I Sverige är det nästan inga barn som får mässling. Det beror på att de flesta barn får vaccin mot det. I andra länder är mässling vanligare. Därför är det extra viktigt att vara vaccinerad om man ska åka utomlands.
Mässling börjar med torrhosta och att ögonen känns irriterade.
Ögonvitorna blir ofta röda och det kan kännas jobbigt att titta när det är ljust. Sedan får man hög feber och prickar över hela kroppen. Febern brukar försvinna efter en vecka. Sedan brukar det ta en vecka till innan man blir helt frisk. Ibland blir man sjuk mycket längre. Det kan till exempel hända att man får en inflammation i hjärnan. Då kan man få skador i hjärnan som aldrig försvinner. Fast det är väldigt ovanligt. Om man har haft mässling en gång så får man inte sjukdomen igen. Det brukar kallas för att man är immun.
Mässling beror på ett virus.
Det sprider sig när någon som är sjuk hostar eller nyser ut viruset i luften. Viruset sprider sig sedan lätt i luften. Till slut kan det finnas i flera rum eller till och med flera hus. Mässling är alltså väldigt smittsamt. Det tar ungefär två veckor från att man har blivit smittad tills man blir sjuk. Om du tror att du har fått mässlingen ska du kontakta sjukvården.
Mässling måste gå över av sig själv.
Medan du är sjuk i mässlingen kan du få medicin så att febern går ned. Om du behöver sådan medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt medicin och lagom mycket.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Mässling
Ja, det är det. Ibland kan man bli man sjuk väldigt länge, och få en inflammation i hjärnan. Då kan man få skador i hjärnan som aldrig försvinner. Mässling beror på ett virus, som sprider sig jättelätt bland de som inte är vaccinerade. Därför är det viktigt att vaccinera sig mot mässling. Du skyddar dig själv – och alla andra. I Sverige är det nästan inga barn som får mässling. Det beror på att de flesta barn vaccineras när de är små.
Mässling är ovanligt om du är vaccinerad, så fråga alltid dina föräldrar om du har fått sprutan! Om man får mässling börjar man ofta med hosta, rinnande näsa och att man blir väldigt känslig för ljus – även vanligt dagsljus kan kännas starkt. Sedan får man hög feber och röda prickar över hela kroppen. Febern brukar gå ner efter ungefär en vecka, men ibland kan man vara sjuk längre.
Mässling kan vara allvarligt, även om det ibland bara verkar som feber, hosta och prickar. Ibland kan sjukdomen ge komplikationer, till exempel infektioner i öronen eller lungorna. I sällsynta fall kan det bli en inflammation i hjärnan, och då kan man få skador som inte går över.
Om du tror att du har mässling ska du alltid kontakta sjukvården direkt, så att du får rätt hjälp och inte smittar andra.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Var är en kladdig och tjock vätska som bildas när immunförsvaret krigar mot till exempel bakterier. När bakterier och försvarskrigare dör bildas var. I varet
finns det faktiskt fler försvarskrigare
än baciller.
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Nej, det är en myt att hår och naglar fortsätter att växa efter döden. Men att myten har fått liv kan bero på att huden blir torr och skrumpen och drar sig tillbaka när en människa är död. Så då kan naglar plötsligt se längre ut.
Alltså, det här är en myt man ofta vill tro på. Det låter ju bra att håret skulle få sig en superboost om man började om från noll. Men håret växer från roten, och hur fort det växer beror mest på dina gener, och att du får i dig rätt näring. Att myten har uppkommit beror nog mest på att folk vill att det ska vara så. Håret kan också kännas tjockare, eftersom hårtopparna blir stubbigare och känns grövre när de växer ut när man rakat av det. I vanliga fall slits de ju, så håret är tunnare i topparna än vid roten.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
