I Sverige är det nästan inga barn som får mässling. Det beror på att de flesta barn får vaccin mot det. I andra länder är mässling vanligare. Därför är det extra viktigt att vara vaccinerad om man ska åka utomlands.
Mässling börjar med torrhosta och att ögonen känns irriterade.
Ögonvitorna blir ofta röda och det kan kännas jobbigt att titta när det är ljust. Sedan får man hög feber och prickar över hela kroppen. Febern brukar försvinna efter en vecka. Sedan brukar det ta en vecka till innan man blir helt frisk. Ibland blir man sjuk mycket längre. Det kan till exempel hända att man får en inflammation i hjärnan. Då kan man få skador i hjärnan som aldrig försvinner. Fast det är väldigt ovanligt. Om man har haft mässling en gång så får man inte sjukdomen igen. Det brukar kallas för att man är immun.
Mässling beror på ett virus.
Det sprider sig när någon som är sjuk hostar eller nyser ut viruset i luften. Viruset sprider sig sedan lätt i luften. Till slut kan det finnas i flera rum eller till och med flera hus. Mässling är alltså väldigt smittsamt. Det tar ungefär två veckor från att man har blivit smittad tills man blir sjuk. Om du tror att du har fått mässlingen ska du kontakta sjukvården.
Mässling måste gå över av sig själv.
Medan du är sjuk i mässlingen kan du få medicin så att febern går ned. Om du behöver sådan medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt medicin och lagom mycket.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Mässling
Ja, det är det. Ibland kan man bli man sjuk väldigt länge, och få en inflammation i hjärnan. Då kan man få skador i hjärnan som aldrig försvinner. Mässling beror på ett virus, som sprider sig jättelätt bland de som inte är vaccinerade. Därför är det viktigt att vaccinera sig mot mässling. Du skyddar dig själv – och alla andra. I Sverige är det nästan inga barn som får mässling. Det beror på att de flesta barn vaccineras när de är små.
Mässling är ovanligt om du är vaccinerad, så fråga alltid dina föräldrar om du har fått sprutan! Om man får mässling börjar man ofta med hosta, rinnande näsa och att man blir väldigt känslig för ljus – även vanligt dagsljus kan kännas starkt. Sedan får man hög feber och röda prickar över hela kroppen. Febern brukar gå ner efter ungefär en vecka, men ibland kan man vara sjuk längre.
Mässling kan vara allvarligt, även om det ibland bara verkar som feber, hosta och prickar. Ibland kan sjukdomen ge komplikationer, till exempel infektioner i öronen eller lungorna. I sällsynta fall kan det bli en inflammation i hjärnan, och då kan man få skador som inte går över.
Om du tror att du har mässling ska du alltid kontakta sjukvården direkt, så att du får rätt hjälp och inte smittar andra.
När kroppen attackeras av bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på
fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna.
Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare
och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått.
Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet
är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir
solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
