Tredagarsfeber ger hög feber i ungefär tre dagar. Efter det kan man få prickar på kroppen. Oftast får man mest prickar på magen och ryggen.
Prickarna man får när man har tredagarsfeber brukar inte klia och går över på ett par dagar.
En del barn får inga utslag alls. De flesta får sjukdomen någon gång när de är mellan sex månader och två år gamla.
Tredagarsfeber beror på ett virus.
Nästan alla barn får tredagarsfeber för viruset sprids lätt. När man har haft tredagarsfeber kan man inte få det igen. Det kallas för att man har blivit immun mot sjukdomen.
Tredagarsfeber är inte farligt.
Det behövs ingen speciell behandling för sjukdomen går över av sig själv.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Tredagarsfeber
Tredagarsfeber är en sjukdom som ger hög feber i ungefär tre dagar. Efter febern kan det komma små prickar på kroppen, ofta mest på magen och ryggen. Prickarna brukar inte klia och försvinner efter några dagar. En del barn får inga prickar alls.
Sjukdomen orsakas av ett virus som sprids lätt mellan barn. När du har haft tredagarsfeber en gång kan du inte få det igen – du har blivit immun.
Nej, tredagarsfeber är inte farligt. Den går över av sig själv och behöver ingen speciell medicin eller behandling.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Var är en kladdig och tjock vätska som bildas när immunförsvaret krigar mot till exempel bakterier. När bakterier och försvarskrigare dör bildas var. I varet
finns det faktiskt fler försvarskrigare
än baciller.
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret skyddar mot kyla, vind och solljus. För länge sedan när människan inte hade några kläder på sig fungerade håret som kläder och skyddade oss. Nu för tiden har vi inte lika mycket hår på kroppen. Mest hår har vi på huvudet där håret skyddar mot solens strålar.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
