Svamp i ljumskarna gör att huden ser röd ut och får ett tunt vitt lager. Det kan klia och svida. Svampen trivs i ljumskarna för att det är lite fuktigt där.
Hos mindre barn är det mycket ovanligt med ljumsksvamp.
Det är mest tonåringar som idrottar mycket och duschar utan att torka sig i ljumskarna som får ljumsksvamp.
Om du har ljumsksvamp kan du smörja med salva.
Salvan gör att det kliar mindre och att svampen dör. Sådan salva kan du köpa på apotek. Om problemet inte går över även om du använder salva ska du kontakta sjukvården. Då kommer en doktor eller sjuksköterska att titta på din hud. Sedan kan du få medicin som hjälper.
Du kan göra saker för att försöka slippa ljumsksvamp.
Ha löst sittande kläder så att det blir mindre varmt och svettigt i ljumskarna. Tänk också på att torka dig helt torr när du har duschat.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Svampinfektioner
Alla har faktiskt svamp på och i kroppen. Det är normalt och inget farligt. Men ibland kan svamparna bli för många eller hamna på fel ställe. Då kan man få en svampinfektion.
Ja, nästan. Svamp trivs där det är varmt och fuktigt, som mellan tårna, i ljumskarna och i hårbotten. Då kan huden bli röd, torr, fnasig och det kan klia och svida. Man kan också få svamp i munnen eller på naglarna. Efter puberteten kan tjejer få svamp i snippan och killar kan få svamp på snoppen.
Många svampinfektioner går över av sig själva när kroppen mår bättre igen. Du kan hjälpa till genom att hålla huden torr och använda lösa kläder. Det finns också krämer på apoteket som dödar svampen. Om det inte blir bättre ska du kontakta sjukvården.
När kroppen attackeras av bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir
solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
