Höftleden är en stor led i kroppen.
Leder behövs för att man ska kunna röra på sig. I höftleden möts två skelettdelar som heter lårbenet och bäckenet. Högst upp på lårbenet finns en rund kula. Den ligger i en grop i bäckenet. Gropen kallas också för ledpanna. Kulan glider runt i gropen när man rör på benet eller böjer höften. Om gropen är för platt eller rund kan höftkulan halka ur den. Då får man höften ur led.
Att födas med höften ur led kan vara ärftligt.
Det betyder att man har fått problemet från sin mamma eller pappa. Man kan födas med bara ena eller båda höfterna ur led. Det är fler flickor än pojkar som föds med höften ur led.
Alla bebisar som föds i Sverige blir undersökta av en doktor.
Undersökningen görs när bebisen bara är en eller två dagar gammal. Om det skulle vara något problem med höften upptäcker doktorn det då. I så fall kan bebisen få göra en ultraljudsundersökning. Då kan man se hur det ser ut inuti höften.
Om höften är ur led får bebisen ha en skena i sex till tolv veckor.
Skenan håller höften i exakt rätt läge. Då kan höftkulan och lårbenet växa rätt. Sedan får bebisen gå på några kontroller för att se till att höften fortsätter att utvecklas bra.
Vad betyder egentligen ... ?
En gen är en liten instruktion som finns i varje cell i kroppen. Genen fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas recept på sjukdomar i receptboken. Då kan man få den sjukdomen någon gång under livet. Man säger att sjukdomen är ärftlig eftersom man har ärvt den av sina föräldrar. Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier.
Ärftlighet betyder att vi får vissa saker från våra föräldrar. Om din mamma till exempel har bruna ögon kanske du också får bruna ögon. Vi kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att vi får med oss olika saker från våra föräldrar när vi föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.