En pilonidalcysta beror på att ett hårstrå har råkat växa inåt i huden istället för utåt. Då kan det bli en inflammation i huden. Pilos betyder hår och det är därför det heter pilonidalcysta.
En pilonidalcysta ser ut som en bula.
Den sitter långt ner på ryggen precis där skinkorna delar sig. Bulan kan vara rund eller lite avlång och gör ont. En person i sjukvården kan titta på bulan i huden och se om det är en pilonidalcysta.
Ibland spricker cystan.
Då kan det bli en liten gång in i huden. Det kallas för en fistel. Då kan det rinna ut lite illaluktande vätska ur gången.
Ibland kan det komma in bakterier i bulan.
Då bildas det var och man säger att bulan blir en böld. Om man får en böld med var i behöver man söka sjukvård. Då får man hjälp att tömma ut varet. Var är lite gult och kladdigt.
En pilonidalcysta är inte farlig men kan vara jobbig och göra ont.
Ibland försvinner den av sig själv. Annars kan man behöva operera bort den. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner inget alls.
Nej, det har inget med cancer att göra. ”Cysta” betyder ”blåsa”, och i det här fallet beror blåsan på att ett hårstrå har råkat växa inåt i huden istället för utåt. Då kan det bli en inflammation i huden. ”Pilos” betyder ”hår”, så det är därför det heter pilonidalcysta. Pilonidalcystan ser ut som en liten bula. Den sitter långt ner på ryggen precis där skinkorna delar sig.
En pilonidalcysta ser ut som en liten bula längst ner på ryggen, precis där skinkorna delar sig. Bulan kan vara rund eller lite avlång och den kan göra ont. En person i sjukvården kan titta på huden och känna på bulan för att se om det är en pilonidalcysta.
Ibland kan bakterier komma in i bulan och då bildas var, vilket gör att bulan blir en böld. Var är lite gult och kladdigt, och det kan göra mer ont än vanligt. Om du får en böld med var ska du söka sjukvård. Där kan de hjälpa dig att tömma ut varet.
En pilonidalcysta är inte farlig, men den kan vara jobbig och göra ont. Ibland försvinner den av sig själv. Om den inte gör det kan man behöva operera bort den. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos, så att du inte känner något alls.
När kroppen attackeras av bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir
solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
