När du fungerar på ett annorlunda sätt kan det du lätt bli missförstådd.
Många som har adhd får höra att de är slarviga och att de borde skärpa sig. Det är orättvist för de flesta kämpar jättemycket för att få allt att funka. När man har adhd kan tankarna kännas röriga. Då tar det massor av energi att hålla ordning på tankarna, komma ihåg saker och orka lyssna på andra. Fast allt med adhd är inte jobbigt. Att tänka, känna och fungera på ett annat sätt än de flesta andra kan vara en fördel. Då kan man få spännande idéer som andra inte kommer på. Man kan bli full av energi när man får göra saker man gillar. En del med adhd är känsliga på ett bra sätt som gör att de lätt märker hur andra personer mår.
Både flickor och pojkar kan ha adhd.
Ibland är adhd ärftligt. Det betyder att man har fått det från en förälder. Ibland vet man inte varifrån adhd kommer. Det kan ta tid innan man förstår att barnet eller tonåringen har adhd.
För att ta reda på om du har adhd behöver du göra en utredning.
En sådan utredning tar reda på hur just du fungerar och kan gå till på lite olika sätt. Ofta behöver du göra flera besök och får träffa olika personer som till exempel en doktor och en psykolog. De använder en checklista för att se om du har adhd. Checklistan innehåller saker som många med adhd känner igen sig i. Du måste inte känna igen dig i precis allt på listan men flera saker behöver passa in på dig för att man ska kunna säga att du har adhd. Här kan du läsa några exempel på det som står i checklistan.
Du tycker att det är svårt att koncentrera dig.
Om du har adhd kan det vara svårt att:
- orka lyssna klart på instruktioner
- komma ihåg vad du ska göra
- hålla ordning på dina saker
- planera och bli klar i tid.
När tankarna smiter iväg på det här sättet kallas det för uppmärksamhetsstörning. Fast kom ihåg att många med adhd är superbra på att koncentrera sig på roliga saker. Det är värre när något känns tråkigt. Då kan det bli jättejobbigt att hålla ordning på tankarna och göra klart.
Du vill göra saker direkt och det ska gå snabbt.
Om du har adhd kan du tycka jättemycket om att:
- springa, klättra och pilla på saker
- prata massor och svara fort
- slippa vänta.
När man har så här svårt att vara stilla kallas det för hyperaktivitet. När man inte hinner tänka efter innan man gör eller säger saker kallas det för impulsivitet. Hyperaktivitet och impulsivitet hänger ihop.
Adhd kan märkas på olika sätt.
Alla har inte adhd på samma sätt. En del har svårt med uppmärksamhet och hyperaktivitet och impulsivitet. Då kan det kännas som om tankarna är väldigt snabba och röriga. Man kan tappa bort grejer och glömma saker. Man kan också ha svårt att vänta på sin tur, stå i kö och vara lugn när det behövs. En del har bara svårt med uppmärksamheten och det kallas ibland för add. Då kan tankarna glida iväg så att man glömmer saker, missar information och drömmer sig bort. För en del är det bara problem med hyperaktivitet och impulsivitet. I så fall kan man ha svårt att sitta stilla och vilja att det ska hända något nytt hela tiden.
Adhd är en förkortning.
Den står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder.
- Ad står för attention deficit. På svenska betyder det uppmärksamhetsstörning.
- Hd står för hyperacitvity disorder som betyder hyperaktivitetsstörning.
När man säger add menar man adhd utan hyperaktivitet. Man har helt enkelt tagit bort h:et i förkortningen.
Under adhd-utredningen kommer du att få svara på många frågor.
Det är för att man ska kunna se vad på checklistan som passar in på just dig. När du pratar med psykologen kommer du att få berätta hur det är i skolan, hemma och hur du mår. Dina föräldrar kommer också att få berätta om dig. Ni kommer också att få olika papper med frågor där ni kryssar i svar som visar hur du fungerar. För att förstå ännu mer om hur du fungerar kan också att få göra olika uppgifter. Det kan vara att kolla på bilder, lägga saker i mönster eller prata om olika grejer. En del uppgifter är lätta och andra lite svårare.
Du får också träffa en doktor.
Det är för att man ska vara säker på att dina svårigheter beror på just adhd och inte på någon sjukdom eller annat problem. Doktorn kan fråga hur du sover, äter och om du brukar träna. Du kan även få kontrollera vikt, längd, blodtryck och doktorn kan lyssna på ditt hjärta och dina lungor. Du kan få göra olika rörelser som visar hur din hjärna och kropp samarbetar. Kanske behöver du också ta blodprov för att se att det inte är något annat i kroppen som får dig att må dåligt.
När utredningen är klar får du veta om du har adhd.
Om tillräckligt många saker på checklistan stämmer kan man säga att du har adhd. För att kunna säga att du har adhd måste också dina svårigheter märkas både i skolan och hemma.
Om du har adhd kan du få stöd och hjälp.
Du kommer att få lära dig mer om adhd och vad du kan göra för att klara av svåra situationer bättre. En del behöver få stöd i skolan. En del kan vara hjälpta av medicin som gör det lättare att koncentrera sig och som minskar rastlöshet och impulsivitet. En del kan få hjälp av psykolog för att lära sig att ta hand om starka känslor och hantera jobbiga situationer. Eftersom adhd kan vara så olika är det viktigt att du får hjälp med det som är svårt för just dig.
