Svamp i ljumskarna gör att huden ser röd ut och får ett tunt vitt lager. Det kan klia och svida. Svampen trivs i ljumskarna för att det är lite fuktigt där.
Hos mindre barn är det mycket ovanligt med ljumsksvamp.
Det är mest tonåringar som idrottar mycket och duschar utan att torka sig i ljumskarna som får ljumsksvamp.
Om du har ljumsksvamp kan du smörja med salva.
Salvan gör att det kliar mindre och att svampen dör. Sådan salva kan du köpa på apotek. Om problemet inte går över även om du använder salva ska du kontakta sjukvården. Då kommer en doktor eller sjuksköterska att titta på din hud. Sedan kan du få medicin som hjälper.
Du kan göra saker för att försöka slippa ljumsksvamp.
Ha löst sittande kläder så att det blir mindre varmt och svettigt i ljumskarna. Tänk också på att torka dig helt torr när du har duschat.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Svampinfektioner
Alla har faktiskt svamp på och i kroppen. Det är normalt och inget farligt. Men ibland kan svamparna bli för många eller hamna på fel ställe. Då kan man få en svampinfektion.
Ja, nästan. Svamp trivs där det är varmt och fuktigt, som mellan tårna, i ljumskarna och i hårbotten. Då kan huden bli röd, torr, fnasig och det kan klia och svida. Man kan också få svamp i munnen eller på naglarna. Efter puberteten kan tjejer få svamp i snippan och killar kan få svamp på snoppen.
Många svampinfektioner går över av sig själva när kroppen mår bättre igen. Du kan hjälpa till genom att hålla huden torr och använda lösa kläder. Det finns också krämer på apoteket som dödar svampen. Om det inte blir bättre ska du kontakta sjukvården.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Var är en kladdig och tjock vätska som bildas när immunförsvaret krigar mot till exempel bakterier. När bakterier och försvarskrigare dör bildas var. I varet
finns det faktiskt fler försvarskrigare
än baciller.
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Nej, det är en myt att hår och naglar fortsätter att växa efter döden. Men att myten har fått liv kan bero på att huden blir torr och skrumpen och drar sig tillbaka när en människa är död. Så då kan naglar plötsligt se längre ut.
Alltså, det här är en myt man ofta vill tro på. Det låter ju bra att håret skulle få sig en superboost om man började om från noll. Men håret växer från roten, och hur fort det växer beror mest på dina gener, och att du får i dig rätt näring. Att myten har uppkommit beror nog mest på att folk vill att det ska vara så. Håret kan också kännas tjockare, eftersom hårtopparna blir stubbigare och känns grövre när de växer ut när man rakat av det. I vanliga fall slits de ju, så håret är tunnare i topparna än vid roten.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
