Muskelkramp betyder att en muskel plötsligt drar ihop sig. Den blir hård och spänd och det gör ont.
Alla muskler kan få kramp. Det vanligaste är att få kramp på baksidan av låret, i vaden eller under foten. Man vet inte varför man får kramp. Oftast kommer krampen när man har ansträngt en muskel mer än vanligt. Till exempel om man har idrottat. Man kan också få kramp om man har suttit eller stått länge i en obekväm ställning. Det är vanligt att krampen kommer när man ska somna eller sover. Kramp kan komma lättare om man har järnbrist eller vätskebrist. Det finns också en del sjukdomar som gör att man får kramp i musklerna.
Muskelkramp är inte farligt. Den brukar gå över av sig själv efter några minuter. Ett sätt att försöka få krampen att gå över fortare är att sträcka ut muskeln eller massera den försiktigt.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i
fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
När du bockar dig så sträcker du en massa muskler som finns i nacken. Men du sträcker även något som kallas hjärnhinnan. Den finns runt hjärnan, men den går också nerför nästan hela ryggen. När man sträcker musklerna och hjärnhinnan så gör det ont. Det är ungefär som att sträcka i låret för mycket, det gör ju också ont. Och när du bockar dig så sträcker du mest i nacken. Om en person har hjärnhinneinflammation så kan doktorn kolla det genom att be patienten bocka, och då gör det förskräckligt ont. Så ont att den som är sjuk inte ens kan böja nacken.
Förr i tiden trodde man att man sov för att hjärnan blev trött och behövde vila. I dag vet vi att det finns speciella ställen i vår hjärna som bestämmer när vi ska sova. Men visst är det så att hjärnan
vilar när vi sover, och då kommer hjärnan i balans igen. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men
det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
Tungan är en muskel med smaklökar på. Längst bak i munnen, vid svalget, sitter tungan fast på ben och i andra muskler. De i sin tur sitter fast i underkäkens ben och i tungbenet. Tungan har vi för vi ska kunna prata bra och den hjälper oss när vi tuggar vår mat.
Vi har en massa muskler som håller fast benen på rätt ställe i kroppen. Men även huden hjälper till. Det finns också något som kallas senor och ligament som sitter på skelettet och som håller fast benen ordentligt.
Många saker i kroppen förändras när man växer och blir äldre. Utseendet i ansiktet beror mycket på hur skelettet i ansiktet ser ut. När vi kommer i puberteten, i 10–13-årsåldern och börjar
utvecklas från att vara barn till att bli vuxna, börjar ansiktets skelett att förändras. Hela ansiktet blir större och ansiktets olika skelettdelar växer olika mycket. Därför kan utseendet förändras
en hel del. Senare i tonåren får ju killarna skäggväxt och det kan också förändra utseendet. Dessutom blir huden rynkigare när man blir äldre.
När vi fryser vill kroppen ha mer värme. Och när kroppens muskler jobbar så blir det värme. När vi skakar och huttrar är
det kroppens sätt att få musklerna att jobba så att vi blir varma. Om du fryser kan du prova med att springa, så får du se att du blir varm igen.
Benen i kroppen har vi för att vi ska kunna stå upp hela dagarna och slippa kräla omkring på marken. Om skelettet var lite för mjukt så skulle man till slut bli väldigt krokig om man stod upp varje dag. Skelettet är gjort på ett mycket
finurligt sätt så att det både är väldigt lätt och mycket starkt. Skelettet är hårt för att det också ska fungera som ett skydd. Till exempel skyddar skallens ben den ömtåliga hjärnan och revbenen skyddar lungorna. När man ligger i mammas mage har man inget skelett alls. Då är benen väldigt mjuka och
kallas brosk. Om bebisar inte hade så mjukt skelett skulle det vara svårt för mammor att föda sina barn. De skulle kunna fastna. Visste du att barn har fler ben i kroppen än vuxna? Ett barn har 300 ben medan en vuxen har 206 stycken. Men det beror inte på att man tappar några ben när man blir vuxen. I stället växer några ben ihop, så att två eller tre ben blir till ett större ben.
Det är våra muskler som är motorn som gör att till exempel benen rör sig. Hjärnan styr musklerna så att musklerna vet hur de ska göra för att du ska kunna springa, hoppa och krypa. För att
kunna jobba måste musklerna ha bränsle, alltså energi. Precis som en motor.
Det finns ytterligare 2 frågor och svar om Skelett, leder, senor och muskler
