Covid-19 kan göra att man mår dåligt på flera olika sätt.
Man kan få hosta, feber, snuva och täppt näsa. Det kan göra ont i halsen, ont i huvudet, ont i musklerna och ont i magen. Man kan få löst bajs som kallas diarré, må illa och känna sig jättetrött och svag. En del får problem med att smaken och lukten blir annorlunda. I värsta fall kan man få svårt att andas. Det är olika hur sjuk man blir. En del känner sig bara lite hängiga medan andra kan må riktigt dåligt.
För de flesta går sjukdomen över på en vecka.
En del blir ännu sjukare efter en vecka fast det händer nästan bara vuxna. Barn brukar inte bli allvarligt sjuka av Covid-19. Det finns ändå ett par väldigt ovanliga saker som barn kan råka ut för när de har fått Covid-19. En sådan sak är att barnet mår sämre efter fyra till åtta veckor. Barnet får då hög feber och en inflammation i kroppen och behöver vårdas på sjukhus. En annan väldigt ovanlig sak är barnet fortsätter att känna sig trött, kanske är yr, har ont i huvudet och svårt att koncentrera sig. Det fortsätter att kännas så i flera månader. Då behöver barnet hjälp av flera olika personer i vården. Det kan vara en doktor som kollar hur kroppen mår, en fysioterapeut som hjälper till att träna upp orken i kroppen och en psykolog som kan hjälpa till med tankar och känslor.
Covid-19 beror på en typ av virus som heter corona.
Viruset är mycket smittsamt. Virus smittar. En person som är sjuk i Covid-19 kan nysa eller hosta ut stora eller små droppar av spott. I dropparna finns virus. De minsta dropparna är så små att de svävar i luften en stund. Då kan andra personer andas in dem och bli smittade. Och om ett litet barn har Covid-19 och suger på en leksak så kommer det spott – med virus i – på leksaken. Viruset kan sedan finnas kvar på leksaken ett tag. Om någon annan tar på leksaken fastnar viruset på personens händer. När personen sedan stoppar fingrarna i munnen eller kliar sig i ögonen eller i näsan kommer viruset in i kroppen.
Det finns flera olika sorters coronavirus.
Man kan tänka att det är ungefär som en stor familj med en massa syskon. Virus-sorterna är som syskon. De hör till samma familj men skiljer sig lite från varandra. De är lite olika smittsamma och kan göra att sjukdomen känns lite olika.
För att veta om du har Covid-19 kan du göra ett test.
En del test kan man göra hemma själv. Men hemma-testen ger inte alltid ett säkert svar. Andra test gör man i sjukvården och de ger säkrare svar. Testen kan gå till på olika sätt men grejen är alltid att man behöver spott eller snor. Man brukar använda en pinne med bomullstopp och hämta lite spott eller snor i näsan eller halsen.
Om du har fått Covid-19 ska du ta det lugnt och vila tills du mår bättre igen.
Det är bra att dricka mycket om du har feber. Det är viktigt att försöka att inte smitta ned andra. Därför ska du stanna hemma tills du känner dig frisk igen. Om du skulle känna dig väldigt sjuk och få svårt att andas ska du åka till sjukvården.
Det finns ett vaccin mot Covid-19.
Alla som är tolv år eller äldre kan få vaccinet. En del barn som kanske har någon annan sjukdom och därför är extra känsliga kan få vaccin från fem års ålder. Man kan bli sjuk i Covid-19 även om man har tagit vaccinet men då slipper man bli allvarligt sjuk.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!