Ibland tappar man extra mycket hår. Då blir håret tunt men utan att det blir kala fläckar. Så kan det bli när för att man är sjuk men oftast vet man inte varför. Man kan också tappa hår av en sorts medicin som man får när man har cancer. I de här fallen brukar håret växa ut igen.
Man kan tappa hår av en sjukdom som heter alopecia areata.
Då får man runda, kala fläckar på huvudet. Fläckarna växer och blir större. Man kan också tappa ögonbryn och ögonfransar, håret på benen, armarna och runt snoppen eller snippan. Till slut kan allt hår på kroppen ha försvunnit. Vid alopecia areata är det immunförsvaret som bråkar. Immunförsvaret skyddar kroppen mot farliga saker som bakterier, virus, svampar och parasiter. Om man har alopecia areata har immunförsvaret fått för sig att även hårsäckarna är farliga. Immunförsvaret går till attack mot hårsäckarna och startar en inflammation där. Då kan håret inte växa ut.
Unga vuxna kan tappa håret för att de har ärvt en sådan gen av sin mamma eller pappa.
Det är vanligast bland killar. En del börjar tappa håret redan när de är i tjugoårsåldern. Ofta försvinner håret i tinningarna och pannan först. Sedan kan man få en fläck som är helt utan hår uppe på huvudet.
Du ska gå till doktorn om du tappar väldigt mycket hår.
Du kommer att få berätta för doktorn hur du mår och om du äter några mediciner. Doktorn tittar på din hud och din hårbotten. Du kan också behöva ta ett blodprov.
Vad betyder egentligen ... ?
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En gen är en liten instruktion som finns i varje cell i kroppen. Genen fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas recept på sjukdomar i receptboken. Då kan man få den sjukdomen någon gång under livet. Man säger att sjukdomen är ärftlig eftersom man har ärvt den av sina föräldrar. Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier.
Ärftlighet betyder att vi får vissa saker från våra föräldrar. Om din mamma till exempel har bruna ögon kanske du också får bruna ögon. Vi kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att vi får med oss olika saker från våra föräldrar när vi föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.