Den som har ont vet bäst
Efter en operation skickas smärtsignaler från det opererade området till hjärnan där de tolkas. Hur smärtan upplevs beror därför inte bara på själva skadan i kroppen, utan påverkas också av till exempel tidigare erfarenheter, oro och rädsla. Därför kan smärta kännas och upplevas olika för olika personer.
Smärta är alltid en individuell upplevelse. Det är bara den som har ont som verkligen kan beskriva hur det känns. Ingen annan kan avgöra om smärtan är liten eller stor. Därför är det viktigt att barnet känner sig trygg med att berätta hur det känns och blir tagen på allvar. Det finns inget bra i att försöka vara tapper, vänta eller inte säga till när det gör ont.
Smärta efter operation går över
Smärta efter en operation är vanligt men minskar vanligen successivt under de första dagarna. Smärtan kan variera under dygnet. Det är viktigt att barnet får veta att smärtan inte kommer att vara för alltid.
Tidig och regelbunden smärtlindring
Ditt barns smärtbehandling planeras noggrant inför ingreppet. Den påbörjas redan under själva operationen och fortsätter sedan efteråt. När smärtan dämpas i tid minskar både kroppens smärtreaktioner och behovet av läkemedel. Ditt barn kommer att få smärtlindring regelbundet för att hålla en jämn nivå av läkemedel i kroppen. Det minskar risken för smärttoppar och bidrar samtidigt till god effekt med så få biverkningar som möjligt.
Bedömning av smärta efter operation
Efter operationen kommer vårdpersonalen regelbundet att bedöma och följa ditt barns smärta. Syftet är att få en tydlig bild av hur ont det gör, var smärtan sitter och hur väl den smärtbehandling som ges fungerar. Smärtbedömningen upprepas regelbundet så att behandlingen kan anpassas barnets aktuella behov.
Hos de minsta barnen bedöms smärtan utifrån olika beteenden, till exempel ansiktsuttryck, kroppsrörelser, hur barnet gråter eller låter och hur lätt det är att trösta. Man bedömer också puls och andningsfrekvens.
När barnet är äldre får det själv vara med och beskriva sin smärta. Beroende på ålder och utvecklingsnivå används olika mätverktyg. Barnet kan få peka och gradera sin smärta på en linjal med ansikten som visar hur ont det gör eller med hjälp av siffror från 0 till 10, där 0 betyder ingen smärta och 10 är den värsta smärta man kan tänka sig.
Dina iakttagelser är viktiga
Som vårdnadshavare har du en viktig roll i att hjälpa vårdpersonalen att förstå hur ditt barn mår efter operationen. Barn och ungdomar orkar eller vågar inte alltid själva berätta hur det känns, och därför är dina iakttagelser betydelsefulla.
Berätta i god tid om du upplever att ditt barn har ont eller om smärtbehandlingen inte ger tillräcklig lindring. Var också uppmärksam på förändringar i barnets beteende, humör, rörelsemönster eller sömn.
Efter att smärtlindrande läkemedel har getts behöver de tid för att börja verka i kroppen, och det kan därför dröja en stund innan smärtan minskar. Du behöver alltså inte bli orolig om effekten inte märks direkt.
Behandling av smärta efter operation
Efter en operation används ofta flera olika sätt att lindra smärta. Olika läkemedel ges samtidigt. Läkemedlen verkar på olika sätt och förstärker varandras effekt. Målet är att barnet ska få bra smärtlindring med så få biverkningar som möjligt.
Smärtlindrande läkemedel kan ges direkt i blodet. Det sker genom en tunn plastslang som sätts in i ett blodkärl hos barnet. Läkemedel kan ges antingen som enstaka doser med spruta eller kontinuerligt med hjälp av en läkemedelspump. Smärtlindrande läkemedel kan också ges i form av tabletter eller flytande medicin.
Smärtlindring kan ges med olika former av lokalbedövning. När lokalbedövningsmedel ges bedövas nerverna i ett visst område av kroppen. Då kan smärtsignalerna inte skickas vidare till hjärnan. Det gör att området blir domnat och att smärtan minskar eller försvinner under en tid.
Det finns flera olika sätt att ge lokalbedövning. Bedövningssalvan som barnet får på huden innan ett stick är en form av lokalbedövning. Lokalbedövning kan också ges direkt under huden. Det görs till exempel när ett sår behöver sys. Ett annat sätt att tillföra lokalbedövningsmedel kallas nervblockad. Då läggs bedövningen nära en nerv eller en nervknuta. Lokalbedövning kan ges som en engångsdos. Den kan också ges genom en tunn slang som ligger kvar nära nerven. Via slangen kan lokalbedövningsmedel ges kontinuerligt eller fyllas på med jämna mellanrum. Det ger en jämn smärtlindring under flera timmar eller dygn.
Vid vissa operationer sätts en tunn slang in i ryggen medan barnet sover. Det kallas för ryggbedövning. I slangen ges lokalbedövningsmedel nära ett nerv-rikt område i ryggen. Då bedövas hela nervens utbredningsområde. En ryggbedövning kan göra att benen känns både svaga och domnade. Den kan också påverka urinblåsan. Då kan det vara svårt att känna när man behöver kissa. Därför får barnet en urinkateter. Katetern är en tunn slang som leder urinen till en påse. En del barn kan känna sig kissnödiga eller som att de håller på att kissa på sig. Det kan kännas så även fast kisset rinner ut genom katetern. Det är viktigt att barnet i förväg får information om hur ryggbedövningen kan påverka kroppen och hur det kan kännas. Barnet behöver också få veta att det går bra att ligga på rygg och att röra på sig trots ryggbedövning och kateter.