Medaljongsjuka börjar med ett ovalt utslag på kroppen som är några centimeter stort. Oftast kommer det på magen eller ryggen. Efter några dagar brukar det komma flera och mindre utslag i närheten av det första. Sjukdomen heter också pityriasis rosea och kallas ibland för fjällros.
Utslagen vid medaljongsjuka är rosa och fjällar. Ibland kan de klia. Medaljongsjuka går över av sig själv även om det kan ta lite tid. Det är oftast skolbarn och unga vuxna som får medaljongsjuka. Har man haft medaljongsjuka en gång så brukar man inte få det igen. Man tror att medaljongsjuka beror på ett virus men det smittar inte.
Du kan inte ta något prov för att få veta om du har medaljongsjuka. Men en person i sjukvården kan titta på utslaget och se vad det är.
Du behöver inte äta medicin om du har fått medaljongsjuka. Om huden är torr kan utslagen klia mer. Då kan du smörja med en hudkräm. Det finns också andra krämer på apotek som hjälper.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir
solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
Det beror på hur hårsäcken ser ut, om den är rund eller oval (som ett ägg). Om hårstråna är runda får man krulligt hår. Hårstrån är också olika tjocka. Några har mycket tjocka hårstrån medan
andra har tunna. Hur ditt hår ser ut är ärftligt, både när det gäller din hårfärg och vilken typ av hårstrån du har.
I huden har vi små blodkärl. Blodet är ju rött och åker omkring i blodkärlen. När man rodnar beror det på att mer blod än vanligt forsar i blodkärlen i ansiktet. Då blir ansiktet rött. Som nästan allt annat i kroppen är det vår hjärna som gör att
det blir så här. Ofta rodnar man ju för att man är generad eller skäms. Då skickar hjärnan ut signaler till blodkärlen i till exempel ansiktet så att mer blod kommer dit. Varför det är så vet man dock inte. Däremot vet man att när man skäms eller rodnar händer det också andra saker i kroppen som bestäms av hjärnans signaler. Till exempel börjar hjärtat slå snabbare, tarmarna börjar
röra sig så att magen kurrar och man svettas lättare.
Vattkoppsbaciller ser alltid likadana ut. Har man haft vattkoppor en gång minns kroppens försvarssoldater exakt hur bacillerna såg ut och vet hur man ska vinna över dem. I blodet finns små
”spejare”: antikroppar och minnesceller som åker omkring i kroppen och kontrollerar läget. Nästa gång vattkoppsbaciller försöker ta sig in i kroppen står försvarssoldaterna beredda och bacillerna har inte en chans.
Om man aldrig skulle klippa naglarna och om de aldrig skulle gå av skulle naglarna på fingrarna under en livstid bli ungefär två meter långa och ungefär en halv meter långa på tårna.
Fingernaglarna växer faktiskt ända upp till fyra gånger fortare än tånaglarna, troligen för att naglarna på fingrarna slits snabbare.
I huden har vi tusentals pyttesmå muskler (hårresarmuskler) som
sitter alldeles intill hudens hårstrån. När det kommer något kallt
på huden eller när man fryser så drar hårresarmusklerna ihop
sig och då reser sig hårstråna. Men hårresarmusklerna drar även
ner huden lite grann så att det blir en liten grop i skinnet. När
fl era tusen små muskler drar ihop sig samtidigt blir det jättemånga
små gropar och huden ser därför knottrig ut.
Nej, det kan man inte bli. Det finns många historier och uttryck som säger att man kan bli gråhårig över en natt, men det är inte sant. Man blir gråhårig för att hårets färgämne melanin slutar att
bildas i hårsäckarna. Det hår som redan har vuxit ut och fått färg kan inte ändra färg och kan därför inte bli grått över en natt. Det tar alltså ganska lång tid att bli helt gråhårig.
Naglarna blir till i små fabriker som kallas nagelanlag och som sitter i huden just där nageln börjar på fingret eller på
tån. Nagelanlaget är en speciell typ av celler som tillverkar nagelproteinet keratin. Under ett år växer en
fingernagel ungefär 2,5 centimeter. För mycket länge sedan var naglarna som klor. Nu för tiden behöver vi inte klor längre. Därför har naglarna med tiden blivit mindre och mjukare.
Det finns ytterligare 8 frågor och svar om Hud, hår och naglar
