Tandhälsa
Sjukdomar och problem
Du kommer inte komma ihåg något från själva operationen. Däremot kan du komma ihåg vad som hände precis innan du somnade eller när du vaknade.
Överbett är när framtänderna där uppe hamnar långt framför de som sitter där nere. Ibland kan det störa när man äter eller pratar, och då kanske man behöver tandställning.
Underbett betyder att tänderna i underkäken har hamnat framför tänderna i överkäken.
Ett hål i tanden är en liten grop eller en mörk fläck på tanden. Det kan kännas ömt eller göra ont, särskilt när du äter eller dricker. Hål kallas också för karies och det betyder att emaljen, tandens skydd, har börjat lösas upp och försvinna. Hålet börjar oftast som en fläck och blir större med tiden om man inte gör något åt det.
Tandköttsinflammation betyder att tandköttet är irriterat. Det blir rött, svullet och kan blöda – särskilt när du borstar tänderna. Ibland gör det lite ont också. Tandköttsinflammation är oftast inte farligt och går att fixa genom att borsta noggrant.
Plack är en osynlig, klibbig beläggning av bakterier som sitter på tänderna. Om placken inte borstas bort kan den göra både tänderna och tandköttet sjuka. Men den goda nyheten är att plack försvinner när du borstar noggrant.
Ett öppet bett betyder att framtänderna där uppe och nere inte nuddar varandra när man biter ihop. Det blir liksom en glugg mitt i tugget – och det kan göra det svårt att bita av mat som äpplen eller morötter.
Alla människor har bakterier i munnen – det är helt normalt. Men bakterierna i munnen älskar socker, och varje gång de får socker börjar de göra en syra som är dålig för tänderna. Syran går till attack mot tandens skyddshjälm som kallas emalj. Då blir emaljen mjuk och börjar att lösas upp. Ju oftare du äter söta saker, desto mer syra blir det – och desto större chans att du får hål. Så det är alltså inte sockret i sig som gör att du får hål i tänderna – det är syran som bakterierna skapar av sockret.
Tandköttsinflammation beror oftast på bakterier som samlas på tänderna. Alla har bakterier i munnen – det är helt normalt. Men om du inte borstar bort dem ordentligt bildas en klibbig hinna som kallas plack. Placken fastnar vid tandköttskanten och gör tandköttet irriterat och inflammerat. Då kan tandköttet börja blöda och kännas ömt.
Ja, faktiskt! Alla bettfel är inte farliga eller jobbiga. Ibland har man ett bettfel utan att det påverkar hur man äter eller pratar. Men det är bra att låta tandläkaren kolla ändå – bara för att vara på den säkra sidan.
Korsbett är när tänderna i överkäken inte ligger rakt ovanför tänderna i underkäken. Det kan hända om överkäken är lite för smal. Då blir det som att tänderna inte står i led, utan rör ihop sig lite.
I början är det inte säkert att du märker något alls. Det är därför det är viktigt att du går till tandläkaren regelbundet – de kan se hål innan du känner dem. När hålet blir större kan det kännas som att det fastnar mat där, eller så kan du få ont när du tuggar eller dricker något kallt. Då har hålet hunnit bli större och djupare och behöver lagas.
Plåstret man sätter på handen eller armen är inget vanligt plåster. Nej, det är ett plåster med en speciell salva som trollar bort känseln i huden. Man brukar säga att huden blir bedövad. Det är nästan som att skinnet sover där salvan har suttit. Ett sånt plåster sätter man på huden innan du ska få en spruta. Plåstret med salvan gör att sticket känns mycket mindre.
Ja, bettfel kan faktiskt gå i släkten! Det beror på gener du får från dina föräldrar – alltså små instruktioner i kroppen som bestämmer hur tänderna växer och hur käkarna ser ut.
Ett bra tips är att du skriver ner dina önskemål. Även om du berättar för de första du möter, är det inte säkert att informationen kommer fram till all personal du kommer att träffa. Skriv en lapp innan där du berättar vad som behövs för att du ska ha det så bra som möjligt. Då är det lättare för vårdpersonalen att veta hur just du vill ha det.
Det finns flera saker du kan göra för att slippa hål i tänderna. För det första: småät inte hela tiden utan låt tänderna vila mellan måltiderna. För det andra: ät bara söta saker som godis och glass bara ibland. Och viktigast av allt: borsta tänderna med tandkräm som innehåller fluorid – den hjälper till att göra emaljen starkare och skyddar mot syraattacker.
Din saliv (spottet i munnen) är som en hjälte för tänderna! Efter att du har ätit något börjar saliven jobba direkt med att skölja bort all syra som bakterierna i munnen har gjort när du ätit. Den hjälper också till att göra emaljen (tändernas skyddshjälm) hård igen. Men det tar minst 30 minuter innan all syra är borta. Om du äter ofta, särskilt söta saker, får saliven aldrig riktigt chansen att göra sitt jobb – och då kan du få hål.
Det bästa sättet att slippa tandköttsinflammation är att borsta tänderna ordentligt två gånger om dagen – morgon och kväll. Då tar du bort plack innan det ställer till med problem. Du ska också tänka på att borsta med fluoridtandkräm. Slarva inte med tandborstningen, även om tandköttet känns lite ömt. Det är också viktigt att du använder tandtråd regelbundet för att göra riktigt rent mellan tänderna.
Japp! Om man suger mycket på tummen under flera år kan det påverka hur tänderna växer. Framtänderna kan tryckas fram, och det kan leda till att man får ett öppet bett.
Ja, faktiskt! Ibland kan man få tandköttsinflammation även om man är duktig på att borsta tänderna. Det kan till exempel hända om det fastnat mat mellan tänderna. Eller om du precis har tappat en tand och det finns ett litet sår i tandköttet. Men även då är det viktigaste att fortsätta borsta – försiktigt men noggrant, så att bakterierna inte vinner!
Självklart! Här är några olika sätt som tandläkaren kan hjälpa dig om du har ilningar in tänderna: - Har du hål i tanden? Då lagas det. - Gnisslar du tänder? Då får du tips som kanske man minska ditt gnisslande eller kanske en bettskena. - Har du frätskador eller känsliga tandhalsar? Då kan du få fluoridskölj som stärker tänderna. Tandläkaren kan också visa hur du ska borsta på rätt sätt och välja rätt tandborste.
Om tandläkaren ser att du har ett bettfel som behöver rättas till, kan du behöva få tandställning. Den hjälper tänderna att flytta sig dit de ska. Det tar lite tid, men det är värt det!
Ja, det kan du! Om du exempelvis koncentrerar dig på något annat, blundar, tänker på något kul eller något du gillar att göra kan du hålla din hjärna upptagen. Spela spel, chatta eller kolla film – allt är bra för att det ska göra mindre ont. Försök också att ändra läge i sängen och prova att lägga en kudde under en arm ett ben eller bakom ryggen. Har du opererats i halsen kan det vara skönt att dricka eller äta något kallt eller suga på en isbit. Efter en operation är det också viktigt att du rör på dig så snart som möjligt. När du rör på sig bildar nämligen kroppen egna mediciner mot smärta som gör att du kommer ha mindre ont. När du har ont är det också viktigt att du tänker på att du inte kommer att ha ont för alltid. Nej, det kommer att göra mindre och mindre ont ju längre tid som går efter operationen och till slut kommer smärtan att gå över helt.
Ett bettfel är när tänderna inte passar ihop som de ska när man biter ihop munnen. Tänk dig att tänderna ska funka som ett pussel – men bitarna ligger lite snett. Det kan göra det svårt att tugga eller bita av mat, men ibland märker man det inte alls.
Om du har slagit ut en vuxentand, gäller det att agera snabbt! Försök att hitta tanden, ta försiktigt i den (helst inte på roten) och lägg den i mjölk. Har du ingen mjölk? Då kan du lägga tanden i munnen – under tungan till exempel. Lägg den aldrig i vatten – det kan förstöra tandens rot. Sedan ska du åka till tandläkaren så fort du kan. Där försöker de sätta tillbaka tanden på plats, och fästa den vid tänderna bredvid med lim så att den kan läka fast igen.
Nej, mjölktänder ska man inte sätta tillbaka om de har ramlat ut i en olycka. Kroppen har redan en plan för det – den tänker sätta dit en vuxentand i framtiden! Tandläkaren kommer istället att undersöka området där tanden suttit, känna på de andra tänderna med en liten pinne, och se att allt ser okej ut. Du behöver bara vänta in nästa tand!
Om tandläkaren tror att en tand är infekterad kommer tanden både behöva udnersökas och röntgas. Om det är en mjölktand som är infekterad, tar tandläkaren ofta bort den. Om det är en vuxentand, försöker tandläkaren rädda tanden genom att göra en rotbehandling. Om du har en tandinfektion kan du få antibiotika, som är en medicin som dödar bakterier.
Att ha dubbla tänder betyder att man har både en mjölktand och en vuxentand på samma plats – samtidigt! Det brukar hända när vuxentanden börjar växa upp innan mjölktanden hunnit ramla ut. Då kan det se ut som att man har två rader med tänder, lite som en haj! Men lugn, det händer ganska ofta.
Om det är en mjölktand som gått av, behöver du inte leta efter biten som lossnat – den går inte att sätta fast. Tandläkaren undersöker tanden och kan slipa lite på den om den blivit vass. Men om det är en vuxentand som har gått av, är det bra om du hittar den avbrutna biten. Lägg den i mjölk eller i munnen och ta med den till tandläkaren. Ibland kan tandläkaren limma fast biten som slagits av igen, annars gör de en ny tandbit i plast och sätter fast den snyggt.
En retinerad tand är en tand som inte har kommit fram i munnen som den ska. Den ligger gömd under tandköttet, ibland till och med inne i käkbenet, som om den spelar kurragömma! Alla mjölktänder ska ju trilla ut och ge plats för de nya vuxentänderna – men ibland fastnar en tand på vägen. Det kan hända att det inte finns plats, eller att tanden bara ligger snett och inte vet riktigt hur den ska ta sig ut.
När du sover hemma på natten sover du en naturligt sömn. Hela kroppen vilar och samlar ny kraft för att du ska vara pigg när du vaknar på morgonen. När du sover under en operation sover du en konstgjord sömn, med hjälp av mediciner. Medicinerna stänger av kroppen och ditt medvetande men kroppen vilar inte som den gör när du sover hemma på natten. Just därför kommer du inte att känna dig pigg och utvilad när du vaknar efter operationen, fast att du har sovit. De mediciner som du fått under operationen stannar också kvar i kroppen en stund och kommer göra att du känner dig trött. Sen vet vi ju alla att det tar ett tag för hjärnan att vakna till efter att man har sovit. Det gäller både när man ska vakna på morgonen eller efter en operation.
Nej, det är inte farligt alls. Det kanske ser lite trångt ut i munnen, men kroppen brukar fixa det själv. Så småningom kommer mjölktänderna att lossna, och då hamnar vuxentänderna där de ska. Så man behöver inte få panik bara för att man har lite extra många tänder ett tag.
Om du ser att en vuxentand håller på att komma upp bakom en mjölktand som vägrar släppa taget, kan du försöka hjälpa till lite. Vicka försiktigt på mjölktanden med rena fingrar – gärna lite grann varje dag. Det hjälper roten att släppa taget snabbare.
Nej, nej och åter nej! Det kan faktiskt vara farligt. Du kan skada både tandköttet och tanden – och det kan göra riktigt ont. Använd bara dina händer, och se till att de är tvättade. Inga verktyg hemma i badrumsskåpet är gjorda för att leka tandläkare!
Om en tand har blivit lös men inte ramlat ut, brukar den ofta läka fast av sig själv – både mjölktänder och vuxentänder kan klara det. Men det är ändå viktigt att tandläkaren kollar på tanden. Om tanden har flyttat sig lite, kan tandläkaren försiktigt trycka tillbaka den och fästa den tillfälligt vid de andra tänderna. Efter några veckor brukar tanden sitta fast igen.
Ja! Ett gammalt, beprövat knep är att ta en stor, krispig tugga av ett äpple. Ibland sitter tanden så löst att den följer med äpplet ut. Det är lite som en tandmagisk show – poff, så är den borta! Och du fick i dig lite frukt också – win-win.
Tandläkaren kan se saker i munnen som du själv kanske inte märker – som om en tand växer konstigt, eller om något behöver hjälp på traven. Om en mjölktand sitter fast för länge kan tandläkaren ibland behöva hjälpa till att ta bort den.
Det är något något som helt enkelt kallas för fläckar på tänderna. Fläckar på tänderna kan se ut som gulvita eller gulbruna märken. Det är inte matrester eller något du glömt att borsta bort - utan ett tecken på att det har blivit något knas med tandens emalj. Emalj är det yttersta lagret på tanden, lite som en hjälm som skyddar tanden inuti. När emaljen inte har utvecklats helt som den ska, kan den få fläckar och se lite annorlunda ut.
När det ilar i en tand känns det som en snabb, kall smärta – lite som om någon skjutit in en isbit med katapult rakt in i tanden. Det gör ont, men bara en kort stund. Ilningar kommer oftast när du äter eller dricker något kallt, som glass eller iskallt vatten.
En liten spricka i en tand är oftast inte farlig. Men det är ändå smart att låta tandläkaren titta på den. Om tanden känns vass eller konstig kan tandläkaren slipa till den så att du inte river dig i munnen. Och så håller de koll så att sprickan inte blir värre.
Det kan bero på olika saker. Ibland är det för trångt i munnen. Då kan tanden inte trycka sig fram. Andra gånger ligger tanden snett eller fel, så den "kör vilse" och eller inte hittar vägen ut. Det kan också bero på att en mjölktand inte lossnat i tid och står i vägen. Tänder är smarta, men ibland behöver de lite hjälp för att hitta rätt.
Ja, ibland kan fläckar på tänderna göra lite ont, särskilt om man äter eller dricker något kallt, som en glass, isvatten eller kall mjölk. Det beror på att tanden kan vara känsligare än vanligt om emaljen är tunnare eller mjukare. Man kan också få lite ont om man borstar där fläcken är. Det betyder att tanden behöver extra omtanke. Prata med din tandläkare för att få bra tips!
Det finns flera orsaker till att det ilar i tänderna. Ofta handlar det om att emaljen har blivit skadad. Emaljen är det hårda, vita lagret som skyddar tanden – lite som en skyddshjälm. Om den är sliten eller skadad kan tanden reagera på kyla. Ilningar kan också bero på: - Fläckar på emaljen. - Frätskador från sura drycker eller mat. - Hål i tanden. - Tandsprickor eller slag mot tanden. - Att man gnisslar tänder.
Efter en tandolycka vill tandläkaren se hur tanden mår. De trycker försiktigt på tanden med en liten pinne, tar röntgenbilder, och ibland gör de ett känseltest med en kall bomullstuss. Det kan kännas lite konstigt, men det gör inte ont. Ibland behöver du komma tillbaka flera gånger för att tandläkaren ska vara säker på att allt läker som det ska.
Nej, du kan inte styra hur tänderna växer, men det är viktigt att du går till tandläkaren regelbundet. Då kan tandläkaren upptäcka tidigt om en tand är på villovägar – innan det blir problem.
En del har svårt att förstå att någon som har en funktionsnedsättning i kroppen inte behöver ha den i knoppen. Det gäller tyvärr även vårdpersonal. Många gånger beror fördomarna på okunskap och osäkerhet. Det känner du alldeles säkert igen från andra delar av livet också: folk som ser din rullstol (eller vad det nu kan vara) blir osäkra, börjar flacka med blicken och vet inte riktigt vad de ska säga. I bästa fall skärper de till sig, i värre fall pratade de med dig som om du vore en tre-åring – och i allra värsta fall låtsas de som om du vore luft. Bästa sättet för att få ett bra bemötande är att berätta för personalen att du förstår vad som sägs och att du gärna vill bli behandlad som en vanlig patient. Om du vet att du ska vårdas på sjukhus, kan du skriva några rader innan och berätta om dig själv. Om någon i personalen gör något du inte gillar, ska du säga till. Säg till exempel ”du får gärna prata med mig, inte om mig” eller ”titta gärna på mig när du pratar med mig”. All vårdpersonal vet i teorin en massa om bemötande (av alla slags människor), men en del har svårt att få till det.
Tandhalsen är den delen av tanden som sitter precis vid tandköttet. Om du borstar för hårt eller med fel teknik kan du råka gnugga bort lite av tandköttet. Då syns tandhalsen – och den är extra känslig. När tandhalsen syns kan det ila varje gång du äter eller dricker något kallt. Det är alltså inte alltid tanden som är trasig – ibland är det bara för mycket tandborst-zumba!
Tandsten är ett hårt och skrovligt lager som kan bildas på tänderna. Den ser ofta vitgul eller gulbrun ut och fastnar särskilt där det är svårt att borsta – som på insidan av tänderna längst ner i munnen. Det är som en sorts "superplack" som har blivit hårt. Och nej, det går inte att borsta bort själv när det väl har blivit tandsten.
Tandsten kommer från plack – en klibbig blandning av bakterier och saliv som finns i allas munnar (ja, även din!). Om man inte borstar bort placken i tid, hinner den bli hård, och då kallas det tandsten. Så: plack + tid = tandsten. Därför är det viktigt att vara noga med tandborstningen varje dag!
Tandläkaren kommer röntga dina tänder för att se var tanden gömmer sig. Ibland räcker det med att hålla koll på den. I andra fall kan man behöva hjälp från en tandreglerare (ortodontist). OM tanden bråkar riktigt mycket kan man behöva ta bort den.
Fläckarna kommer inte för att du ätit för mycket godis eller glömt att borsta tänderna. Fläckar på tänderna bildas redan innan tanden har vuxit fram, när den håller på att bildas och utvecklas inne i käken. Om något stör utvecklingen av tandens utveckling, till exempel om man får en smäll mot munnen, kan emaljen få fläckar. Men man kan också få fläckar på tänderna utan att man vet varför.
Det bästa sättet är att de som ska träffa dig få veta lite om dig innan besöket. Berätta vad du har svårt med, men också vad du kan och klarar av. Antingen kan du skriva ett brev, eller be någon närstående kontakta den plats i vården du ska besöka. Om du vill kan du be dem läsa din journal extra noga innan du kommer. När du väl är på plats, säg till direkt om något inte blir så bra. Alla som jobbar i vården vill att du ska må så bra som möjligt på alla sätt, men ibland har de svårt att riktigt veta hur de ska göra.
Tandsten gillar att gömma sig på svåråtkomliga platser, till exempel på insidan av framtänderna i underkäken. Men den kan faktiskt fastna lite var som helst. Det beror på hur du borstar – och var du kanske slarvar lite...
Bara om den ställer till problem. Tandläkaren kollar på dina tänder med hjälp av röntgen och bestämmer sen om tanden ska få ligga kvar och chilla, eller om den behöver tas bort.
Ja! Du kan göra massor. Det allra viktigaste är att borsta tänderna noggrant två gånger om dagen - på morgonen och på kvällen - med en tandkräm som innehåller fluorid. Fluorid är som ett osynligt pansar som gör emaljen hårdare och hjälper till att skydda tanden. Om tanden känns lite öm så kan det ändå vara bra att borsta den försiktigt - det kan faktiskt göra att den gör mindre ont med tiden.
Tandsten i sig är inte farlig, men om du låter den sitta kvar för länge kan det leda till tandköttsinflammation – och det kan bli både obehagligt och göra ont. Därför behöver tandläkaren ta bort tandstenen om den hittat ett gömställe i munnen. Det gör inte ont – men kan kännas lite knasigt när de skrapar på tänderna.
Den stora boven i dramat är syra – och den gömmer sig i fler saker än du kanske tror. Läsk, surt godis, energidrycker, apelsiner, mandariner och andra sura frukter innehåller mycket syra. Och inte nog med det – magsyra (den där supersura vätskan från magen) kan också skada tänderna om du kräks ofta eller har sura uppstötningar. Emalj och syra är liksom bittra fiender.
Nej, frätskador kommer inte direkt. Frätskador liksom smyger sig fram utan att det märks.Det kan ta flera år innan man själv ser något. I början kan det bara vara tandläkaren som upptäcker att emaljen börjar bli tunn. Så även om du inte ser något idag, betyder det inte att allt är lugnt om du dricker läsk varje dag. Tänderna minns mer än man tror!
Mjölktänder är de första tänderna som växer fram när man är liten – oftast innan man fyllt tre år. Man har 20 mjölktänder, och de är mindre än vuxentänderna eftersom barnets käke fortfarande växer. Mjölktänder hjälper dig att tugga mat, prata tydligt och spara plats för de riktiga, permanenta tänderna. De kallas ”mjölktänder” för att de kommer tidigt i livet, när man fortfarande dricker mycket mjölk.
Frätskador kan märkas genom att tänderna ser lite gulare ut än vanligt. Det beror på att emaljen, som annars är vit och blank, har blivit så tunn att det gulare tandmaterialet under (som kallas dentin) syns igenom. Man kan också börja känna att det ilar i tänderna, särskilt när man äter eller dricker något kallt.
Om du märker att du har fläckar på en tand - särskilt om tanden känns öm eller om du får ont av kall mat - ska du gå till tandläkaren. Tandläkaren kommer att titta och undersöka tanden. Tandläkaren kommer att trycka försiktigt på tanden med en liten pinne för att känna hur hård emaljen är. Du kan också behöva röntga tanden för att tandläkaren ska kunna se den del av tanden som inte syns. Beroende på hur tanden mår kan tandläkaren till exempel pensla den med fluorid (som stärker emaljen) eller laga den om den gått sönder.
De flesta barn börjar tappa sina mjölktänder någon gång runt 6 års ålder, men det kan hända både tidigare eller senare – alla är olika. Tänderna blir lösa en i taget och trillar ut av sig själva. När mjölktänderna trillar ut, växer det upp nya vuxentänder underifrån som tar deras plats. Det här pågår i flera år tills du får en full uppsättning med vuxentänder – totalt 32 stycken!
Tandläkaren undersäker tänderna med en liten pinne och kollar hur tänderna ser ut. Ibland behöver du också röntga tänderna för att tandläkaren ska se ordentlige hur tänderna ser ut. Om du har fått frätskador kan tandläkaren pensla på fluorid som stärker emaljen. Tadnläkaren kommer också berättar hur du ska äta och dricka för att skydda tänderna framöver.
Under varje mjölktand finns en vuxentand som väntar på att växa upp. När det är dags börjar den vuxna tanden trycka uppåt mot mjölktandens. Den trycker på och gnager liksom bort det som gör att mjölktanden sitter fast. Till slut finns det inget som håller kvar mjölktanden, och då blir den lös. Efter ett tag lossnar den helt – och då är det bara att hälsa den nya tanden välkommen!
Det är lite olika. En del känner inte något alls. Andra kan få lite ont eller känna att något trycker i munnen – som en tand som försöker säga: "Flytta på er, jag vill ut!"
Det handlar inte om att aldrig mer få äta apelsin – utan om hur och när och hur ofta du äter sura saker. Här är några smarta knep: - Hoppa över läsk, energidrycker och surt godis så ofta du kan – de är riktiga emalj-fiender. - Ät sur frukt som en del av en måltid (typ frukost eller mellis), istället för att småäta hela dagen. - Borsta inte tänderna direkt efter att du ätit eller druckit något surt – då är emaljen mjuk och extra känslig. Vänta minst 30 minuter innan du borstar. På så sätt hjälper du emaljen att återhämta sig – som att ge den en vilopaus efter en tuff match.
Om du har en lös mjölktand som är seg och inte vill lossna, kan du vicka på den med rena fingrar några gånger om dagen. Du kan också ta en stor tugga av ett hårt äpple – ibland följer tanden med ut! Men en viktig regel: använd aldrig verktyg, som tång eller pincett, för att dra ut tanden. Det kan skada både tanden och tandköttet. Tanden trillar ut när den är redo – du behöver kanske bara hjälpa till lite försiktigt.
Frätskador – eller “erosionsskador” som tandläkaren kallar det – betyder att det skyddande lagret på tanden, alltså emaljen, håller på att försvinna. Emalj är det yttersta lagret på tanden, lite som en hjälm som skyddar tanden inuti. Emaljen gör tanden stark, blank och hård. När frätskador börjar smyga sig in blir tänderna mattare, kanske lite gulare och ibland kan det komma små gropar.
En tandinfektion är när det kommer bakterier in i en tand, och de börjar bråka där inne. Det kan göra riktigt ont, både i tanden och i käken. Ibland gör det så ont att det känns ända upp i örat! Tandköttet kan bli svullet, och ibland svullnar hela kinden upp så att det blir svårt att gapa eller prata. Man kan också få feber och känna sig sjuk. Kort sagt: en tandinfektion är tandens sätt att säga "Hjälp, något är fel här!"
Ibland händer det att en tand inte växer upp ur tandköttet som den ska. Då kan det se ut som att det är ett tomt ställe i munnen, där en tand borde vara. Det kan också märkas om en mjölktand sitter kvar länge och inte vill lossna. Det betyder att något stoppar den nya tanden från att trycka sig uppåt som vanligt.
Då kan inte sockret ta sig in i cellerna, utan blir kvar i blodet. Cellerna får ingen energi och kroppen börjar fungera sämre. Du kan känna dig trött, gå ner i vikt och bli väldigt törstig. Det blir som om celerna skriker "hjälp, vi är hungriga!" även fast du har massor av socker i blodet.
Att gnissla tänder betyder att man biter ihop käkarna hårt och gnider tänderna mot varandra – lite som om tänderna dansar breakdance mitt i natten! Det här kan hända både när man sover och när man är vaken. Ibland gnisslar man utan att märka det, särskilt om man är stressad eller spänd.
En tandinfektion beror på att bakterier har kommit in i tanden, till exempel genom ett hål eller en spricka. Bakterierna åker in i tanden, tränger ner till roten, och kan sedan sprida sig till käken där tanden sitter fast. När kroppen försöker slåss mot bakterierna samlas det var – som en gulaktig vätska – och till slut kan det bildas en varböld, alltså en öm bula som gör ont.
Det kluriga är att man ofta inte märker det själv – särskilt om man gör det i sömnen. Men ibland kan man höra att det knäpper i käkarna när man öppnar munnen, eller så kan det göra ont när man gapar stort eller tuggar seg mat. Man kan få ont i tänderna, i kinderna eller till och med i pannan och huvudet. Det är musklerna i käken som blir trötta av allt pressande – som att de tränat på gym utan paus!
Nej, en tandinfektion går aldrig över av sig själv. Det räcker inte att vila eller borsta extra mycket. Du måste gå till tandläkaren för att få hjälp.
Tänder växer fram från käkbenet där de först ligger och mognar, som tänder på väntelista. När de är redo, börjar de trycka sig upp genom tandköttet. Men ibland blir det knas och tanden kommer inte riktigt fram. Så kan det bli om det inte finns tillräckligt med plats eller om tanden ligger snett och trycker åt fel håll. Eller så är tanden fast i käken. Då kan den fastna där nere och inte orka komma upp.
Ja, det är jättevanligt att barn gnisslar tänder – särskilt bland små barn som har mjölktänder. På natten kan låta högt när tänderna gnids mot varandra, som om barnet tuggar på ett osynligt äpple i sömnen. Det kan låta lite läskigt, men är inte farligt alls.
Om du gnisslar tänder brukar tandläkaren kunna se det under en vanlig undersökning. Tandläkaren kan se om tänderna blivit lite platta av allt gnisslande – som om någon slipat ner dem. Du får också berätta om du har ont i käken, om det knäpper i munnen eller om du känner dig spänd. Tandläkaren kan känna på dina käkmuskler och trycka lite på tänderna för att kolla hur de mår.
Om en vuxentand inte kommer upp kan tandläkaren hjälpa till på flera olika sätt. Tandläkaren kan ta bort mjölktanden som är i vägen eller sätta in en tandställning som långsamt drar upp tanden. I bland kan man behöva göra operation för att hjälpa tanden som ligger fel eller inte vill komma upp. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Nej, du behöver inte ha med egna läkemedel. När du blir inskriven kommer läkaren att gå igenom med dig vilka läkemedel du använder. Om du ska till exempel ska opereras, kanske du måste göra ett uppehåll med någon medicin några dagar. Om du använder ett läkemedel som är väldigt ovanligt, och väldigt viktigt för att du ska må bra, så kan det vara klokt att ta med för ett par dagar. Det ska egentligen inte behövas, men det kan kännas skönt att vara på den säkra sidan. Om det är så att du själv vill ansvara för dina mediciner och ta med dina egna brukar det gå bra. Prata med personalen. Det viktiga är att alla på sjukhuset vet vad du tar för mediciner, i vilka doser och när du tar dem. Ta inga mediciner som inte personalen känner till. Det finns en lista på alla läkemedel som hämtats ut av dig, och som sparas i vårdens system. När du skrivs ut från sjukhuset ska läkaren göra en ny genomgång av dina läkemedel. Om du har fått fler läkemedel att ta efter ditt besök, kanske något av dina tidigare läkemedel behöver bytas ut eller justeras.
Ja, det finns flera saker du kan göra för att hålla bakterierna borta: - Borsta tänderna noggrant i två minuter varje morgon och kväll, med tandkräm som innehåller fluorid. - Gå till tandläkaren regelbundet – de kan upptäcka hål eller sprickor innan bakterierna hinner smyga in. - Undvik att småäta och äta för mycket socker. Ta hand om dina tänder som om de vore guld – för de ska hålla hela livet!
Det är ofta tandläkaren som upptäcker att det finns en tand som inte vill komma fram. Tandläkaren kan se det på en röntgenbild – en slags bild som visar vad som händer inne i käken. Där kan man se om en tand ligger fel, sitter fast eller bara väntar lite för länge. Därför är det viktigt att gå på tandläkarkontroller även om allt känns okej!
Om tandläkaren märker att du gnisslar tänder mycket, kan du få hjälp. Du kanske får ett träningsprogram med övningar som lär dig att slappna av i käken – lite som en blandning av stretchning och yoga för ansiktet! I vissa fall kan du få en bettskena som du har i munnen när du sover. Den skyddar tänderna och gör att du inte pressar ihop käkarna lika mycket under natten. Det hjälper både tänderna och musklerna att må bättre!
Borsta tänderna
Det kan kännas konstigt att borsta när tandköttet blöder – men du ska absolut inte sluta! Det är faktiskt extra viktigt att borsta då, så att placken försvinner. Använd en mjuk tandborste, borsta försiktigt och fortsätt varje dag. Efter några dagar brukar det bli mycket bättre.
2-2-2-regeln är ett superbra sätt att ta hand om tänderna. Den betyder att du ska: - Borsta tänderna 2 gånger om dagen – på morgonen och kvällen. - Borsta i 2 minuter varje gång. Det är ungefär lika lång tid som en TikTok-dans... i slow motion. - Använda 2 centimeter tandkräm med fluorid.
När du äter mat – särskilt sånt med socker – lämnas det små matrester på och mellan tänderna. Då blir bakterierna i munnen glada, för de älskar socker! Men när de mumsar på sockret bildar de syra, och den syran kan skada tänderna och göra så att du får hål. Genom att borsta tänderna tar du bort både matrester och bakteriernas syra. Det är som att städa upp innan tänderna blir arga.
Om du slarvar med tandborstningen kan det börja samlas plack, alltså en klibbig bakteriebeläggning på tänderna. Plack är som en osynlig film som förstör emaljen (tändernas skyddshjälm). Med tiden kan det bli hål i tänderna, tandköttet kan bli irriterat, och du kan få dålig andedräkt (hej stinkmun!). Så att borsta tänderna är inte bara för att de ska se fina ut – det är för att de ska hålla sig friska och starka.
Du ska borsta tänderna två gånger om dagen – en gång på morgonen och en gång på kvällen innan du lägger dig. Hoppar du över kvällsborstningen får bakterierna en hel natt på sig att göra skada, och det vill du ju inte, eller hur? Borsta varje gång i två minuter så att du hinner få med alla tänder – även de längst bak som försöker gömma sig.
Fluorid är som superhjälte i tandkrämen! Den hjälper till att göra emaljen hårdare och skyddar tänderna från syran som bakterierna gör. Fluorid kan också laga små skador i emaljen innan det hinner bli ett hål. Så för att ge dina tänder extra skydd varje dag – använd tandkräm med fluorid.
Ja, det måste du faktiskt! Två minuter låter kanske länge, men det är vad som krävs för att borsten ska hinna nå alla tänder – både fram, bak, ovanpå och mellan. Du kan sätta på din favoritlåt, dansa lite, och låta borsten göra jobbet. Tiden går snabbare om du gör något kul!
Måste man borsta även om tänderna ser rena ut? Japp! Även om tänderna ser rena ut i spegeln, kan det finnas osynliga bakterier som planerar sin nästa syra-attack. Tänk dig att du har städat ditt rum, men missat att någon gömt godispapper under sängen... samma sak med tänderna! Borsta ändå – dina tänder kommer tacka dig.
När du precis haft syra i munnen – från t.ex. läsk eller om du har kräkts – blir emaljen mjuk, nästan lite "smetig". Om du borstar direkt då är det som att slita bort det skydd av emalj som finns kvar. Vänta minst en halvtimme, så hinner emaljen bli hård igen. Under tiden kan du skölja munnen med vatten, spotta ut och borsta tungan om det smakar blä.
Ja! Du ska absolut fortsätta borsta tänderna två gånger om dagen, även om en tand är lös. Det är extra viktigt att hålla rent runt tanden så att bakterier inte samlas där. Och när den nya tanden växer upp behöver den också bli borstad från början. Om det gör ont i tandköttet kan du borsta lite försiktigare – men hoppa inte över någon tand!
Tandställning
Ja! Det finns flera olika sorters tandställningar. Vissa limmas fast på framsidan eller baksidan av tänderna. De sitter där hela tiden. Andra är löstagbara, så du kan ta ut dem själv. En del ska du bara ha på natten när du sover. Tandläkaren väljer den som passar dig bäst, beroende på hur just dina tänder ser ut.
Man kan behöva tandställning om tänderna växer snett, sitter för trångt eller inte biter ihop på rätt sätt. Tandställningen hjälper tänderna att hamna på rätt plats och stå rakt, så att det blir lättare att tugga, prata och hålla rent.
En tandställning drar försiktigt i tänderna så att de flyttar sig lite i taget. Det är inget som händer över en natt – det kan ta minst ett halvår, ibland flera år. Den jobbar långsamt men säkert för att flytta varje tand till rätt plats.
Tandställningen behöver spännas då och då för att fortsätta flytta på tänderna. Det kan tandläkaren göra – eller så kan du göra det själv, beroende på vilken typ du har. Efter att den har spänts kan det kännas lite ömt i tänderna, men det brukar gå över på några dagar.
Det gör inte ont att sätta fast tandställningen. Men det kan ta lite tid, för det är många delar som ska limmas dit. I början kan tandställningen skava lite i kinderna eller läpparna. Då kan du sätta på ett speciellt vax som gör ytan mjukare. Det kan också kännas konstigt att tugga och prata – men det går över när du vant dig.
När tänderna har hamnat rätt tas tandställningen bort – men jobbet är inte helt klart! Tänderna kan försöka flytta sig tillbaka. För att hålla dem på plats kan du få en ståltråd som limmas fast bakom tänderna eller en plastskena som du har på natten. De här hjälper till att hålla tänderna på sin nya plats, så de inte hittar på bus igen.
När du har tandställning behöver du vara extra noga med tandborstningen, eftersom det är lätt att mat fastnar. Använd en speciell tandborste som kommer åt under och runt tandställningen. Borsta med fluoridtandkräm. Följ 2-2-2-regeln. Borsta alltså tänderna 2 gånger om dagen i 2 minuter och använd 2 cm tandkräm med fluorid. Rena tänder = glad mun (och glad tandläkare)!