Ett födelsemärke är en fläck på huden. Sådana kan finnas var som helst på kroppen och ha olika färg, form och storlek.
Det finns två sorters födelsemärken.
Den ena sorten beror på att det har samlats extra mycket pigment i huden. Pigment är ett ämne som ger huden sin färg. Sådana födelsemärken kallas för leverfläckar, café-au-lait-fläckar och mongolfläckar. Den andra sorten beror på att blodkärl har växt på ett lite ovanligt sätt. Sådana födelsemärken kallas för smultronmärken, eldsmärken och storkbett.
De flesta födelsemärken föds man med.
Eller så börjar de synas under de första månaderna i livet. Vissa födelsemärken försvinner efter ett tag. Andra har man kvar hela livet. Leverfläckar kan man få i vilken ålder som helst och dem behåller man hela livet.
De allra flesta födelsemärken är ofarliga.
Om ett födelsemärke är i vägen eller är sjukt kan det behöva tas bort. I så fall får du hjälp i sjukvården. Man kan ta bort födelsemärken på olika sätt. Då får du bedövning eller sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Födelsemärken kallar man de
fläckar som syns på kroppen när man föds. Födelsemärken kan finnas var som helst på kroppen och ha olika färg, form och storlek.
Nej, man föds inte med alla sina födelsemärken. De flesta kommer med åren, då pigmentet i huden ändrar färg. Man brukar få nya födelsemärken långt upp i vuxen ålder.
Ett födelsemärke är en mörk fläck på huden. De kan finnas var som helst på kroppen och kan ha olika färg, form och storlek.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret skyddar mot kyla, vind och solljus. För länge sedan när människan inte hade några kläder på sig fungerade håret som kläder och skyddade oss. Nu för tiden har vi inte lika mycket hår på kroppen. Mest hår har vi på huvudet där håret skyddar mot solens strålar.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
