Intellektuell betyder ungefär lära sig saker och tänka ut saker. Funktionsnedsättning betyder att det inte är en sjukdom men att det kan vara jobbigare att fungera i vissa situationer. Eftersom intellektuell funktionsnedsättning är ett långt och lite krångligt ord väljer många att förkorta det. Då säger man IF. Ett annat namn på intellektuell funktionsnedsättning är utvecklingsstörning.
Intellektuell funktionsnedsättning betyder att det tar tid att lära sig nya saker. Det är svårt att komma ihåg. Och att tänka ut vad man ska göra. Det kan vara särskilt svårt att tänka på, och prata om, sådant som inte går att titta på. Som till exempel sånt som hände för länge sedan. Eller något som ska hända i framtiden. Eller känslor.
Man kan ha olika mycket intellektuell funktionsnedsättning. Om man har lite, heter det lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Om man har mittemellan, heter det måttlig intellektuell funktionsnedsättning. Och om man har mycket, heter det svår intellektuell funktionsnedsättning.
Om man har lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan man lära sig och göra många saker. Även om det tar extra lång tid. Och ofta behöver man hjälp av andra människor.
Om man har en svår intellektuell funktionsnedsättning behöver man hjälp med det mesta i livet. Oftast lär man sig inte prata. Och man lever här och nu. Det betyder att man bara upplever de personer, saker och till exempel ljud som finns precis där man själv är just då.
Intellektuell funktionsnedsättning kan bero på vilka gener man föds med. Generna bestämmer väldigt mycket av hur en människa ska se ut och fungera. Generna finns i något som heter kromosomer. Kromosomerna finns i alla kroppens celler. Ibland blir det något fel på kromosomerna. Det kan saknas en hel kromosom eller en del av en kromosom. Eller vara en kromosom för mycket. Då får personen fler eller färre gener än normalt. Det kan göra så att man får intellektuell funktionsnedsättning.
Intellektuell funktionsnedsättning kan också bero på en skada i hjärnan. Skadan kan komma när fostret växer i mammans mage. Eller så kan skadan komma precis när man föds. Hjärnan kan till exempel bli skadad om bebisen får brist på syre precis när den föds.
För att få veta om du har en intellektuell funktionsnedsättning behöver du göra en utredning hos en psykolog. Ibland behöver du även träffa en doktor. Under utredningen får du göra olika tester som visar hur du kommer ihåg, löser problem och vad du har för kunskaper. Psykologen träffar också dina föräldrar, dina lärare och andra som känner dig väl. De får hjälpa till att berätta om vad som är lätt och vad som är svårt för dig. När utredningen är klar kan psykologen oftast säga om du har intellektuell funktionsnedsättning eller inte.
Om du har intellektuell funktionsnedsättning ska du få bra stöd. Till exempel kan du få gå i anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola där du får extra mycket hjälp. Du kan också få stöd med grejer som är svåra i vardagen. Som till exempel att planera, lära känna nya kompisar och hitta på saker att göra.
