Ett födelsemärke är en fläck på huden. Sådana kan finnas var som helst på kroppen och ha olika färg, form och storlek.
Det finns två sorters födelsemärken.
Den ena sorten beror på att det har samlats extra mycket pigment i huden. Pigment är ett ämne som ger huden sin färg. Sådana födelsemärken kallas för leverfläckar, café-au-lait-fläckar och mongolfläckar. Den andra sorten beror på att blodkärl har växt på ett lite ovanligt sätt. Sådana födelsemärken kallas för smultronmärken, eldsmärken och storkbett.
De flesta födelsemärken föds man med.
Eller så börjar de synas under de första månaderna i livet. Vissa födelsemärken försvinner efter ett tag. Andra har man kvar hela livet. Leverfläckar kan man få i vilken ålder som helst och dem behåller man hela livet.
De allra flesta födelsemärken är ofarliga.
Om ett födelsemärke är i vägen eller är sjukt kan det behöva tas bort. I så fall får du hjälp i sjukvården. Man kan ta bort födelsemärken på lika sätt. Då får du bedövning eller sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Födelsemärken kallar man de
leverfläckar som syns på kroppen när man föds.
Fräknarna blir till redan när man ligger i mammas mage. De består av något som kallas färgceller (melanocyter). Färgcellerna är små, små byggstenar som finns i huden. De gör ett färgämne
som heter melanin som gör att huden får färg. På vissa ställen sitter färgcellerna tätare ihop och därför ser
det ut som små prickar. De kan sitta i till exempel ansiktet men också på andra ställen på kroppen. Hur mycket fräknar du får är ärftligt. Rödhåriga personer har oftast fler fräknar än andra, men varför det är så vet man inte.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir
solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
