Vad händer i knoppen?

Det är inte bara kroppen som börjar bli vuxen i tonåren – hjärnan utvecklas också.

Hjärnan blir smartare

I tonåren blir hjärnan helt enkelt bättre på att tänka. Barn tänker oftast enkelt och rättframt (jag är hungrig – jag vill ha mat – var kan jag få något att äta?), medan tonåringar börjar tänka mer abstrakt (jag är hungrig – vi har bara korv hemma – är det ens rätt att äta djur?). En del av tankarna handlar om en själv och de man har nära. Varför gör han si? Och hen så? Borde jag sluta spela fotboll? Är det helt galet att vilja sommarjobba i en annan stad?

Hjärnan blir mer effektiv

I tonåren försvinner en massa kopplingar i hjärnan, vilket gör den mer effektiv. Men det är bara kopplingar som inte används som försvinner. Därför är det bra att göra en massa olika saker i tonåren. Då blir fler kopplingar kvar, vilket gör dig smartare. Så fortsätt lösa sudoku, spela handboll, läsa, måla, lyssna på eller spela musik – då blir hjärnan i bättre form även när du blir vuxen.

Hjärnans belöningssystem

Hjärnans belöningssystem är också lite speciellt under tonåren. Alla har ett belöningssystem, och när vi gör saker som känns bra belönar hjärnan oss med en massa fina hormoner, som får oss att m toppen. En av orsakerna är att dopaminet ökar. Dopamin är del av hjärnans belöningssystem, och gör att vi upplever njutning. När du gör något du gillar ökar mängden dopamin. Dopaminet hjälper också till att hålla dig alert, koncentrerad och glad. Men även saker som att scrolla på mobilen och använda droger kan öka dopaminhalten, vilket kan leda till olika beroenden. Tonårshjärnan gillar belöningar, men det ska vara stora belöningar. Tonårshjärnan märker små belöningar (när tonåringen gjort lite rätt), men när tonåringen gjort mycket rätt blir belöningen från hjärnans eget system väldigt stor. Detta gör att det blir lätt att söka ”kickar”, eftersom belöningssystemet får tonåringen att må alldeles lysande. Då vill man gärna få en ännu större kick, och må ännu bättre.

Förståndet kommer sist

Hjärnans olika delar mognar olika snabbt. Det som blir klart sist är pannloberna, där man hittar planering, förstånd och beslutsfattande. Det gör att tonåringar har svårare att planera, och kan fatta beslut som en vuxen person är för klok eller feg för att fatta. Tonåringar ser möjliga vinster, till exempel bekräftelse från jämnåriga, medan vuxna ofta tänker på alla negativa konsekvenser en handling kan få. Men tonåringar kan vara superlogiska och planera, om det gäller en lugn situation utan stress och press. Då tar tonåringen reda på saker, till och med noggrannare än en vuxen som oftast går mer på rutin. Men om situationen är lite mer stressad – det är bråttom, det är många som tittar på en, man är nervös – så kan besluten som tonåringen fattar leda till ett större risktagande. Tillsammans med hjärnans belöningssystem kan det här sättet att fatta beslut leda till att tonåringar ofta tar galet stora risker. Därför händer det att tonåringar har oskyddat sex, kör elsparkcykel utan hjälm och testar droger.

Känslorna styr

Tonåringar kan verka väldigt känslosamma. Men det är för att deras hjärnor är riktigt bra på att snabbt tolka och förstå känslor, men sämre på att resonera när det är ett stressat läge. Tänk dig att du är osams – riktigt osamas – med din mamma. Din mamma skäller på dig och säger att hon är orolig för att du gör si eller så. Hon säger en massa andra saker också, som att hon vill hjälpa dig. Du är också arg och upprörd, så det är helt klart ett stressigt läge. Nu uppfattar en tonårshjärna mest ilskan, att mamma är förbannad. Att hon faktiskt säger ”jag är orolig för dig” och ”jag vill hjälpa dig” hör du knappt. Du tar in hennes känsla, hennes ilska, och då blir din känsla att ”en sån här arg människa vill jag inte prata med”, så då skriker du något tillbaka. Vilket gör mamma ännu mer upprörd. Det här blir dumt för bägge. En tonåring vill inte berätta något för en förälder som bara är sur och arg, och föräldern fattar inte hur den ska få tonåringen att lyssna. Ju mer stressad situationen blir, desto svårare får ni att nå fram till varandra. Men om både du och dina föräldrar vet hur det funkar, kan ni tillsammans försöka att inte skapa en ond cirkel.