En pilonidalcysta beror på att ett hårstrå har råkat växa inåt i huden istället för utåt. Då kan det bli en inflammation i huden. Pilos betyder hår och det är därför det heter pilonidalcysta.
En pilonidalcysta ser ut som en bula.
Den sitter långt ner på ryggen precis där skinkorna delar sig. Bulan kan vara rund eller lite avlång och gör ont. En person i sjukvården kan titta på bulan i huden och se om det är en pilonidalcysta.
Ibland spricker cystan.
Då kan det bli en liten gång in i huden. Det kallas för en fistel. Då kan det rinna ut lite illaluktande vätska ur gången.
Ibland kan det komma in bakterier i bulan.
Då bildas det var och man säger att bulan blir en böld. Om man får en böld med var i behöver man söka sjukvård. Då får man hjälp att tömma ut varet. Var är lite gult och kladdigt.
En pilonidalcysta är inte farlig men kan vara jobbig och göra ont.
Ibland försvinner den av sig själv. Annars kan man behöva operera bort den. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner inget alls.
Nej, det har inget med cancer att göra. ”Cysta” betyder ”blåsa”, och i det här fallet beror blåsan på att ett hårstrå har råkat växa inåt i huden istället för utåt. Då kan det bli en inflammation i huden. ”Pilos” betyder ”hår”, så det är därför det heter pilonidalcysta. Pilonidalcystan ser ut som en liten bula. Den sitter långt ner på ryggen precis där skinkorna delar sig.
En pilonidalcysta ser ut som en liten bula längst ner på ryggen, precis där skinkorna delar sig. Bulan kan vara rund eller lite avlång och den kan göra ont. En person i sjukvården kan titta på huden och känna på bulan för att se om det är en pilonidalcysta.
Ibland kan bakterier komma in i bulan och då bildas var, vilket gör att bulan blir en böld. Var är lite gult och kladdigt, och det kan göra mer ont än vanligt. Om du får en böld med var ska du söka sjukvård. Där kan de hjälpa dig att tömma ut varet.
En pilonidalcysta är inte farlig, men den kan vara jobbig och göra ont. Ibland försvinner den av sig själv. Om den inte gör det kan man behöva operera bort den. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos, så att du inte känner något alls.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Var är en kladdig och tjock vätska som bildas när immunförsvaret krigar mot till exempel bakterier. När bakterier och försvarskrigare dör bildas var. I varet
finns det faktiskt fler försvarskrigare
än baciller.
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Nej, det är en myt att hår och naglar fortsätter att växa efter döden. Men att myten har fått liv kan bero på att huden blir torr och skrumpen och drar sig tillbaka när en människa är död. Så då kan naglar plötsligt se längre ut.
Alltså, det här är en myt man ofta vill tro på. Det låter ju bra att håret skulle få sig en superboost om man började om från noll. Men håret växer från roten, och hur fort det växer beror mest på dina gener, och att du får i dig rätt näring. Att myten har uppkommit beror nog mest på att folk vill att det ska vara så. Håret kan också kännas tjockare, eftersom hårtopparna blir stubbigare och känns grövre när de växer ut när man rakat av det. I vanliga fall slits de ju, så håret är tunnare i topparna än vid roten.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
