En vårta är en liten, rund upphöjning på huden. Det är vanligt att få vårtor på händer eller fötter. Ibland kan vårtor vara ömma. Det betyder att de kan göra lite ont. Vårtor är inte farliga.
Vårtor beror på ett virus som kan smitta.
Viruset smittar lättast på blöta ställen som golv i omklädningsrum, duschar och simhallar.
En person i sjukvården kan se om du har en vårta genom att titta på din hud.
Ibland kan det behövas en lupp för att se ordentligt. En lupp är som ett slags förstoringsglas.
Oftast går en vårta bort av sig själv.
Ibland tar det bara några månader för vårtan att försvinna. Ibland kan det ta ett par år. Det finns olika medel som hjälper vårtan att försvinna lite snabbare. Sådana medel kan du köpa på apotek. Om vårtan inte försvinner av sig själv, gör ont eller sitter på ett dumt ställe kan du kontakta sjukvården och få hjälp att ta bort den.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Vårtor får man av en liten bacill, ett virus, som börjar leva i huden. Viruset gör att det börjar växa extra mycket hud på just det stället. Det blir som en liten klump av hud – en vårta. Det är inte farligt, men kan förstås kännas irriterande. Särskilt om man får många vårtor och vårtor som sitter på känsliga ställen. Man kan själv försöka ta bort vårtorna. Fråga apoteket om hjälp hur du ska göra.
Om du inte kan få bort vårtorna själv kan du få hjälp av din doktor.
Vårtor är vanligast på händer och fötter. För att undvika fotvårtor är det viktigt att du ha badskor när du är på badhuset. Du kan också ha dem när du duschar efter gympan i skolan, speciellt om du vet att du själv har vårtor eller att någon annan har det.
En vårta är en liten, rund bula på huden. Den sitter ofta på händer eller fötter och kan ibland göra lite ont. Vårtor är inte farliga.
När kroppen attackeras av bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir
solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
