Immunbrist betyder att immunförsvaret inte fungerar som det ska. Immunförsvaret ska skydda kroppen mot sånt man blir sjuk av som virus, bakterier, svampar och parasiter. Det är viktigt att veta att man kan vara förkyld väldigt ofta utan att man har immunbrist.
Immunförsvaret består av många olika delar.
Immunbrist kan märkas på olika sätt beroende på vilken del som fungerar dåligt. Den del av immunförsvaret som fungerar dåligt kan till exempel jobba överdrivet mycket eller alldeles för lite.
När man har immunbrist kan man få många allvarliga infektioner.
Om man till exempel har blivit smittad av ett virus kan det ta lång tid att bli frisk. Det kan också ta lång tid att bli av med bakterier även om man får antibiotika. Antibiotika är en medicin dödar bakterier. Om man får allvarliga infektioner kan man behöva ligga på sjukhus.
Man kan födas med immunbrist.
Det kallas för primär immunbrist. Då beror immunbristen på en gen som man har fått från sin mamma eller pappa. Eller så har kroppen råkat skapa en sådan gen när man låg i sin mamma mage. Om en bebis föds med svår immunbrist märks det direkt när bebisen är nyfödd. Om immunbristen inte är lika allvarlig kan den börja märkas först när barnet är lite äldre.
Man kan också få immunbrist under livet.
Då beror det på att något har hänt som stör immunförsvaret. Det som stör kan var cancer, andra sjukdomar eller vissa mediciner som gör att immunförsvaret fungerar sämre. Det kallas för sekundär immunbrist.
För att veta om du har immunbrist behöver du göra flera undersökningar i sjukvården.
Först får du berätta hur du mår när du är sjuk. Du får väga dig, mäta dig och ta blodprov. Du kan också få röntga någon del av kroppen. Vad du får göra för undersökningar beror på hur du mår och var du har besvär.
Om du har immunbrist finns det mediciner.
Du kan till exempel få lite antibiotika eller andra mediciner mot svamp och virus varje dag. Eller några gånger i veckan. Då slipper du att få så många infektioner. Du kan också behöva en behandling som gör immunförsvaret starkare. Det kallas immunglobulinbehandling. I så fall får du ta en spruta en gång i vecka. Den sprutan kan du oftast ta hemma. Du får hjälp att lära dig hur du ska ta sprutan. Du kan också behöva stamcellstransplantation. Då får man ny frisk benmärg som kan göra friska blodceller. I så fall får du vara på sjukhus i många veckor.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En gen är en liten instruktion som finns i varje cell i kroppen. Genen fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas recept på sjukdomar i receptboken. Då kan man få den sjukdomen någon gång under livet. Man säger att sjukdomen är ärftlig eftersom man har ärvt den av sina föräldrar. Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier.
Ärftlighet betyder att vi får vissa saker från våra föräldrar. Om din mamma till exempel har bruna ögon kanske du också får bruna ögon. Vi kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att vi får med oss olika saker från våra föräldrar när vi föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
Vill du veta mer?
Frågor och svar
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Ärftlighet och gener
Ärftlighet betyder att vi får vissa saker från våra föräldrar. Om din mamma till exempel har bruna ögon kanske du också får bruna ögon. Vi kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att vi får med oss olika saker från våra föräldrar när vi föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.
En gen är en liten instruktion som finns i varje cell i kroppen. Genen fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas recept på sjukdomar i receptboken. Då kan man få den sjukdomen någon gång under livet. Man säger att sjukdomen är ärftlig eftersom man har ärvt den av sina föräldrar. Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier.
Stamcellstransplantation
Stamcellstransplantation handlar om blodcellerna. Det finns tre olika sorters blodceller. De åker runt i en vätska i blodkärlen. Blodcellerna heter röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Blodceller lever ett visst antal dagar. Sedan dör de. Därför gör kroppen hela tiden nya blodceller. Fabriken som gör blodcellerna heter benmärgen. Den finns inuti skelettet. Benmärgen gör först stamceller. En stamcell kan sedan utvecklas och bli en röd blodkropp, en vit blodkropp eller en blodplätt. Ibland blir det problem i fabriken. Då kommer det ut blodceller som inte funkar riktigt som de ska. Då behöver benmärgen få nya stamceller för att kunna göra friskt blod. Det är det som kallas för en stamcellstransplantation.
När vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då
signaler till din hjärna att sluta dra in luft.
När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
