Man kan ha en psykos under en kort period.
Sedan kan den gå över och aldrig komma tillbaka. Då har man haft en enskild psykos. Det finns också sjukdomar där man har psykos under längre perioder eller där psykoserna kommer tillbaka. Sådana sjukdomar kallas för psykossjukdomar. Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni.
Vid psykos kan man ha hallucinationer.
Hallucinationer betyder att man upplever något som inte finns i verkligheten. Man kan känna lukter, smaker eller beröring som inte finns. Man kan också höra ljud och röster eller se saker som inte finns i verkligheten.
Man kan ha vanföreställningar.
Vanföreställningar betyder att man förstår det som händer på ett annorlunda sätt. Man kan till exempel uppleva att man är förföljd fast man inte är det. Man kan tro att andra vill göra en illa eller vara helt säker på att man har övernaturliga krafter. Man kan till exempel tro att man är guds barn eller den som ska rädda hela världen.
Man kan tro att man får hemliga tecken eller budskap.
Det kallas för hänsyftningsidéer. Man kan till exempel tro att någon skickar ett meddelande genom en sång som man hör på radio eller genom något som sägs på TV. Man kan också tro att registreringsnumret på en bil, som råkar åka förbi, är en hemlig kod riktad till en själv.
Man kan ha annorlunda tankar.
Vid psykos kan man uppleva att man kan läsa andras tankar. Eller att andra kan läsa de egna tankarna. Man kan också tro att någon har tagit över ens tankar och styr dem.
Man kan verka förvirrad, ointresserad och misstänksam.
Psykos kan göra att man pratar lite rörigt. Man kan ha svårt att veta vad man vill och det kan vara svårt att bestämma sig. I skolan kan det bli problem med minnet och koncentrationen. En del blir ointresserad av att vara tillsammans med andra. Om man har en psykos kan man också bli misstänksam och få svårare att lita på andra personer.
Allt det här behöver inte hända.
Man kan ha en psykos med bara hallucinationer. Eller bara vanföreställningar. Eller något av det andra som står i den här texten. Ibland har man flera av de här sakerna samtidigt.
Ofta är det svårt att förstå att man har en psykos.
För allt känns ju verkligt! Man vet inte själv att det man upplever faktiskt inte finns eller inte är sant. Därför är det ofta familj eller kompisar som först förstår att man har fått en psykos.
Om du verkar ha psykos behöver du hjälp snabbt.
Du eller dina föräldrar kan prata med skolsköterskan, ungdomsmottagningen, vårdcentralen eller en BUP-mottagning så hjälper de dig till rätt person i vården.
I vården får du berätta hur du har det.
Det kan gå till på lite olika sätt men här är exempel på saker som du kanske får berätta om: det du upplever och hur ofta det händer; hur länge du har haft det så här; om du använder alkohol och droger. Du kan också få kryssa i frågor på papper. Även dina föräldrar får berätta hur du mår. Du kan få träffa en läkare för att ta reda på om är någon sjukdom i kroppen som förklarar varför du mår som du gör. Efter alla frågor och undersökningar går det att säga om du har psykos eller om det verkar vara något annat som du behöver hjälp med.
Det finns olika sorters hjälp vid psykos.
Du och din familj får lära er mer om psykossjukdomar och hur ni ska göra när du mår dåligt. Även din skola kan få lära sig hur de kan hjälpa dig. Du kommer antagligen att få mediciner och kanske får du också behandling med kognitiv beteendeterapi som förkortas KBT. Om du har en allvarlig psykos kan du få sova över på en klinik eller ett sjukhus tills du mår bättre. Man kan bli av med psykoser ganska snabbt men det kan ta lång tid innan man känner sig helt som vanligt igen.
