När man är hes kan det vara jobbigt att prata och det kan göra ont att svälja och hosta. Ibland kan rösten försvinna helt ett tag men den kommer tillbaka.
När man är hes låter inte rösten som den brukar.
Det beror oftast på att stämbanden har svullnat. Stämbanden är små muskler som sitter i halsen. När luft passerar genom stämbanden börjar de svänga. Det är då ljud bildas. När stämbanden blir infekterade av virus eller bakterier kan de inte svänga som de ska. Då blir man hes. Man kan också bli hes av cigarettrök och vissa mediciner som man andas in. Eller när man har överansträngt stämbanden genom att till exempel skrika högt eller länge.
Heshet går oftast över av sig själv efter några dagar.
Under tiden är det viktigt att du vilar rösten så mycket som möjligt. Prata på ett sätt som känns skönt i halsen och försök att inte harkla dig eller viska. Det kan också kännas bättre i halsen om du dricker varm eller kall dryck.
Ibland kan heshet bero på att det har bildats små knutor på stämbanden.
Så kan det bli för barn om stämbanden inte är riktigt färdigutvecklade. Om man är hes för att man har knutor på stämbanden kan man behöva hjälp av en logoped. En logoped är en expert på röst och prat.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Heshet
Blir man blir hes brukar det gå över av sig själv efter några dagar. Men till dess är det viktigt att du vilar rösten så mycket som möjligt. När man är hes låter inte rösten som den brukar. Det beror oftast på att stämbanden har svullnat. Prata på ett sätt som känns skönt i halsen och försök att inte harkla dig eller viska. Det kan också kännas bättre i halsen om du dricker varm eller kall dryck.
Om stämbanden inte mår bra alls kan det hända att man blir så hes att rösten försvinner. Stämbanden ska svänga får att det ska låta när vi pratar – och kan de inte svänga, kommer inga ljud. Men ta det lugnt – rösten kommer tillbaka. Det är viktigt att du låter stämbanden vila. Precis som när du är hes, ska du inte harkla dig – det irriterar bara. Försök inte heller att viska. Total vila, alltså! Om du är hes eller tappar rösten mer än ett par veckor är det bra att söka vård.
När kroppen attackeras av bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till
musklerna att de ska börja arbeta för
att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar
musklerna för mycket åt andra hållet
– och då ramlar du.
När någon pratar så kommer det ljud ur munnen. Alla ljud är som små vågor i luften. I örat finns trumhinnan som börjar gunga (vibrera) när de här vågorna träffar trumhinnan. Med hjälp av
trumhinnan, hörselbenen och ovala fönstret överförs vågorna i
luften till hörselsnäckan som fi nns i huvudet alldeles innanför örat. I snäckan finns en vätska, lite som vatten, som då också börjar gunga. När vattnet i snäckan gungar så retar det små, små pinnar som står upp i vattnet i snäckan. De här pinnarna börjar också gunga fram och tillbaka. Då pinnarna gungar skickas signaler till hjärnan som talar om vilken sorts ljud som har kommit fram.
Örat är indelat i tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Det man ser av örat är ytterörat. Både mellanörat och innerörat ligger inne i huvudet. Det är i mellanörat
som de pyttesmå hörselbenen finns. Som en vägg mellan ytterörat och mellanörat sitter trumhinnan. I innerörat, som sitter längst in, finns hörselsnäckan och
balansorganet. Hörselsnäckan gör så att ljuden som kommer till örat omvandlas till elektriska signaler som skickas till hjärnan. Balansorganet talar om för kroppen om vi står eller ligger, om
vi åker framåt eller bakåt och det är det som gör att vi kan hålla balansen.
