Borrelia
Borrelia brukar börja med ett rött märke på huden.
Det blir en så kallad hudrodnad. Den syns på platsen där man fick fästingbettet. När rodnaden beror på borrelia brukar den:
- vara rund eller oval
- vara lite blek i mitten eller jämnt röd
- vara större än fem centimeter i diameter
- växa så att den blir större och större
- klia.
Ofta kommer det röda märket en till fyra veckor efter att man har blivit biten av fästingen.
En del får ingen sådan rodnad utan blir röda och svullna på örsnibben istället. Man kan också få sår eller blåsor på kroppen. Då kommer det lite vätska från såren och blåsorna. Ibland kan man få ont i lederna av borrelia. Till exempel kan man få ont i knäna men det är ovanligt.
Borrelia beror på bakterier som sprids av fästingar. Fästingen har bakterierna i sin mage och kan kräkas upp smittan när den suger blod. Om man har borrelia länge utan behandling kan bakterierna sprida sig till nervsystemet. Då kan man få en allvarlig infektion som kallas neuroborrelios. Det tar ofta två månader efter att man blivit biten. Ibland kan det ta upp till sex månader innan man märker neuroborrelios. Vid neuroborrelios är det vanligt att man får ont i huvudet, mår illa och känner sig trött. En del kan inte röra delar av ansiktet, men det är ovanligt.
Många som får borrelia märker inte att de har blivit smittade och blir friska av sig själva.
Om du tror att du har borrelia ska du gå till sjukvården. En person i sjukvården behöver ofta bara titta på huden och örsnibben för att se om du har sjukdomen. Om det finns risk att borrelian har spridit sig i kroppen får du ta ett blodprov. Om det finns risk att borrelian har spridit sig till dina leder och ditt nervsystem måste du ta prov på ryggvätska eller ledvätska.
Om du har borrelia får du äta medicin.
Medicinen är en sorts antibiotika som dödar bakterierna. Antibiotika kallas ibland också för penicillin. Antibiotika brukar göra en frisk efter en till två veckor. Om du har haft borrelia länge kan du behöva äta medicin under lång tid. Då kan det ta flera månader att bli frisk.
Du kan inte bli immun mot borrelia.
Det betyder att du kan få borrelia igen även om du redan har haft sjukdomen. Det finns inte heller något vaccin mot borrelia. Men det finns saker du kan göra för att minska risken att bli sjuk. Ha långärmade tröjor och långbyxor när du är på ställen där det kan finnas fästingar. Leta efter fästingar på kroppen när du har varit utomhus. Då kan du hinna upptäcka dem i tid. När fästingen har bitit dig tar det ofta ett dygn innan bakterien överförs till din kropp. Så ta bort fästingen snabbt.
Alla fästingar har inte bakterien som ger borrelia.
Bara 1 av 150 fästingbett ger borrelia.
TBE
Av TBE kan man få ont i huvudet, ont i musklerna, feber och bli trött.
De flesta känner sig sjuka i ungefär en vecka. En tredje del av alla som får TBE blir inte friska efter en vecka. Istället blir de sjukare. I så fall har viruset spridit sig till hjärnan eller hjärnhinnorna. Där blir det en inflammation. Då får man hög feber, kräks och får mycket ont i huvudet. Det blir också svårt att koncentrera sig. Ljud och ljus kan kännas jobbiga och en del känner sig förvirrade.
TBE beror på ett virus som sprids av fästingar.
Viruset finns i fästingens spottkörtlar. När fästingen biter sig fast och suger blod kommer viruset snabbt in i kroppen. Från det att man har blivit biten av fästingen tar det ofta fyra till tio dagar tills man känner sig sjuk. Ibland kan det dröja en hel månad. TBE kallas också för fästingburen hjärnhinneinflammation. På engelska blir det tick-borne encephalitis och därför är förkortningen TBE.
För att veta om du har TBE behöver du ta ett blodprov.
Om det finns risk att du har en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna får du ta prov på ryggvätska.
Det finns ingen behandling som tar bort TBE.
Sjukdomen måste gå över av sig själv. Om du har fått hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation kan du behöva vara på sjukhus. Då får du hjälp där medan virusinfektionen går över. När du har haft TBE blir du immun. Det betyder att du inte kan få sjukdomen igen.
Bästa sättet att slippa bli sjuk är att ta ett vaccin mot TBE.
Du kan också tänka på att ha långärmade tröjor och långbyxor när du är på ställen där det kan finnas fästingar. Leta efter fästingar på kroppen när du har varit utomhus. Då kan du hinna upptäcka fästingen innan den har bitit sig fast.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!