. Skrällhosta, torrhosta, slemhosta, rethosta och hosta på natten. Hosta kan vara väldigt irriterande! Men det är egentligen något bra.
Influensa
Som en förkylning med extra allt – så är det att ha influensa. Febern blir högre, huvudet gör ondare, halsen blir rossligare och hostan blir skrälligare. Dessutom får man ofta ont i kroppen och känner sig heeeelt slut.
Krupp
Krupp märks genom att man hostar. Man kan bli hes och det kan kännas tungt att andas också. Det kan vara riktigt jobbigt men krupp brukar gå över efter en stund.
Luftrörskatarr
En envis och djup hosta som skallrar i hela kroppen. Slem i halsen och pipande luftrör. Det kan vara tecken på luftrörskatarr.
Lunginflammation
Lunginflammation kan märkas på olika sätt. Man kan bli andfådd utan att man ens har ansträngt sig! Och det gör ofta ont i bröstet när man andas. Man kan hosta upp slem och få feber.
Lungsäcksinflammation
Lungorna ligger i en varsin säck. Det kan bli det en inflammation i säcken. Det kallas för lungsäcksinflammation.
RS-virus
RS-virus känns som en alldeles vanlig förkylning. Det är jobbigt men ingen fara om man är stor. Men för små bebisar kan RS-virus vara en allvarlig sjukdom. Bebisar kan få svårt att andas av RS-virus.
Frågor och svar
Lungor och luftvägarNär vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då signaler till din hjärna att sluta dra in luft. När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
Gäspen är en reflex, alltså något som kroppen gör vare sig vi vill det eller inte. Det finns flera förklaringar till att man gäspar. Man tror till exempel att när man är trött och gäspar drar man ner extra luft i lungorna. Då får kroppen mer syre och man blir piggare. En annan förklaring är att när man gäspar gör man en stor grimas. Genom att gäspa och röra alla musklerna i ansiktet väcker man sig själv om man är trött och håller på att slumra till. Gäspen är en mycket gammal reflex. För flera miljoner år sedan gäspade våra förfäder. På den tiden fanns det faror som lurade i skogen och det var viktigt att hålla sig vaken och vara på sin vakt. Genom att gäspa piggnade man till och höll sig vaken. Gäspen styrs av ”enkla” signaler i hjärnan, så enkla att det är jättelätt att börja gäspa när man ser någon annan göra det. Det är för övrigt inte bara människor som gäspar utan också hundar, katter och andra djur.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
I luften du andas ut finns små vattendroppar. När du andas i kall luft blir vattendropparna i utandningsluften större och syns mycket bättre. Under en dag andas du ut 3,5 deciliter vatten, ungefär lika mycket som ryms i en läskedrycksflaska. På ett år andas du ut hela 130 liter vatten.
Våra lungor är mycket känsliga för till exempel rök, smuts och baciller. Om smuts kommer ner i lungorna blir de irriterade. Då skickas signaler från lungorna till hjärnan och hjärnan skickar sedan signaler till olika muskler i halsen, i bröstet och i magen. Musklerna arbetar tillsammans så att man börjar hosta. Hostan är en reflex som skyddar oss. När vi hostar försöker kroppen bli av med det som är farligt.
Boka plats i djurfri vagn när du reser med tåg. I bussar är ofta platserna längst fram djurfria. Träffa vänner som har djur utomhus eller hemma hos dig. Be kompisar som har djur hemma att komma i rena kläder, särskilt på strumpor fastnar mycket allergen. Tänk på att det inte finns några allergisäkra raser men mängden allergen kan variera både mellan raser och olika djur. Så det kan alltså vara så att du tål en viss hund, katt eller häst men reagerar på andra.
Absolut! Om du reagerar på till exempel pälsdjur behöver du kolla innan så det är djurfritt där du ska sova. Det kan vara bra att vädra ordentligt innan ni lägger er. Ta med egna lakan om du har reagerat på vissa tvättmedel eller sköljmedel. Det är också smart att fråga innan vad ni ska äta och se till att det finns frukost som du tål, antingen genom att de köper eller att du tar med dig. Glöm inte att ta med dina mediciner och ta med lite extra ifall något oväntat händer som att du får en reaktion eller kanske vill stanna en natt till.
Det är vanligt att man ibland är ledsen och arg över att man har allergi. Man känner sig utanför och önskar att man var precis som alla andra. Det kan också vara jobbigt om man missar mycket i skolan eller inte kan vara med på alla saker man vill. Känner du så är det viktigt att komma ihåg att du inte är ensam. Det brukar också kännas lättare om man vågar prata med någon om sina tankar. Ibland kan det hjälpa att prata med en kompis, eller med en vuxen om vad som känns svårt och få hjälp att se om det finns några lösningar. Något som hjälper många är att träffa andra som också har allergier. Det finns organisationer som ordnar aktiviteter och läger man kan åka på. Två sådana organisationer är Unga Allergiker och Astma- och Allergiförbundet. Det kan också hjälpa att prata med en kurator eller psykolog, särskilt om du känner dig orolig eller deppig. Om du känner dig väldigt begränsad av din allergi är det bra att prata med din läkare. Det kan finnas mer att göra för att minska dina symtom och det kan också hjälpa att få mer information om till exempel hur medicinerna.
Det finns ytterligare 24 frågor och svar om Lungor och luftvägar
Lär dig ännu mer
Unga Allergiker
Unga Allergiker arbetar för att alla med astma och allergi ska kunna leva ett bra liv. Det betyder till exempel att kunna gå i skolan, gå på aktiviteter och delta i samhället. Utan att behöva drabbas av allergiska besvär.
