Vad betyder egentligen … ?

Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är handlar mycket om känslor och hur man kan hantera dem utan att fastna i dåliga mönster. Du får verktyg för att stå ut i jobbiga situationer, lugna ner starka känslor, och bli bättre på att kommunicera med andra. Tanken är att du ska kunna leva det liv du vill – utan att skada dig själv eller hamna i jobbiga och dåliga konflikter.

En gen är en liten instruktion som finns i varje cell i kroppen. Genen fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas recept på sjukdomar i receptboken. Då kan man få den sjukdomen någon gång under livet. Man säger att sjukdomen är ärftlig eftersom man har ärvt den av sina föräldrar. Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier.

Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.

Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.

De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!

En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.

Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.

KBT står för kognitiv beteendeterapi. Det är en behandling där man jobbar med tankar, känslor och beteenden. Beteende är ett annat ord för hur man beter sig eller ”gör” i olika situationer.

I en KBT-behandling får man lära sig hur tankar, känslor och beteenden hänger ihop. Om man till exempel tänker att man är värdelös så känner man sig ledsen. Då gör man saker som till exempel att dra sig undan och sluta träffa andra. När man gör så känner man sig ännu mer ledsen eftersom man missar en massa roliga saker. När man drar sig undan och låter bli att göra saker missar man också chansen att märka att ens tankar inte stämmer. Man kanske tänker att man är värdelös men det behöver ju inte vara sant! För att testa om tankarna stämmer med verkligheten måste man prova att göra olika saker. Då kan man upptäcka att tankarna hade fel och att man faktiskt kan mer än man tror eller att det man tänkte var farligt inte var så farligt.

I en KBT-behandling får man hjälp att upptäcka sina negativa tankar och öva på att göra annorlunda mot hur man brukar göra. Man får hemuppgifter där man övar på att göra saker på ett nytt sätt i vardagen.

Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.

Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) handlar om att förstå både sig själv och andra bättre. Det betyder att man tränar på att tänka kring sina egna känslor och reaktioner, och att försöka se saker ur andras perspektiv. Genom att bli bättre på att ”mentaliseras” kan man minska missförstånd, få bättre relationer och känna sig tryggare i vem man är.

Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.

Puberteten betyder att kroppen utvecklas från en barnkropp till en vuxenkropp. Puberteten startar när hjärnan börjar skicka ut signaler. Signalerna gör att kroppen börjar tillverka något som kallas för hormoner. Hormonerna är ett slags meddelanden som säger vad som ska hända i kroppen.

Flickors hjärnor börjar skicka ut sådana signaler när flickan är mellan 8 och 13 år. De talar om för flickkroppen att det är dags att börja växa snabbare på längden och att brösten ska börja växa. Hår ska börja växa runt snippan och under armarna. Höfterna ska bli bredare. Flickan ska få flytningar. Flytningar är en vit, lite kletig vätska från snippan. Äggen i äggstockarna ska mogna. När puberteten är nästan klar får flickan sin mens.

Pojkar brukar komma i puberteten när de är mellan 9 och 14 år. Signalerna från hjärnan talar om för pojkkroppen det är dags att börja växa snabbare på längden och att testiklarna i pungen ska börja växa. Testiklarna ska börja göra spermier. Snoppen ska växa. Hår ska börja växa runt snoppen, under armarna och i ansiktet. Rösten ska bli mörkare. Pojken ska kunna få utlösning. Utlösning betyder att det kommer ut spermier i en kletig vätska från snoppen.

Under puberteten svettas man mer och svetten luktar starkare. Många får akne, alltså finnar på huden. Puberteten tar tid. Det tar ungefär tre år för kroppen att utvecklas från barn till vuxen. Efter puberteten är man könsmogen. Det betyder att man kan få barn.

Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.

Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.

Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.

Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.

Ärftlighet betyder att vi får vissa saker från våra föräldrar. Om din mamma till exempel har bruna ögon kanske du också får bruna ögon. Vi kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att vi får med oss olika saker från våra föräldrar när vi föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.