Är dopamin och serotonin ”lyckohormoner”?

Dopamin och serotonin kallas ibland för ”lyckohormoner”, men det stämmer inte riktigt. De är budbärare som hjälper nervceller att skicka signaler och har många olika uppgifter i kroppen och hjärnan. Dopamin är bland annat viktigt för motivation, lärande och belöning. Serotonin är bland annat inblandat i sömn, aptit och hur vi mår. Det är alltså inte så enkelt som att mer dopamin eller serotonin automatiskt gör dig glad.

Är det normalt att jag utvecklas tidigare eller senare än mina kompisar?

Ja, det är vanligt. Puberteten börjar vid olika ålder och går olika snabbt för olika personer. Någon kanske har vuxit massor medan en kompis knappt har börjat växa ännu. Det kan också skilja mycket när man får finnar, kroppshår, mens, mörkare röst eller andra tecken på pubertet. Det kan kännas jobbigt att vara först eller sist, men oftast är det bara kroppen som följer sin egen tidsplan. Om du är orolig över din utveckling kan du prata med till exempel elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Hur vet jag hur lång jag kommer att bli?

Det går inte att veta exakt. Hur lång du blir påverkas mycket av dina gener, men också av andra saker. Under puberteten växer kroppen extra snabbt, men när tillväxtspurten kommer och hur länge den håller på varierar. Därför kan två personer som är lika långa vid 13 års ålder vara väldigt olika långa några år senare.

Varför bryr jag mig så mycket om vad mina kompisar tycker?

Under tonåren blir kompisar och andra i din ålder ofta extra viktiga. Att känna sig accepterad, uppskattad och som en del av gruppen kan kännas väldigt belönande. Därför kan kompisars reaktioner påverka både hur du känner och vad du väljer att göra. Att bry sig om vad andra tycker är en del av att hitta sin plats och bli mer självständig. Men du behöver förstås inte göra saker du egentligen inte vill bara för att passa in.

Varför har jag fått streck på huden?

Det kan vara hudbristningar. De kan komma när kroppen växer och huden sträcks ut, vilket är vanligt under puberteten. De kan till exempel synas på låren, höfterna, rumpan, brösten, ryggen eller överarmarna. I början kan de vara röda, rosa, lila eller mörkare än huden runt omkring. Med tiden brukar de blekna och synas mindre.

Varför får jag mer finnar nu?

Under puberteten förändras hormonerna i kroppen. Det gör bland annat att huden kan bli fetare och att talgkörtlarna bildar mer talg. Då är det lättare att få finnar och pormaskar. Det betyder inte att du är smutsig eller tvättar dig för dåligt. Finnar är väldigt vanligt under tonåren.

Varför svettas jag mer än förut?

Under puberteten förändras kroppen och svettkörtlarna blir mer aktiva. Därför kan du börja svettas mer och märka att svetten luktar annorlunda än tidigare. Det är en vanlig del av puberteten. Att tvätta sig regelbundet, byta kläder och använda deodorant kan hjälpa om du tycker att det är jobbigt.

Varför jämför jag mig så mycket med andra?

Det är vanligt att jämföra sig med andra, särskilt under tonåren när man funderar mycket på vem man är och hur andra ser på en. Sociala medier kan göra det ännu lättare att jämföra sig. Där ser du ofta de delar av andra människors liv som de själva har valt att visa upp – inte allt som är jobbigt, tråkigt eller helt vanligt. Om jämförelser får dig att må dåligt kan det vara bra att fundera på vilka personer och konton du följer och hur de får dig att känna.

Varför vet jag inte riktigt vem jag är?

Under tonåren börjar många fundera mer på vem de är, vad de tycker, vilka människor de vill vara med och vad som är viktigt för dem. Det kan ändras många gånger. Du behöver inte bestämma nu exakt vem du är eller vem du ska bli. Nya erfarenheter, människor och saker du lär dig kommer att fortsätta påverka hur du ser på dig själv – även när du blir vuxen.

Är det normalt att gå upp i vikt under puberteten?

Under puberteten växer och förändras kroppen mycket. Skelettet växer, musklerna utvecklas och mängden fett i kroppen förändras. Därför är det vanligt och helt normalt att gå upp i vikt. Kroppar utvecklas olika snabbt och ser olika ut, så det finns ingen vikt eller kroppsform som är rätt för alla.

Varför luktar min svett annorlunda nu?

Under puberteten blir svettkörtlarna mer aktiva och du kan börja svettas mer. Svett luktar egentligen inte så mycket i sig. Lukten uppstår framför allt när svetten kommer i kontakt med bakterier som finns naturligt på huden. Därför kan du märka att du luktar annorlunda eller starkare än tidigare. Det är en helt vanlig del av puberteten.

Jag är tjej – då har jag väl inget testosteron i kroppen?

Jo, det har du. Testosteron finns oftast i högre nivåer i killkroppar, och östrogen oftast i högre nivåer i tjejkroppar. Men alla kroppar har båda hormonerna.

Är det normalt att jag utvecklas tidigare eller senare än mina kompisar?

Ja, det är vanligt. Puberteten börjar vid olika ålder och går olika snabbt för olika personer. Någon kanske har vuxit massor medan en kompis knappt har börjat växa ännu. Det kan också skilja mycket när man får finnar, kroppshår, mens, mörkare röst eller andra tecken på pubertet. Det kan kännas jobbigt att vara först eller sist, men oftast är det bara kroppen som följer sin egen tidsplan. Om du är orolig över din utveckling kan du prata med elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Jag är kille och har fått ömma eller större bröst. Är det normalt?

Ja, det kan hända under puberteten. När hormonerna i kroppen förändras kan brösten tillfälligt bli lite större eller ömma. Det kan hända på ena eller båda sidorna och är vanligt under puberteten. Oftast minskar det av sig själv med tiden. Om du är orolig eller om något känns annorlunda kan du prata med elevhälsan eller vården.

Varför gör jag ibland saker fast jag vet att de är dumma?

Att veta att något är riskabelt betyder inte alltid att det är lätt att låta bli. Om något känns väldigt spännande, du är stressad eller kompisarna står bredvid kan belöningen här och nu kännas viktigare än det som kanske händer senare. Det gäller inte bara tonåringar, men under tonåren fortsätter hjärnans system för bland annat impulskontroll och beslutsfattande att utvecklas. Att stanna upp en liten stund innan du bestämmer dig kan göra det lättare att tänka igenom vad du faktiskt vill göra.

Varför är det så svårt att tänka klart när jag är arg eller stressad?

När du är arg, stressad eller upprörd får starka känslor mycket av hjärnans uppmärksamhet. Då kan det bli svårare att tänka efter, lyssna på andra och se situationen från olika håll. Ibland kan det därför vara bättre att ta en paus och fortsätta prata eller fatta beslut när du har lugnat ner dig. Och det här gäller inte bara tonåringar – vuxna kan också ha svårt att tänka klart när känslorna tar över.

Varför känner jag mig bra nog ena dagen och värdelös nästa?

Hur du ser på dig själv kan förändras mycket under tonåren. Ena dagen kanske du känner dig säker och nöjd med dig själv och nästa dag tvivlar du på nästan allt. Hur du mår, vad som händer omkring dig och hur andra reagerar på dig kan påverka hur du ser på dig själv just då. Med tiden brukar du lära känna dig själv bättre och bli tryggare i vem du är. Men ingen känner sig säker på sig själv hela tiden – inte ens vuxna.

Jag har kompisar men känner mig ändå ensam. Varför?

Man kan känna sig ensam även när man har människor omkring sig. Kanske saknar du någon som verkligen förstår dig eller någon du kan vara helt dig själv med. Om du ofta känner dig ensam och mår dåligt av det kan det vara bra att berätta för någon du litar på.

Är det konstigt att jag inte har så många kompisar?

Nej. En del gillar att ha många kompisar, andra trivs bäst med några få nära vänner. Det viktiga är inte hur många kompisar du har, utan om du själv trivs med hur du har det. Om du egentligen vill ha fler att vara med och känner dig ensam är det något annat. Då kan det vara bra att prata med någon du litar på.

Vad gör jag om mina kompisar försöker få mig att göra något jag inte vill?

Du har rätt att säga nej, även om alla andra verkar vilja göra det. Du behöver inte heller komma med en lång förklaring. Ett enkelt ”nej, jag vill inte” räcker. Om någon fortsätter att pressa dig trots att du har sagt nej är det inte okej. Prata gärna med någon du litar på om det känns svårt att hantera själv.

Hur vet jag om någon faktiskt är en bra kompis för mig?

En bra kompis är någon du kan känna dig trygg med och vara dig själv med. Ni behöver inte tycka likadant om allt, men ni ska respektera varandra. En kompis ska inte pressa dig att göra saker du inte vill, få dig att känna dig dålig eller bestämma över dig hela tiden. Och vänskap går åt båda håll – du behöver förstås vara en bra kompis tillbaka.

Mina kompisar gör saker utan mig. Betyder det att de inte gillar mig längre?

Inte nödvändigtvis. Kompisar kan göra olika saker med olika personer utan att det betyder att vänskapen är slut. Men om du ofta blir bortvald eller utanför och mår dåligt av det kan du försöka berätta hur det känns. Ibland har andra inte ens förstått att du känner dig utanför.

Vad gör jag om jag blir utfryst eller mobbad?

Berätta för en vuxen du litar på. Det kan vara en förälder, lärare, skolkurator eller någon annan vuxen. Om det händer i skolan har skolan ansvar för att hjälpa till och försöka stoppa det. Du ska inte behöva lösa mobbning eller utfrysning på egen hand.

Varför har mina kompisar blivit så barnsliga?

I tonåren utvecklas och mognar man olika snabbt. Det kanske är du som har förändrats, medan dina kompisar fortfarande gillar sådant som du har tröttnat på. Det kan kännas jobbigt när man växer ifrån sina vänner, men det är ganska vanligt. Alla vänskaper håller inte hela livet, och det betyder inte att de har varit dåliga. Ibland hör de bara till en viss period.

Varför bråkar jag med mina föräldrar så ofta?

När du blir äldre vill du ofta bestämma mer själv. Samtidigt har dina föräldrar fortfarande ansvar för dig och kanske inte alltid är redo att släppa kontrollen lika snabbt som du vill. Då kan det bli tjat, missförstånd och bråk. Försök prata om vad du vill få bestämma mer över när ingen av er är arg. Det löser kanske inte allt, men det kan göra det lättare att förstå varandra.

Hur får jag mina föräldrar att förstå att jag behöver mer privatliv?

Försök prata med dem när ni inte är mitt i ett bråk. Berätta vad du vill ha mer privat och varför det är viktigt för dig. Lyssna också på vad de behöver veta och varför. Du blir mer självständig när du blir äldre, men dina föräldrar har fortfarande ansvar för dig så länge du är barn. Därför kan ni behöva komma överens om en balans som fungerar för er.

Varför vill jag hellre vara med mina kompisar än med min familj?

Det är vanligt att kompisar blir viktigare under tonåren. Du håller på att bli mer självständig och skapa ett liv som inte bara handlar om din familj. Det betyder inte att du tycker mindre om din familj. Och det kan förstås växla – ibland kanske du helst vill vara med kompisarna och ibland är det faktiskt ganska skönt att hänga hemma.

Varför tar tonåringar ibland större risker?

En del av förklaringen finns i hjärnans belöningssystem. Under tonåren kan spännande upplevelser och ”kickar” kännas extra lockande. Samtidigt utvecklas de delar längst fram i hjärnan som bland annat hjälper oss att planera, tänka efter och fundera på konsekvenser fortfarande. Det betyder inte att tonåringar är dumma eller inte tänker efter. Det betyder bara att hjärnans gaspedal ibland kan vara starkare än bromsen.

Varför bråkar jag med mina föräldrar så ofta? Jag har nyss fyllt 15.

När du blir äldre vill du ofta bestämma mer själv. Det är en viktig del av att bli mer självständig. Samtidigt kan du och dina föräldrar ha olika tankar om vad du är redo att bestämma själv och vad de fortfarande behöver hjälpa dig med. Det kan leda till tjat, missförstånd och bråk. Ett tips är att försöka prata om vad du vill få bestämma själv och lyssna på hur dina föräldrar tänker. Det löser kanske inte allt, men det kan göra det lättare att förstå varandra och minska bråken.

Vad behövs testosteron och östrogen till?

Testosteron och östrogen är hormoner som behövs för många olika saker i kroppen. De påverkar bland annat puberteten, musklerna, skelettet, mensen och hur kroppen utvecklas. Under tonåren är de med och styr mycket av det som händer i kroppen.

Varför har mina kompisar blivit så barnsliga?

Under tonåren utvecklas och mognar man olika snabbt. Kanske har du och dina kompisar börjat tycka om olika saker eller se på saker på olika sätt. Då kan det kännas som att de har blivit barnsliga, fast det egentligen handlar om att ni förändras åt olika håll. Det kan kännas jobbigt när man växer ifrån sina vänner, men det är ganska vanligt. Alla vänskaper håller inte hela livet, och det betyder inte att de har varit dåliga. Ibland hör en vänskap helt enkelt till en viss period i livet.

Ibland gör jag saker först och tänker efter sen. Vad beror det på?

Det kan delvis bero på hur hjärnan utvecklas under tonåren. Belöningssystemet är extra aktivt samtidigt som de delar av hjärnan som hjälper till med planering och beslut fortfarande utvecklas. Särskilt när du är stressad, nervös eller med andra kan det bli lättare att ta risker eller fatta snabba beslut.

Hur länge fortsätter man egentligen att växa?

Det är olika. En del växer nästan färdigt tidigt i tonåren, medan andra fortsätter växa tills de närmar sig 20 år. Det går alltså inte att säga exakt när just du slutar växa.

Är hjärnan färdigutvecklad när kroppen har vuxit klart?

Nej. Hjärnan fortsätter att utvecklas under tonåren och en bit upp i vuxen ålder. Olika delar av hjärnan mognar dessutom olika snabbt. De delar som bland annat hjälper dig att planera och fatta genomtänkta beslut är några av de sista som blir färdiga.

Vad gör adrenalin med kroppen?

Adrenalin är ett stresshormon som kroppen släpper ut när något verkar farligt eller jobbigt. Det gör att kroppen snabbt kan ställa om till “nu gäller det”-läge. Adrenalinet hjälper cellerna att snabbt bilda energi. Luftvägarna vidgas så att du får in mer syre, blodtrycket höjs och du kan bli mindre känslig för smärta. Våra kroppar har utvecklat det här för att kunna fly från sabeltandade tigrar och annat hemskt. Idag finns det annat som verkar farligt eller jobbigt, men reaktionen i kroppen är densamma.

Är det för att hormonerna är lite vilda som mitt humör svänger så mycket? Jag kan gråta flera gånger i veckan och vara hur glad som helst däremellan.

Humöret beror inte bara på hormoner, även om de kan spela in. Hjärnan utvecklas också mycket under tonåren. Det kan göra att känslor känns starkare och att humöret ibland svänger snabbt. Det betyder inte att du överdriver. Det händer mycket i både kroppen och hjärnan under tonåren, och det kan påverka hur du känner dig.

Varför växer jag inte lika snabbt som mina kompisar?

Det är olika när man växer som mest. En del växer mycket tidigt i tonåren, andra senare. Man kan också växa snabbt ett tag och sedan nästan stå still. Det går därför inte att jämföra sig så mycket med kompisarna – kroppen kör sitt eget schema.

Varför känns allt så mycket starkare ibland?

Känslor kan få mycket plats under tonåren. När du dessutom är arg, stressad eller nervös kan det bli svårare att tänka lugnt och ta in allt som någon annan säger. Då är det lättare att reagera snabbt och kanske säga eller göra något som man inte hade gjort i ett lugnare läge.

Varför känns det så viktigt vad mina kompisar tycker?

Under tonåren blir kompisar och andra jämnåriga ofta viktigare. Samtidigt är hjärnans belöningssystem extra känsligt. Att få uppskattning och bekräftelse från andra kan därför kännas väldigt bra – och ibland påverka vad du väljer att göra.

Är det normalt att hellre vara med kompisar än med familjen?

Ja, det är normalt. Under tonåren blir kompisar ofta viktigare och du börjar skapa ett liv som är mer ditt eget. Det betyder inte att familjen har blivit oviktig. Det är en del av att bli mer självständig.

Varför känns det som att jag och min bästa kompis inte passar ihop längre?

Människor utvecklas olika snabbt och åt olika håll. Intressen förändras, nya kompisar dyker upp och någon kanske börjar på en annan skola. Därför är det vanligt att vänskaper förändras under tonåren. Det kan göra ont, men det betyder inte att vänskapen har varit dålig

Mina fötter har plötsligt blivit jättestora. Kommer resten av kroppen ikapp?

Kroppen växer inte alltid jämnt. Händer och fötter kan till exempel växa snabbt innan resten av kroppen hunnit med. Under tonåren kan proportionerna därför kännas lite konstiga ett tag.

Jag har svårt att tänka klart när jag är stressad. Vad händer i hjärnan då?

När du är lugn kan du tänka igenom saker, jämföra olika alternativ och planera riktigt bra. Men när du är stressad, nervös eller känner dig pressad får känslorna större plats. Då kan det bli svårare att tänka på vad som kan hända efteråt.

Vad händer i hjärnan när jag scrollar på mobilen?

När du till exempel scrollar och hittar något kul eller spännande kan hjärnans belöningssystem aktiveras. Dopamin är ett av ämnena som är inblandade. Det kan göra att du vill fortsätta scrolla för att få nästa lilla belöning.

Mina föräldrar har plötsligt blivit så jobbiga. Är det bara jag?

När du blir äldre vill du bestämma mer själv. Det är en viktig del av att bli självständig. Samtidigt kan dina föräldrar fortfarande behöva sätta gränser. Då är det inte så konstigt om ni ibland tycker väldigt olika.

Jag har ingen aning om vem jag är eller vad jag vill. Borde jag veta det?

Under tonåren blir du mer självständig och börjar fundera mer över dig själv, andra människor och vad du vill med ditt liv. Du behöver inte ha allt klart. Att fundera, testa olika saker och ändra sig är en del av att växa upp och är alltså helt normalt!

Det blir bråk hemma hela tiden. Vad kan jag göra?

Försök att prata när ni inte redan är arga eller stressade. När känslorna är starka blir det svårare att lyssna och tänka klart, och då kan ett litet bråk lätt bli större. Vänta tills det har lugnat sig lite och försök sedan berätta hur du känner och vad du skulle vilja ändra. Försök också att lyssna på vad den andra personen har att säga, även om ni inte tycker lika. Ibland kan det hjälpa att komma överens om en sak i taget i stället för att försöka lösa allt på en gång. Bråk försvinner kanske inte helt, men det kan bli lättare att förstå varandra.

Vad händer i knoppen?

Hjärnan blir bättre på att tänka på nya sätt

I tonåren blir hjärnan bättre på mer avancerat och abstrakt tänkande. Ett yngre barn kanske tänker: ”Jag är hungrig – jag vill ha mat – var kan jag få något att äta?” Som tonåring kanske tankarna fortsätter: ”Vi har bara korv hemma – är det ens rätt att äta djur?” Du börjar också tänka mer på hur saker hänger ihop och kan se en fråga från flera olika håll. Varför gör han si? Och hen så? Borde jag sluta spela fotboll? Är det helt galet att vilja sommarjobba i en annan stad?

Vem är jag egentligen?

När du blir äldre börjar du ofta fundera mer på vem du är och vem du vill vara. Vad tycker jag egentligen? Vad är viktigt för mig? Vad vill jag göra i framtiden? Du kanske också börjar fundera mer på hur andra ser på dig och vilken plats du har bland kompisar, i familjen och i världen. Din bild av dig själv kan förändras mycket under tonåren. Ena dagen kanske du känner dig säker på vem du är och vad du vill. Nästa dag kan du tvivla på nästan allt.

Att jämföra sig med andra

Hur du ser på dig själv påverkas också av människor omkring dig, av skolan och av de ideal och bilder du möter, till exempel i sociala medier. Det är lätt att jämföra sig med andra och fundera på om man är snygg, smart, rolig, populär eller bra nog. Men självbild och självkänsla är inte något som blir färdigt en gång för alla. De fortsätter att utvecklas när du får nya erfarenheter, lär känna nya människor och upptäcker mer om vem du är och vad som är viktigt för just dig.

Hjärnan blir mer effektiv

Under tonåren händer mycket med kopplingarna mellan hjärnans nervceller. Kopplingar som används mycket kan bli starkare, medan andra förändras eller försvinner. Samtidigt blir kommunikationen mellan olika delar av hjärnan effektivare. Hjärnan formas av det du gör och upplever. När du lär dig nya saker och tränar på sådant du redan kan får hjärnan nya erfarenheter att jobba med. Så fortsätt lösa sudoku, spela handboll, läsa, måla, lyssna på eller spela musik – eller göra något helt annat som du gillar. Hjärnan fortsätter att lära sig och förändras även när du blir vuxen.

Hjärnans belöningssystem

Hjärnans belöningssystem är extra viktigt under tonåren. Det är ett nätverk i hjärnan som hjälper oss att lära oss vad som känns bra och vad vi gärna vill göra igen. Dopamin är ett av de ämnen som är inblandade i belöningssystemet. Det påverkar bland annat motivation, uppmärksamhet och hur vi reagerar på sådant som känns belönande.

När kompisarnas reaktioner betyder extra mycket

Under tonåren kan nya och spännande upplevelser kännas extra lockande. Även kompisars reaktioner och bekräftelse kan påverka hjärnans belöningssystem extra mycket. Att få uppskattning, känna sig accepterad eller få positiv respons från andra kan därför kännas extra belönande. Det kan vara en anledning till att man ibland vågar testa saker tillsammans med andra som man kanske hade tänkt igenom mer om man varit ensam. Att vilja testa nya saker och våga ta vissa risker är inte bara negativt. Det kan också hjälpa dig att få nya erfarenheter, upptäcka vad du klarar och bli mer självständig.

När hjärnan vill ha mer

Vissa saker kan påverka belöningssystemet extra starkt. Det gäller till exempel alkohol och andra droger, men även aktiviteter som spel om pengar och dataspel kan för vissa bli svåra att kontrollera. Då kan längtan efter känslan eller kicken göra att man vill fortsätta och vilja ha mer. Ibland kan det utvecklas till ett beroende. Då kan det bli svårt att sluta trots att det man gör börjar skapa problem eller tränger undan annat som är viktigt i livet. Vid vissa beroenden kan hjärnan och kroppen vänja sig, så att det behövs mer för att få samma effekt. Ett beroende kan vara svårt att ta sig ur, men det finns hjälp att få.

Gaspedal och broms

Hjärnans olika delar utvecklas i olika takt. Delarna längst fram i hjärnan, bland annat pannloberna, fortsätter att utvecklas under tonåren och en bit in i vuxenlivet. De är viktiga för sådant som planering, impulskontroll, beslutsfattande och förmågan att tänka igenom olika konsekvenser. Samtidigt kan hjärnans belöningssystem reagera starkt på sådant som känns spännande, roligt eller belönande. Bekräftelse från kompisar kan också få stor betydelse. Man kan tänka på det som att hjärnan ibland har en stark gaspedal, medan bromsen fortfarande håller på att utvecklas.

Situationen spelar roll

Det betyder inte att tonåringar är dåliga på att tänka eller fatta beslut. Tvärtom kan tonåringar vara väldigt logiska och noggranna. I en lugn situation finns det ofta gott om möjlighet att ta reda på saker, väga fördelar mot nackdelar och tänka igenom vad som kan hända. Men situationen spelar stor roll. Om det är bråttom, om du är stressad eller nervös, något känns väldigt spännande eller om kompisarna står bredvid och tittar kan belöningen här och nu få större betydelse. Då kan det bli svårare att stanna upp och tänka igenom alla konsekvenser. Det kan vara en förklaring till att tonåringar ibland tar större risker än de skulle ha gjort i en lugnare situation. Det kan till exempel handla om att åka elsparkcykel utan hjälm, ha oskyddat sex eller testa alkohol eller andra droger. Det betyder förstås inte att alla tonåringar gör sådana saker – eller att vuxna alltid fattar kloka beslut. Men hjärnans utveckling, situationen och hur viktigt det känns att få en belöning eller passa in kan tillsammans påverka vilka beslut vi fattar.

När känslorna tar mycket plats

Känslor kan vara starka under tonåren. Samtidigt fortsätter hjärnan att utvecklas, bland annat samspelet mellan känslor, impulser och eftertanke. När du är stressad, arg eller upprörd kan starka känslor få mycket uppmärksamhet. Då kan det bli svårare att stanna upp, tänka efter och ta in allt som någon annan försöker säga.