Hjärnan, nerverna, musklerna och skelettet – alla är inblandade när man rör på sig. Hjärnan skickar signaler genom nerverna så att musklerna drar ihop sig eller sträcker ut sig. Och eftersom musklerna sitter fast i skelettet så börjar det att röra sig då. På det här viset kan man göra både små och stora rörelser med kroppen. Man gör hela tiden många rörelser samtidigt.
Exempel på stora rörelser är när man använder armar, ben, ryggen och fötterna. Om man rör på flera stora kroppsdelar samtidigt kan man krypa, gå, springa, hoppa och cykla. Exempel på små rörelser är när man använder fingrarna, tårna, läpparna och tungan. Om man använder dem kan man ta upp små saker ur en burk, vicka på tårna i sanden, prata eller blåsa bubblor av tuggummi. Att röra sig handlar också om att kunna byta kroppsställning, bära saker, äta, dricka, prata och andas.
Det finns olika sjukdomar och funktionsnedsättningar som påverkar hjärnan, nerverna, musklerna och skelettet. Om man har en sådan sjukdom, eller funktionsnedsättning, kan det vara svårt att röra sig som man vill. En del har också svårt att göra flera rörelser samtidigt. Då kan man tappa balansen och ha svårt att få till exempel handen och armen att samarbeta.
Man kan till exempel ha något som heter cerebral pares. Ibland kallas det för cp-skada. Cerebral pares betyder att det har blivit en skada i hjärnan. Skadan kan ha kommit när bebisen låg i sin mammans mage, precis när bebisen föddes eller under de första två åren i livet. En sådan skada betyder att hjärnan gör lite som den vill. Till exempel kan hjärnan skicka ut signaler till musklerna även när man vill vara stilla. Och göra så att musklerna spänner sig för mycket eller för lite. Det kallas för spasticitet. Då blir det svårt att styra kroppen. Man kan också bli stel och spänd så att det är svårt att röra sig.
En del bebisar föds med ryggmärgsbråck. I ryggraden finns det en kanal. I den kanalen är det massor av nerver som skickar signaler till och från hjärnan. Men ibland växer inte ryggraden ihop som den ska. Det händer när bebisen ligger i mammans mage. Då blir det en liten öppning på ryggraden. Det kallas för ett bråck. Där kan lite av kanalen och nerverna tryckas ut. Då blir det som en påse som hänger ut från ryggraden. En sådan påse kallas för bråcksäck. När nerverna hamnar i bråcksäcken kan de inte skicka signaler från hjärnan till musklerna som de ska. Då får man svårt att röra på de delar av kroppen som är under bråcket.
En del sjukdomar påverkar både musklerna och nerverna. Ett exempel på en sådan sjukdom är muskeldystrofi. Sjukdomen gör bland annat så att musklerna försvinner och blir till fett. Det jobbiga är att sjukdomen blir värre och värre. Det betyder att man kan röra sig mindre och mindre.
Det finns också reumatiska sjukdomar som påverkar rörelser i kroppen. De sjukdomarna påverkar bland annat skelettet, lederna i skelettet och musklerna. Reumatism märks bland annat genom att det gör ont i skelettet, lederna och musklerna. Då kan det till exempel bli svårt att gå, hålla i en penna och röra sig på andra sätt.
En del föds med till exempel en hand eller en fot som ser lite annorlunda ut. Man kan också födas utan tår, sakna ett ben eller till exempel ha knän och armbågar som är svåra att böja. Det påverkar hur man rör sig. Man kan också få en rörelsenedsättning om man är med om en olycka. Man kan till exempel bryta ryggen eller nacken så att skelettet och nerverna i ryggraden går sönder. Då kommer nervsignalerna inte fram till de kroppsdelar som är nedanför det skadade stället.
Om du har en rörelsenedsättning finns det många smarta saker som gör livet lättare. Det kan till exempel vara kryckor, en rullator eller en rullstol. Det finns också grejer som ger stöd åt olika kroppsdelar. De kallas för ortoser. Om du till exempel har svaga muskler i fötterna kan du få särskilda ortos-skor som stöttar fötterna så de blir stadigare. Och om du har svårt att prata finns andra knep. Du kan till exempel använda pratapparater, bilder och symboler.
När det är svårt att röra på sig kan du få ont i kroppen. Man kan också behöva träna för att bli ännu bättre på de rörelser som man faktiskt kan göra. Då kan du få hjälp av en fysioterapeut som är expert på just rörelser. Det kan också finnas mediciner som hjälper.
