Höften är en led.
Lederna i kroppen gör att man kan röra sig. I höftleden möts två skelettdelar. Det är lårbenet och bäckenet. Högst upp på lårbenet finns en rund kula. Kulan sitter som en hatt på lårbenet. Kulan passar perfekt i en grop i bäckenet. Gropen kallas för ledpanna. När man går och rör på benet, eller böjer höften, glider kulan runt i gropen.
Där kulan och lårbenet möts finns en skiva.
Det är där som nytt ben växer fram. Skivan kan bli mjuk när man är i puberteten. Om det händer kan kulan glida snett och då kan det göra ont i höften, benet och knät. I så fall ska man ta kontakt med sjukvården. Där får man ligga på rygg med böjda ben och försöka vrida benen utåt, inåt och uppåt. Då ser doktorn hur höften fungerar. Man får också röntga höften.
Glidning i höftkulan får man oftast precis innan puberteten eller när puberteten börjar.
För killar kan det här problemet alltså komma när man är mellan 8 och 16 år. För tjejer när man är mellan 9 och 14 år. Det är vanligare att killar får glidning i höftkulan. Problemet kan komma i ena höften eller i båda. Ofta känns det bara lite i början men efter några veckor blir det värre.
Man vet inte riktigt varför det blir så här för en del barn och tonåringar.
En förklaring kan vara gener. Alltså att man ärver problemet av sina föräldrar.
Om du har glidning i höftkulan är det viktigt att rätta till problemet snabbt.
Då blir du opererad. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting. Efter operationen behöver du använda kryckor i mellan sex och åtta veckor. Doktorn kommer att berätta när du kan börja träna och idrotta igen. Sedan får du gå på kontroller ibland för att se att höften fortsätter att utvecklas och växa som den ska.
Vad betyder egentligen ... ?
En gen är en liten instruktion som finns i varje cell i kroppen. Genen fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas recept på sjukdomar i receptboken. Då kan man få den sjukdomen någon gång under livet. Man säger att sjukdomen är ärftlig eftersom man har ärvt den av sina föräldrar. Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier.
Ärftlighet betyder att vi får vissa saker från våra föräldrar. Om din mamma till exempel har bruna ögon kanske du också får bruna ögon. Vi kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att vi får med oss olika saker från våra föräldrar när vi föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.
Puberteten betyder att kroppen utvecklas från en barnkropp till en vuxenkropp. Puberteten startar när hjärnan börjar skicka ut signaler. Signalerna gör att kroppen börjar tillverka något som kallas för hormoner. Hormonerna är ett slags meddelanden som säger vad som ska hända i kroppen.
Flickors hjärnor börjar skicka ut sådana signaler när flickan är mellan 8 och 13 år. De talar om för flickkroppen att det är dags att börja växa snabbare på längden och att brösten ska börja växa. Hår ska börja växa runt snippan och under armarna. Höfterna ska bli bredare. Flickan ska få flytningar. Flytningar är en vit, lite kletig vätska från snippan. Äggen i äggstockarna ska mogna. När puberteten är nästan klar får flickan sin mens.
Pojkar brukar komma i puberteten när de är mellan 9 och 14 år. Signalerna från hjärnan talar om för pojkkroppen det är dags att börja växa snabbare på längden och att testiklarna i pungen ska börja växa. Testiklarna ska börja göra spermier. Snoppen ska växa. Hår ska börja växa runt snoppen, under armarna och i ansiktet. Rösten ska bli mörkare. Pojken ska kunna få utlösning. Utlösning betyder att det kommer ut spermier i en kletig vätska från snoppen.
Under puberteten svettas man mer och svetten luktar starkare. Många får akne, alltså finnar på huden. Puberteten tar tid. Det tar ungefär tre år för kroppen att utvecklas från barn till vuxen. Efter puberteten är man könsmogen. Det betyder att man kan få barn.