Kissa på sig

Barn, tonåringar och vuxna kan kissa på sig och det finns flera förklaringar till det. Kissblåsan kan ha det för trångt. Man kan ha fått en infektion. Eller så råkar man ha en överaktiv kissblåsa som gör lite som den vill.

När kissblåsan är full med kiss skickar den en signal till hjärnan.

Kissnödig! Hjärnan säger till en muskel, som finns vid urinröret, att hålla emot. Inte kissa förrän det finns en toalett! På toaletten får muskeln slappna av och kissblåsan drar ihop sig så att kisset trycks ut. Men ibland kommer kisset när man inte vill. Utan att man kan bestämma själv. Då kissar man på sig.

En vanlig förklaring till att man kissar på sig är förstoppning.

Förstoppning betyder att tarmen är full av hårt bajs. Tarmarna och kissblåsan ligger precis bredvid varandra. Om tarmarna är fulla med hårt bajs tar de mycket plats. Då blir det trångt för kissblåsan. När kissblåsan blir klämd kan den bli retad och dra ihop sig. Då kissar man! Det händer utan att man själv kan styra det. Då kan det hjälpa att äta en medicin som gör bajset mjukare.

Bakterier kan vara en bov i dramat.

Ibland kan det komma in bakterier i kissblåsan. Då får man en urinvägsinfektion. När man har urinvägsinfektion blir man mer kissnödig än vanligt och kan råka kissa på sig. För att få bort bakterierna behöver man oftast en medicin som heter antibiotika.

En del har något som kallas för överaktiv blåsa.

Det betyder att kissblåsan gör lite som den vill och drar ihop sig trots att den inte är full. Då blir man kissnödig ofta och har lättare att råka kissa på sig. Då kan man behöva träna och uppfostra sin blåsa så att den lugnar ned sig. Man kan till exempel gå på toaletten på bestämda tider. Då vänjer sig blåsan vid det. Man kan också göra avslappningsövningar. Det finns också mediciner som lugnar ned blåsan.

Om du kissar på dig ofta ska du kontakta sjukvården.

Då kan en doktor undersöka dig för att ta reda på varför du kissar på dig. Du kan till exempel få lämna kissprov och blodprov. Ibland kan du få kissa på en specialtoalett. Toaletten känner hur snabbt och hur mycket du kissar. Då ser man hur din kissblåsa fungerar. Du kan också få göra en undersökning där man ser hur mycket kiss som är kvar i blåsan efter att du har varit på toaletten. Sedan får du veta vilken hjälp du kan få. Fast för många går problemen över av sig själv efter ett tag.

Vad betyder egentligen ... ?

Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.

Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.

Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.

Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.

De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!

En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.

Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.


Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.


Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.


Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.


Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.


Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!


Vill du veta mer?

Snabba frågor - Snabba svar

Frågor och svar

Bakterier

Frågor och svar

Infektion

Frågor och svar

Smittor och immunförsvar

Det finns ytterligare 7 frågor och svar om Smittor och immunförsvar

Frågor och svar

Urinvägar och könsorgan