Autism kan vara på olika sätt för olika personer.
När man fungerar på ett annorlunda sätt kan det bli många missförstånd. Då kan man känna sig ensam, utanför och bli trött och ledsen. Men det kan också finnas saker man kan vara extra bra på. En del som har autism är till exempel väldigt noggranna, rättvisa och kan lära sig jättemycket om saker de är intresserade av. Man kan vara superduktig på att tänka i bilder, se detaljer och skapa konst. Att tänka annorlunda betyder också att man kan komma på nya idéer som andra inte har tänkt på.
Förut fanns det många namn på autism.
Man tänkte att det fanns olika sorters autism. Varje sort hade sitt eget namn som Aspergers syndrom, atypisk autism eller autistiskt syndrom. Sedan märkte man att det var jättesvårt att säga vad som egentligen var skillnaden mellan de olika sorterna. De var faktiskt mer lika än olika. Därför blev det bara onödigt med olika namn. Numera säger man helt enkelt autism eller autismspektrumtillstånd.
- autism betyder att man funkar på ett annorlunda sätt är man är social, alltså när man umgås och är tillsammans, med andra människor.
- spektrum är som regnbågen. Den har färger utan skarpa gränser. På samma sätt finns autism på olika sätt utan skarpa gränser mellan olika sorter.
- tillstånd betyder att det inte är en sjukdom utan ett sätt att vara.
Både flickor och pojkar kan ha autism.
Ibland är autism ärftligt. Det betyder att man har fått den från en förälder. Ibland vet man inte varifrån autismen kommer. Det kan ta lång tid innan man förstår att barnet eller ungdomen har autism.
För att ta reda på om du har autism behöver du göra en utredning.
En sådan utredning tar reda på hur just du fungerar och kan gå till på lite olika sätt. Ofta behöver du göra flera besök och får träffa olika personer som till exempel en doktor och en psykolog. De använder en checklista för att se om du har autism. Checklistan innehåller saker som många med autism känner igen sig i. Du måste inte känna igen dig i precis allt på listan men flera saker behöver passa in på dig för att man ska kunna säga att du har autism. Här kan du läsa några exempel på det som står i checklistan.
Du tycker att det är lite krångligt att vara tillsammans med andra.
Om du har autism kan du ha svårt att:
- lista ut vad andra tänker och känner
- förstå vad andra menar, särskilt när de skojar
- veta vad du ska fråga när du pratar eller leker med andra
- göra saker för andras skull när du inte har lust.
De flesta som har autism tycker om att vara med kompisar. Samtidigt kan det vara jobbigt att hela tiden försöka förstå vad andra menar. Därför är det vanligt att man också behöver vara ifred ibland.
Du vill göra saker på ett särskilt sätt.
Om du har autism kan du tycka jättemycket om att:
- göra samma sak om och om igen
- göra allt på samma sätt varje dag
- slippa överraskningar och förändringar
- lära dig jättemycket om något och berätta om det för andra.
Du känner extra mycket eller extra lite.
Om du har autism kan du känna smärta, lukter, smaker eller ljud starkare eller svagare än vad andra gör. Om du känner extra mycket kan du till exempel bli äcklad av matlukt och tycka att tyglappar i kläderna skaver mot huden. Om du känner extra lite kanske du inte märker att du är hungrig.
Under utredningen får du svara på många frågor.
Det är för att man ska kunna se vad på checklistan som passar in på just dig. När du pratar med psykologen kommer du att få berätta hur det är i skolan, hemma och hur du mår. Dina föräldrar kommer också att få berätta om dig. Ni kommer också att få olika papper med frågor där ni kryssar i svar som visar hur du fungerar. För att förstå ännu mer om hur du fungerar kan också att få göra olika uppgifter. Det kan vara att kolla på bilder, lägga saker i mönster eller prata om olika grejer. En del uppgifter är lätta och andra lite svårare.
Du får också träffa en doktor.
Det är för att man ska vara säker på att dina svårigheter beror på just autism och inte på någon sjukdom eller annat problem. Doktorn kan fråga hur du sover, äter och om du brukar träna. Du kan även få kontrollera vikt, längd, blodtryck och doktorn kan lyssna på ditt hjärta och dina lungor. Du kan få göra olika rörelser som visar hur din hjärna och kropp samarbetar. Kanske behöver du också ta blodprov för att se att det inte är någon annat i kroppen som får dig att må dåligt.
När utredningen är klar får du veta om du har autism.
Om tillräckligt många saker på checklistan stämmer kan man säga att du har autism. För att kunna säga att du har autism måste också dina svårigheter märkas både i skolan och hemma.
Om du har autism kan du få hjälp.
Du kommer att få lära dig mer om autism och vad du kan göra för att klara av svåra situationer bättre. En del behöver stöd i skolan. Andra kanske behöver hjälp för att orka och fungera hemma och med kompisar. Eftersom autism kan vara så olika är det viktigt att du får hjälp med det som är svårt för just dig.
