Hjärnan kan lära sig att smärtan inte är farlig
När ett barn med långvarig smärta gör saker skickas ett viktigt budskap till hjärnan och smärtsystemet. Kroppen stod pall och klarade det här. Det verkar inte farligt. När hjärnan får sådana signaler gång på gång kan smärtsystemet successivt börja skruva ned volymen.
Den här processen behöver upprepas många gånger. Det kan kännas svårt, särskilt när instinkten som närstående ofta är att vilja skydda sitt barn genom att ta bort allt som kan skapa smärta. Du som närstående har en mycket viktig roll i att varsamt stötta aktivitet och rörelse. Det bidrar till att reglera smärtsystemet och bygga upp tillit till kroppen igen.
Tänk också på att alla framsteg, även de allra minsta, är betydelsefulla och räknas som steg i rätt riktning. Att spela fotboll i två minuter är ett framsteg. Att barnet följer med på en kort bilutflykt är bättre än att bli kvar isolerad på sitt rum.
Tidsbegränsade aktiviteter kan ge trygghet
När ett barn har ont är det lätt att ofta fråga hur det känns, till exempel: ”Får du ont av det här?” Men när fokus hela tiden riktas mot smärtan får hjärnan signaler om att smärtan är viktig och måste prioriteras. Det kan i sin tur bidra till att smärtsystemet förstärks.
Därför kan det vara hjälpsamt att i stället komma överens i förväg om hur länge en aktivitet ska pågå. Ni kan till exempel bestämma att ni ska vara i simhallen i 15 minuter, oavsett hur smärtan känns, och sedan åka hem. Då slipper barnet eller ungdomen hela tiden känna efter och kan känna sig trygg med att aktiviteten är tidsbegränsad och hanterbar. Efter några tillfällen kan tiden försiktigt ökas, till exempel till 20 minuter. För många barn, ungdomar och familjer är detta en avlastande och hjälpsam strategi som gör det lättare att våga delta.
Med rätt stöd går det att ta sig vidare
Vägen framåt vid långvarig smärta är ofta en process som tar tid. Den kan kännas både krävande och osäker, och det är vanligt att känna tvivel, frustration och ibland hopplöshet längs vägen. Samtidigt visar både erfarenhet och forskning att det går att göra framsteg med rätt stöd.
De flesta barn och ungdomar behöver hjälp för att orka hålla i förändringar över tid. Psykologer och fysioterapeuter med kunskap om långvarig smärta kan ge trygg och anpassad vägledning. De kan hjälpa till att hitta lagom aktiviteter, bygga upp tillit till kroppen och hantera tankar och känslor som annars riskerar att förstärka smärtan.
Små steg i rätt riktning är ofta viktigare än snabba resultat. Framsteg kan vara svåra att se från dag till dag, men blir tydligare över tid. Med stöd, tålamod och anpassning kan smärtan gradvis ta mindre plats i livet. Målet är inte alltid att smärtan ska försvinna helt, utan att barnet eller ungdomen ska få tillbaka mer av sin vardag, sin rörelse och sin livsglädje.