I Sverige är det nästan inga barn som får mässling. Det beror på att de flesta barn får vaccin mot det. I andra länder är mässling vanligare. Därför är det extra viktigt att vara vaccinerad om man ska åka utomlands.
Mässling börjar med torrhosta och att ögonen känns irriterade. Ögonvitorna blir ofta röda och det kan kännas jobbigt att titta när det är ljust. Sedan får man hög feber och prickar över hela kroppen. Febern brukar försvinna efter en vecka. Sedan brukar det ta en vecka till innan man blir helt frisk. Ibland blir man sjuk mycket längre. Det kan till exempel hända att man får en inflammation i hjärnan. Då kan man få skador i hjärnan som aldrig försvinner. Fast det är väldigt ovanligt. Om man har haft mässling en gång så får man inte sjukdomen igen. Det brukar kallas för att man är immun.
Mässling beror på ett virus. Det sprider sig när någon som är sjuk hostar eller nyser ut viruset i luften. Viruset sprider sig sedan lätt i luften. Till slut kan det finnas i flera rum eller till och med flera hus. Mässling är alltså väldigt smittsamt. Det tar ungefär två veckor från att man har blivit smittad tills man blir sjuk. Om du tror att du har fått mässlingen ska du kontakta sjukvården.
Mässling måste gå över av sig själv. Medan du är sjuk i mässlingen kan du få medicin så att febern går ned. Om du behöver sådan medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt medicin och lagom mycket.
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Bakterier kan komma in i kroppen på många olika sätt. De kan komma in i blodet genom sår i huden eller ner i magen och tarmarna genom mat vi äter med bakterier i. Bakterierna kan också
komma in i kroppen genom luften vi andas, eller in genom näsan till örat om man är snuvig. Dessutom kan bakterier komma in i kroppen genom urinvägarna
(kissröret) till urinblåsan och den vägen komma ända upp till njurarna. Men bakterier kan också komma in i kroppen på alla de ställen där man skadar sig.
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Var är en kladdig och tjock vätska som bildas när immunförsvaret krigar mot till exempel bakterier. När bakterier och försvarskrigare dör bildas var. I varet
finns det faktiskt fler försvarskrigare
än baciller.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Det finns ytterligare 7 frågor och svar om Smittor och immunförsvar
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir
solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
Det beror på hur hårsäcken ser ut, om den är rund eller oval (som ett ägg). Om hårstråna är runda får man krulligt hår. Hårstrån är också olika tjocka. Några har mycket tjocka hårstrån medan
andra har tunna. Hur ditt hår ser ut är ärftligt, både när det gäller din hårfärg och vilken typ av hårstrån du har.
I huden har vi små blodkärl. Blodet är ju rött och åker omkring i blodkärlen. När man rodnar beror det på att mer blod än vanligt forsar i blodkärlen i ansiktet. Då blir ansiktet rött. Som nästan allt annat i kroppen är det vår hjärna som gör att
det blir så här. Ofta rodnar man ju för att man är generad eller skäms. Då skickar hjärnan ut signaler till blodkärlen i till exempel ansiktet så att mer blod kommer dit. Varför det är så vet man dock inte. Däremot vet man att när man skäms eller rodnar händer det också andra saker i kroppen som bestäms av hjärnans signaler. Till exempel börjar hjärtat slå snabbare, tarmarna börjar
röra sig så att magen kurrar och man svettas lättare.
Vattkoppsbaciller ser alltid likadana ut. Har man haft vattkoppor en gång minns kroppens försvarssoldater exakt hur bacillerna såg ut och vet hur man ska vinna över dem. I blodet finns små
”spejare”: antikroppar och minnesceller som åker omkring i kroppen och kontrollerar läget. Nästa gång vattkoppsbaciller försöker ta sig in i kroppen står försvarssoldaterna beredda och bacillerna har inte en chans.
Om man aldrig skulle klippa naglarna och om de aldrig skulle gå av skulle naglarna på fingrarna under en livstid bli ungefär två meter långa och ungefär en halv meter långa på tårna.
Fingernaglarna växer faktiskt ända upp till fyra gånger fortare än tånaglarna, troligen för att naglarna på fingrarna slits snabbare.
I huden har vi tusentals pyttesmå muskler (hårresarmuskler) som
sitter alldeles intill hudens hårstrån. När det kommer något kallt
på huden eller när man fryser så drar hårresarmusklerna ihop
sig och då reser sig hårstråna. Men hårresarmusklerna drar även
ner huden lite grann så att det blir en liten grop i skinnet. När
fl era tusen små muskler drar ihop sig samtidigt blir det jättemånga
små gropar och huden ser därför knottrig ut.
Nej, det kan man inte bli. Det finns många historier och uttryck som säger att man kan bli gråhårig över en natt, men det är inte sant. Man blir gråhårig för att hårets färgämne melanin slutar att
bildas i hårsäckarna. Det hår som redan har vuxit ut och fått färg kan inte ändra färg och kan därför inte bli grått över en natt. Det tar alltså ganska lång tid att bli helt gråhårig.
Naglarna blir till i små fabriker som kallas nagelanlag och som sitter i huden just där nageln börjar på fingret eller på
tån. Nagelanlaget är en speciell typ av celler som tillverkar nagelproteinet keratin. Under ett år växer en
fingernagel ungefär 2,5 centimeter. För mycket länge sedan var naglarna som klor. Nu för tiden behöver vi inte klor längre. Därför har naglarna med tiden blivit mindre och mjukare.
Det finns ytterligare 8 frågor och svar om Hud, hår och naglar
