Ett sår betyder att huden har gått sönder på något sätt. Sår kan vara både stora och små. Det är viktigt att ta hand om alla sorters sår.
Det finns många olika sorters sår:
Skrubbsår är när det yttersta lagret av huden har rivits bort.
Skavsår är när huden har blivit bortnött - det är vanligt att få skavsår på foten av hårda eller trånga skor.
Sticksår är när något spetsigt har gjort hål i huden.
Skärsår är när något vasst har skurit sönder huden.
Krossår är när man har slagit sig mot något hårt så att huden har krossats.
När huden har gått sönder kan det komma in bakterier, virus eller svamp i såret.
Om det händer får man en infektion. Det märks genom att såret gör ont och huden runtomkring blir röd och svullen.
Om du har fått ett skrubbsår eller ett skavsår ska du tvätta såret med tvål och vatten.
Låt det sedan torka av sig själv. När såret är torrt ska du sätta på ett plåster. Då kommer det inte lika lätt in smuts eller andra dåliga saker i såret. Det finns speciella plåster för skavsår som gör att du får mindre ont medan såret läker. Sådana skavsårsplåster finns på apotek.
Om du har fått ett litet sticksår, skärsår eller krossår ska du tvätta det med tvål och vatten.
Låt sedan såret torka av sig själv. När det är torrt ska du sätta på ett plåster eller en kompress. En kompress är en liten bit gasväv som du lägger på såret. Sedan tejpar du fast kompressen med speciell tejp. Kompress och tejp finns på apotek.
Skrubbsår, skavsår och andra små sår brukar läka av sig själva.
Du ska kontakta sjukvården om ett litet sår börjar göra jätteont eller om det inte vill slut blöda. Du ska också kontakta sjukvården om sticksåret, skärsåret eller krossåret är mer än en centimeter djupt och huden delar sig. Då kan du behöva hjälp med att laga såret. Det kan man göra genom att sy, limma eller tejpa ihop det. Du får alltid bedövning när du ska sy ett sår. Bedövning gör så att det känns mindre. Ibland kan du behöva du operera såret för att kunna laga det. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Om du har fått ett stort sår ska du ta dig snabbt till sjukvården.
Om såret blöder mycket måste du försöka stoppa blödningen. Det gör du genom att hålla såret så högt upp du kan. Om du till exempel har fått ett stort sår på armen ska du sträcka upp armen i luften. Du ska också trycka hårt med exempelvis en handduk mot såret medan du åker till sjukvården.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
När man gjort sig illa och skadat huden eller opererats måste kroppen läkas och göra huden hel igen. Kroppen börjar laga såret och gör ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser precis likadan ut som den gjorde innan du skadade sig eller opererades. Särskilt inte om du får ett stort och djupt sår. Då blir det ett ärr.
Vissa stygn kommer att försvinna av sig själv medan andra stygn måste du ta bort hos en sjuksköterska på sjukhuset eller vårdcentralen. Innan du lämnar sjukhuset kommer personalen att berätta vilka stygn just du har och hur de ska tas bort och när.
När man slår sig och det börjar blöda bildar kroppen något som liknar ett fisknät över såret. Nätet görs av ett ämne i blodet som heter fibrin. När blodplättarna i blodet fastnar i fisknätet klumpar blodet i fisknätet ihop sig så att man slutar blöda.
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir
solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
