En slemsäcksinflammation märks genom att det blir svullet och ömt på en led eller en sena. Det gör särskilt ont när man trycker på det svullna eller böjer leden. Slemsäcksinflammation heter också bursit.
Slemsäckar finns lite överallt i kroppen. De är en slags påsar fyllda med vätska. De fungerar som mjuka kuddar som skyddar senorna och lederna. Om något trycker eller skaver mot slemsäckarna under lång tid kan de bli trötta och inflammerade. Det beror på att kroppens immunförsvar reagerar. Då fylls slemsäckarna med ännu mer vätska och tar större plats. Det märks genom att det blir rött på huden, svullet och gör ont, speciellt när man rör sig. Det händer oftast i axlar, knän och armbågar men det kan också hända i höften och i hälarna.
En slemsäcksinflammation går över av sig själv men det kan ta några veckor. För att slemsäcken ska ha en chans att läka är det viktigt att du tar det lugnt och inte gör något som gör ont. Om du har väldigt ont kan du behöva ta smärtlindrande medicin. Om du behöver medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och lagom mycket.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet. Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera. De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i
fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
När du bockar dig så sträcker du en massa muskler som finns i nacken. Men du sträcker även något som kallas hjärnhinnan. Den finns runt hjärnan, men den går också nerför nästan hela ryggen. När man sträcker musklerna och hjärnhinnan så gör det ont. Det är ungefär som att sträcka i låret för mycket, det gör ju också ont. Och när du bockar dig så sträcker du mest i nacken. Om en person har hjärnhinneinflammation så kan doktorn kolla det genom att be patienten bocka, och då gör det förskräckligt ont. Så ont att den som är sjuk inte ens kan böja nacken.
Förr i tiden trodde man att man sov för att hjärnan blev trött och behövde vila. I dag vet vi att det finns speciella ställen i vår hjärna som bestämmer när vi ska sova. Men visst är det så att hjärnan
vilar när vi sover, och då kommer hjärnan i balans igen. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men
det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
Tungan är en muskel med smaklökar på. Längst bak i munnen, vid svalget, sitter tungan fast på ben och i andra muskler. De i sin tur sitter fast i underkäkens ben och i tungbenet. Tungan har vi för vi ska kunna prata bra och den hjälper oss när vi tuggar vår mat.
Vi har en massa muskler som håller fast benen på rätt ställe i kroppen. Men även huden hjälper till. Det finns också något som kallas senor och ligament som sitter på skelettet och som håller fast benen ordentligt.
Många saker i kroppen förändras när man växer och blir äldre. Utseendet i ansiktet beror mycket på hur skelettet i ansiktet ser ut. När vi kommer i puberteten, i 10–13-årsåldern och börjar
utvecklas från att vara barn till att bli vuxna, börjar ansiktets skelett att förändras. Hela ansiktet blir större och ansiktets olika skelettdelar växer olika mycket. Därför kan utseendet förändras
en hel del. Senare i tonåren får ju killarna skäggväxt och det kan också förändra utseendet. Dessutom blir huden rynkigare när man blir äldre.
När vi fryser vill kroppen ha mer värme. Och när kroppens muskler jobbar så blir det värme. När vi skakar och huttrar är
det kroppens sätt att få musklerna att jobba så att vi blir varma. Om du fryser kan du prova med att springa, så får du se att du blir varm igen.
Benen i kroppen har vi för att vi ska kunna stå upp hela dagarna och slippa kräla omkring på marken. Om skelettet var lite för mjukt så skulle man till slut bli väldigt krokig om man stod upp varje dag. Skelettet är gjort på ett mycket
finurligt sätt så att det både är väldigt lätt och mycket starkt. Skelettet är hårt för att det också ska fungera som ett skydd. Till exempel skyddar skallens ben den ömtåliga hjärnan och revbenen skyddar lungorna. När man ligger i mammas mage har man inget skelett alls. Då är benen väldigt mjuka och
kallas brosk. Om bebisar inte hade så mjukt skelett skulle det vara svårt för mammor att föda sina barn. De skulle kunna fastna. Visste du att barn har fler ben i kroppen än vuxna? Ett barn har 300 ben medan en vuxen har 206 stycken. Men det beror inte på att man tappar några ben när man blir vuxen. I stället växer några ben ihop, så att två eller tre ben blir till ett större ben.
Det är våra muskler som är motorn som gör att till exempel benen rör sig. Hjärnan styr musklerna så att musklerna vet hur de ska göra för att du ska kunna springa, hoppa och krypa. För att
kunna jobba måste musklerna ha bränsle, alltså energi. Precis som en motor.
Det finns ytterligare 2 frågor och svar om Skelett, leder, senor och muskler
