Sövas och opereras

Plåstret man sätter på handen eller armen innan du ska opereras är inget vanligt plåster. Nej, det är ett plåster med en speciell salva som trollar bort känseln i huden. Man brukar säga att huden blir bedövad. Det är nästan som att skinnet sover där salvan har suttit. Ett sånt plåster sätter man på huden innan du ska få en spruta. Plåstret med salvan gör att sticket känns mycket mindre.

Det är normalt att ha lite bakterier på huden. Men om bakterierna kommer ner i operationssåret kan det bli en infektion. Därför är det viktigt att du duschar och tvättar både kroppen och håret noga med en speciell tvål som tar bort hudens bakterier innan operationen. Hela kroppen ska tvättas med den speciella tvålen, inte bara den del av dig som ska opereras. Ibland måste du duscha och tvätta dig flera gånger. Personalen på sjukhuset kommer att berätta för dig hur du ska göra.

Nej, så snart du har somnat får ditt sällskap vänta utanför. Ofta går hen och fikar eller äter något för att vara i form för att ta hand om dig efter operationen. När du vaknar efter operationen är ditt sällskap hos dig igen.

Innan du ska sövas och opereras får du inte äta eller dricka någonting. För att kroppen inte ska bli för hungrig och törstig är det vanligt att du får dropp, alltså extra vätska med näring i. Droppet finns i en påse som hänger på sängen eller på en ställning bredvid sängen. Vätskan i påsen droppar in i kroppen genom en lång slang som sitter ihop med den lilla plastslangen på din hand eller i ditt armveck. I droppet finns vatten, salt, socker och ibland mediciner, allt som du behöver. Droppet sitter ofta kvar när du vaknar efter operationen.

När du är sövd kollar narkospersonalen massor med saker hela tiden. Färgen på ditt ansikte, dina läppar och dina naglar är en av de saker som talar om hur du mår när du är sover. Därför får du inte ha puder, foundation, smink, nagellack eller lösnaglar när du opereras. Fransförlängning brukar vara ok, så länge du inte ska opereras i ansiktet och fransarna sitter fast ordentligt. Kolla med sjukhuset!

Jodå, det går bra. Armbandet runt armen gör så att dina blodkärl både syns och känns bättre. Den som ska sticka dig är ju dessutom van att leta blodkärl och kan känna var ådrorna finns även om de inte syns.

När du ska opereras behöver du få en liten plastslang insatt i ett blodkärl. För att få in plastslangen i blodkärlet måste man sticka ett hål i huden med en liten nål. Efter sticket tas nålen bort och slängs, så att bara plastslangen finns kvar. Eftersom det bara är plastslangen som sitter kvar i blodkärlet kan du röra dig hur du vill. I plastslangen kan du sedan få vätska och olika mediciner direkt in i blodet utan att behöva få ett stick igen, smart va?

När man opererar kan det blöda lite, det är helt normalt. När det blöder använder man en speciell apparat som drar ihop de små blodkärlen i operationssåret så att det slutar blöda. Om du har smycken på dig finns det risk för att apparaten som används gör så att det blir små märken på huden där dina smycken sitter. Just därför är det viktigt att du tar av dig både halsband, armband, örhängen och ringar innan operationen. Har du piercing-smycken måste du ta av dessa också.

Innan operationen ritar doktorn med en speciell penna på platsen där du ska opereras. Det görs för att alla som tar hand om dig säkert ska veta var operationen ska göras. Det här är extra viktigt när man ska opereras i någon av de kroppsdelar det finns två av, som armar, händer, fötter och ben. Ibland ritar läkaren en pil, ibland ett streck och ibland kanske det blir en gubbe. Det har ingen betydelse vad hen ritar eller om kirurgen inte ritar precis exakt på platsen där det onda sitter, men det måste alltid ritas på dig innan du får opereras.

Genom den lilla plastslangen får du vätska och olika mediciner direkt in i blodet. Plastslangen sätts in med hjälp av en nål, som sedan kastas bort. Kvar sitter bara den mjuka lilla plastslangen. För att den ska sitta fast ordentligt får du en massa tejp och bandage kring den, men sedan sitter den säkert och du kan röra armen utan problem.

Jodå, det går bra. Vissa människor är svårare att hitta ett bra ställe att sticka på än andra, men det går alltid. Blodådror finns nämligen överallt även om de inte alltid syns så tydligt. Den som ska sticka dig vet var man letar, och är duktig på att hitta dem!

Långt ner i halsen sitter ingången till lungorna och matstrupen väldigt nära varandra. Struplocket, som fungerar nästan som en dörr, stänger ingången till lungorna när du sväljer så att maten inte åker fel väg och hamnar i lungorna istället för i magsäcken. När du är sövd är kroppen väldigt avslappad och struplocket fungerar inte lika bra som när du är vaken. Om du då har mat eller vätska i magen kan det hända att den rinner över till lungorna. Mat i lungorna är inte bra och kan göra att du blir mycket sjuk. Därför är det viktigt att magen är tom när du ska sövas och opereras.

Jo, helt enkelt för att vätskan som finns i påsen droppar in i kroppen, droppe efter droppe.

På sjukhuset jobbar en massa olika människor. Alla som tar hand om dig måste vara helt säkra på att det är rätt barn de hjälper. Just därför kommer personalen fråga vad du heter och är född flera gånger. Det kanske kan kännas lite tjatigt men du kommer nog aldrig att glömma din födelsedag efter att ha varit på sjukhuset!

Alla som ligger på sjukhus måste ha ett armband där det står vad man heter och när man är född. Detta är för att vi som arbetar på sjukhuset ska vara helt säkra på att vi tar hand om rätt barn och hjälper just dig på bästa sätt. När du sover är ju armbandet extra viktig eftersom vi inte kan fråga dig om vad du heter och när du är född.

När du ska opereras måste allt vara så rent som möjligt så att det inte kommer in smuts och baciller i operationssåret. Därför behöver du byta om från dina vanliga kläder till speciella rena operationskläder innan du åker till operationsavdelningen.

Ja, det är inga problem. Har du så kraftig mens att du måste ta mediciner för att du blöder mycket bör du prata med narkosläkaren om detta innan. Om du äter en viss typ av p-piller kan du ofta skjuta upp din mens så att du slipper ha det samtidigt som du ska opereras. Å andra sidan kan en del p-piller behöva pausas när du ska opereras. Kolla med din läkare! Om du opereras under din mens ska du inte använda tampong. Den får inte sitta inne för länge, och risken blir större att du glömmer den när du är nyopererad. En binda kan dessutom personalen byta på dig om det behövs.

Risken att bli beroende är liten när läkemedlen används under en kort tid och på det sätt som vårdpersonalen har bestämt. Ibland behövs starka smärtstillande läkemedel under och efter en operation. Du får den mängd läkemedel som du behöver och vårdpersonalen håller koll på hur du mår. När du inte behöver lika mycket längre minskar man dosen eller slutar med läkemedlet.

Ja, det kan hända, men du behöver faktiskt inte bekymra dig över det. Det visar bara att din kropp fungerar precis som den ska. Det finns inget du kan göra för att förebygga det – händer det så händer det. De som opererar dig har sett det förut – och kommer att se det igen. Men, ofta märker de inte ens vad som sker under täcket du har över dig!

Din hjärna måste vara vaken för att du ska känna smärta. När du är sövd under en operation uppfattar inte hjärnan signaler om smärta från kroppen och du kommer därför inte känna att du har ont.

Vi mäter flera olika saker för att se att du sover gott under operationen. Du kommer att få tre klisterlappar med sladdar på ditt bröst. Sladdarna kopplas till en slags dator som mäter hur ditt hjärta arbetar och slår. Du kommer också att få en liten mätare med en röd lampa på ett finger eller en tå. Den mäter hur mycket syre du har i blodet. Till sist kommer du att få ett armband som sätts högt upp på armen. Det här armbandet kallas för en blodtrycksmanschett. Den mäter hur ditt hjärta pumpar runt blodet i kroppen. Då och då klämmer bandet till om din arm en kort stund, och så mäts ditt blodtryck.

När du ska sövas kan du antingen få andas in en sovgas eller få sövande medel genom plastslangen som sitter i ett blodkärl. Gasen luktar lite som bensin eller nagellack. Narkosläkaren bestämmer vilket sätt som passar bäst just för dig. Du somnar blixtsnabbt på båda sätten. När du sedan har somnat fortsätter du att sova genom att olika läkemedel och vätska ges till dig hela tiden, ända tills operationen är slut.

Nej, så snart du har somnat får ditt sällskap vänta utanför. Ofta går hen och fikar eller äter något för att vara i form för att ta hand om dig efter operationen. När du vaknar efter operationen är ditt sällskap hos dig igen.

Det kommer du inte att göra. Under operationen så sover du som en stock! Vissa kan mumla några ord när de är på väg att somna eller vakna. Men några långa tal brukar det aldrig bli tal om!

När du får sovmedicin i blodet sprutas medicinen in genom den lilla plastslangen du har fått i ett blodkärl. Eftersom det finns en liten öppning på plastslangen där sovmedicinen kan ges behöver man inte sticka dig igen. När du får medicinen kan du känna att det kliar lite på näsan eller att du blir lite snurrig i huvudet, nästan som att åka karusell. Det är helt normalt och inget farligt alls. Det bästa är att blunda och tänka på något kul eller något du gillar väldigt mycket. Precis innan du ska somna brukar du också få andas extra frisk luft som kallas syre i en sovtratt som hålls framför din mun och näsa. Frisk luft är bra för kroppen, speciellt när man ska opereras.

Du behöver verkligen inte vara rädd för att du ska vakna under operationen. Det kommer du inte göra. Du kommer att få sovmedicin hela tiden, ända tills operationen är färdig. En narkosläkare (sovdoktor) eller en narkos-sjuksköterska (sovsjuksköterska) sitter bredvid dig under hela operationen. De kontrollerar att du mår bra och sover riktigt gott genom att mäta en massa olika saker, som hur ditt hjärta slår och hur du andas.

Visst kan det hända att man blir kiss- och bajsnödig när man är sövd, men det är mycket ovanligt. En av orsakerna är att man inte äter och dricker lika mycket som vanligt innan man ska sövas.

Vid ryggbedövning får du en tunn slang insatt i ryggen. Slangen sätts in när du sover så du kommer inte att känna något alls. Slangen är tunn och mjuk och du kan ligga hur du vill i sängen. När du får medicin i den tunna slangen bedövas olika delar av kroppen så att du får mindre ont. När du har en ryggbedövning kommer du inte att känna när du är kissnödig, så du kommer samtidigt att ha en tunn slang som tar bort kisset. Ibland kan kisslangen göra så att det känns som du är lite kissnödig hela tiden men det är bara en känsla. Kisset rinner ut i slangen och ner i en påse. Ibland kan ryggbedövningen också göra så att benen blir tunga eller att du inte känner dem alls. Det är inte farligt och det kommer att försvinna när bedövningen är borta.

Under en operation är det många saker som ska fungera. Därför behövs det olika personer som är bra på olika saker. Någon ska operera, någon ska hjälpa den som opererar och någon behövs för att hjälpa till med all utrustning. Andra ser till att du sover gott och mår bra under hela operationen. Alla är där bara för att hjälpa just dig!

Ja, det är helt, helt säkert att du somnar oavsett om du får andas in sovmedicin eller får medicinen i blodet. Medicinerna når hjärnan via blodet, och när din hjärna säger godnatt somnar du snabbt. En narkosläkare (sovdoktor) eller narkossjuksköterska (sovsjuksköterska) kommer hela tiden att se till att du sover tillräckligt djupt. De kollar ditt blodtryck, din andning och en massa andra saker för att se att din kropp mår bra.

Jo, helt enkelt för att vätskan som finns i påsen droppar in i kroppen, droppe efter droppe.

På sjukhuset jobbar en massa olika människor. Alla som tar hand om dig måste vara helt säkra på att det är rätt barn de hjälper. Just därför kommer personalen fråga vad du heter och är född flera gånger. Det kanske kan kännas lite tjatigt men du kommer nog aldrig att glömma din födelsedag efter att ha varit på sjukhuset!

En bakterie är en mycket liten varelse som gillar att leva tillsammans med andra levande varelser, till exempel oss människor. Det finns tusentals olika sorters bakterier. Några blir vi sjuka av, men inte av alla. Även när vi är friska finns faktiskt bakterier på olika ställen i kroppen. Det är normalt och behövs för att vi ska må bra. Men om bakterierna är på fel plats i kroppen kan man bli sjuk. I operationssåret får bakterier absolut inte vara. Under en operation är det därför extra viktigt att allt runtomkring är extra rent. De som ska hjälpa till med operationen måste därför ha på sig en mössa så att hårstrån eller bakterier från håret inte hamnar i ditt sår. De måste också ha på sig munskydd både för att skydda dig från bakterier och sig själva från blodstänk. Innan operationen måste personalen också tvätta händerna noga med en särskild tvål och ta på sig extra rena handskar. Ibland måste de till och med ha på sig flera olika mössor och handskar. Oj, vad varmt de måste bli!

När du ska somna med sovluft får du andas i en sovtratt. Du kan hjälpa till att hålla sovtratten framför munnen och näsan och andas stora andetag ungefär som när du blåser i en ballong. Sovluften kan dofta lite starkt, nästan som nagellack eller bensin. Det är inte farligt alls. Tycker du det luktar illa kan du istället försöka blåsa så mycket du kan för att blåsa bort doften.

Flera olika människor som är bra på olika saker är med dig på operationsrummet under tiden när du opereras. Några opererar dig och andra ser till att du mår bra och sover gott under hela operationen. Du lämnas inte ensam en enda sekund.

Nej, du kommer att sova gott och inte känna något alls under tiden du opereras. När hjärnan sover känner den inte smärta på samma sätt som när man är vaken. Under operationen kommer du också att hela tiden få olika mediciner som hjälper till att ta bort det som gör ont. Smärtstillande medicinen får du så klart också efter operationen, så länge du behöver det.

En sovdoktor och en sovsjuksköterska har full kontroll på att du mår bra och sover gott under hela operationen. Och vet du vad, någon kommer att sitta bredvid dig och kolla att du mår bra och sover ända tills operationen är färdig. Personalen tittar på dig och kontrollera också att du sover riktigt gott genom att mäta en massa olika saker. Innan du somnar kommer de att sätta fast olika mätare med sladdar på dig. Sladdarna kopplas sedan till en datorskärm med en massa knappar, lampor, siffror och visare som blippar och låter hela tiden. Alla siffror visar precis hur du mår och att du sover riktigt gott under tiden du opereras.

Mamma och pappa väntar utanför operationsrummet under tiden du opereras. Ibland sitter de i ett väntrum och ibland är de i ditt rum på avdelningen. Ofta går de och fikar eller äter något så att de är mätta när de ska ta hand om dig efter operationen. När du vaknar efter operationen är de hos dig igen.

Vissa stygn kommer att går bort av sig själv medan andra måste tas bort hos av en sjuksköterska på sjukhuset eller vårdcentralen. Innan du lämnar sjukhuset efter operationen kommer personalen att berätta vilka stygn just du har, hur länge de ska sitta och hur de ska tas bort.

Det tar en stund för sömnmedlet att lämna kroppen och därför är många delar i kroppen lite trötta efter operationen. Om du äter eller dricker direkt kan du svälja fel eller må lite illa. Kroppen är inte vaken nog för att göra så vardagliga saker än. Vänta ett par timmar! Har du blivit opererad i magen kan du dessutom behöva vänta lite längre med att äta och dricka eftersom tarmarna behöver vila ett tag. Det är bra att först dricka lite i taget. Funkar det bra kan du fortsätta med något som man inte behöver tugga, som yoghurt eller soppa.

Du kommer att sova gott ända tills operationen är färdig. Ofta är man ganska trött efter operationen och då kan det vara skönt att fortsätta sova, medan alla sömnmedel lämnar kroppen. Det bästa är om du sover och vilar så länge du är trött och din kropp behöver det.

När ett sår läker händer det en massa saker i kroppen. Den gamla huden ska bort och ny fräsch hud ska växa fram. I huden finns känselceller som lätt blir retade av allt som händer när såret läker, och då kliar det.

Du kan vara med på gympan och börja träna när du känner att du är lika stark som du var före operationen. Ibland går det fort men ibland tar det längre tid. När du börjar att träna är det viktigt att inte börja att träna precis som du gjorde innan operationen. Nej, börja försiktigt och öka träningen lite i taget så att du känner att kroppen orkar och mår bra. Fråga personalen om råd innan du lämnar sjukhuset efter operationen.

Beroende på vilken operation du har gjort så ska bandage, plåster eller gips sitta olika länge. Innan du lämnar sjukhuset efter operationen kommer personalen att berätta vad som gäller för just dig.

När man gjort sig illa och skadat huden eller opererats måste kroppen läkas och göra huden hel igen. Kroppen börjar laga såret och gör ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser precis likadan ut som den gjorde innan du skadade sig eller opererades. Särskilt inte om du får ett stort och djupt sår. Då blir det ett ärr.

Du kan vara med på gympan och börja träna när du känner att du är nästan lika stark som du var före operationen. Ibland går det fort men ibland tar det längre tid. När du börjar träna är det viktigt att du börjar lite försiktigt och fortsätter stegvis när du känner att kroppen orkar och mår bra. Beroende på hur du mår, kan det ta ett tag innan du är helt hundra igen. Men du kan alltid göra något! Ibland har du fått övningar att göra, för att stärka kroppen. De kan kännas tjatiga och lite mesiga, men gör dem i alla fall! De är tänkta att sätta igång muskler och annat på ett bra sätt. Kom ihåg att du alltid kan fråga personalen om råd innan du lämnar sjukhuset efter operationen, eller senare om du känner dig osäker på vad som är bästa sättet att träna på.

Om du har ett plåster eller bandage som tål vatten kan du duscha när du vill. Men om du har ett plåster eller bandage som inte tål i vatten behöver du skydda det med en plastpåse så det inte blir blött. Duscha med bandage kan vara lite svårt och man kan behöva lite tips på hur man ska göra. Innan du lämnar sjukhuset efter operationen kan du be personalen att berätta hur just du kan göra när du ska duscha.

Vissa stygn kommer att försvinna av sig själv medan andra stygn måste du ta bort hos en sjuksköterska på sjukhuset eller vårdcentralen. Innan du lämnar sjukhuset kommer personalen att berätta vilka stygn just du har och hur de ska tas bort och när.

Ja, du kommer att vakna efter operationen. När operationen är klar slutar personalen att ge dig sovmedicin, och när medicinen lämnar kroppen vaknar du. En del vaknar snabbt och andra sover lite längre. Hur lång tid det kommer att ta för just dig att vakna kan vara svårt att säga eftersom det varierar mellan olika människor. När vaknar efter operationen är det helt normalt att känna sig trött och seg, ungefär som när man vaknar på morgonen. Då brukar det vara bäst att försöka somna om en stund.

Efter operationen kommer du att få medicin som minskar det som gör ont ända tills du tycker att läget är okey. Medicinen kommer du att få direkt i plastslangen som sitter i ett blodkärl, genom en droppslang eller en speciell maskin. Du kan också få svälja en tablett eller få en sked med flytande medicin i munnen. Det är inte säkert att det onda försvinner direkt när du fått medicinen. Ofta dröjer det en liten stund innan det känns bättre men det är viktigt att du säger till om du tycker att det tar allt för lång tid eller har för mycket smärta.

När du sover hemma på natten sover du en naturligt sömn. Då vilar hela kroppen och samlar ny kraft för att du ska vara pigg när du vaknar på morgonen. Men när du sover under en operation sover du en konstgjord sömn, med hjälp av mediciner. Medicinerna stänger av kroppen och ditt medvetande, men kroppen vilar inte som den gör när du sover på natten. De mediciner som du fått under operationen stannar kvar i kroppen en stund och gör att du känner dig slö och trött fast att operationen är färdig. Det tar också ett tag för hjärnan att vakna till efter att du sovit en konstgjord sömn.

När operationen är klar slutar vi att ge dig sovmediciner. Då vaknar du igen. Det tar en stund för sovmedicinerna att lämna kroppen och därför är du ofta trött också efter operationen. Då får du gärna somna om en liten stund till.

När huden ska läkas börjar kroppen göra ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser exakt likadan ut som innan, särskilt inte om såret är stort och djupt sår. Då blir det ett ärr, men det bleknar med tiden. Du kan också få en särskild ärrsalva att smörja med, så att ärret blir så snyggt som möjligt.

Smärta är kroppens sätt att tala om för dig att något är fel, en varningssignal. Om smärtsystemet inte skulle fungera skulle du kunna få allvarliga skador eftersom du inte skulle märka om kroppen är eller håller på att bli skadad. Smärta efter operation fungerar på ett litet annat sätt. Då är inte smärtan en varningssignal utan en reaktion på att du har opererats i kroppen.

Efter operationen kommer du att få medicin som minskar det som gör ont ända tills du tycker att läget är ok. Medicinen får du direkt i den tunna plastslangen i blodkärlet, genom en droppslang eller en apparat som kallas medicinpump. Du kan också få svälja en tablett eller få en sked med flytande medicin. Ofta dröjer det en liten stund innan det känns bättre men det är viktigt att du säger till om du tycker att det tar allt för lång tid eller har för mycket smärta.

Du kommer inte komma ihåg något från själva operationen. Däremot kan du komma ihåg vad som hände precis innan du somnade eller när du vaknade efter operationen.

Jo, helt enkelt för att vätskan som finns i påsen droppar in i kroppen, droppe efter droppe.

En del personer kan må illa efter operation medan andra inte käner något illamående alls. Varför vissa personer blir illamående och andra inte beror på en massa olika saker. Som tur är finns det mediciner som minskar illamående. Det viktigt att du säger till direkt om du börjar känna dig illamående. Att ta medicin direkt gör att illamåendet minskar innan det blir riktigt illa.

På sjukhuset jobbar en massa olika människor. Alla som tar hand om dig måste vara helt säkra på att det är rätt barn de hjälper. Just därför kommer personalen fråga vad du heter och är född flera gånger. Det kanske kan kännas lite tjatigt men du kommer nog aldrig att glömma din födelsedag efter att ha varit på sjukhuset!

Om du har ett plåster eller bandage som tål vatten kan du duscha när du vill. Men om du har ett plåster eller bandage som inte tål i vatten behöver du skydda det med en plastpåse så det inte blir blött. Att duscha med bandage kan vara lite svårt, men be personalen om tips på hur just du kan göra när du ska duscha.

När du sover under operationen kan du behöva lite hjälp med andningen. Då får du luft genom ett tunt plaströr som sätts i halsen. När du vaknar efter operationen kan rösten vara konstig och det kan kännas som du har ont i halsen eller håller på att bli förkyld, men så är det inte. Det som känns konstigt beror på att plaströret har tryckt och skrapat emot lite grann i halsen. Ibland kan du ha ont i halsen och hosta flera dagar efter operationen. Det är inget farligt och det kommer att gå över. Ofta känns det skönare i halsen om du dricker eller äter något kallt.

Du behöver inte vara rädd för att det ska göra ont. Alla vi på sjukhuset kommer att hjälpa dig att minska det onda på olika sätt. När du har ont är det också viktigt att du tänker på att du inte kommer att ha ont för alltid. Nej, det kommer att göra mindre och mindre ont ju längre tid som går efter operationen och till slut kommer smärtan att gå över helt.

Ja, det kan du! Om du exempelvis koncentrerar dig på något annat, blundar, tänker på något kul eller något du gillar att göra kan du hålla din hjärna upptagen. Spela spel, chatta eller kolla film – allt är bra för att det ska göra mindre ont. Försök också att ändra läge i sängen och prova att lägga en kudde under en arm ett ben eller bakom ryggen. Har du opererats i halsen kan det vara skönt att dricka eller äta något kallt eller suga på en isbit. Efter en operation är det också viktigt att du rör på dig så snart som möjligt. När du rör på sig bildar nämligen kroppen egna mediciner mot smärta som gör att du kommer ha mindre ont. När du har ont är det också viktigt att du tänker på att du inte kommer att ha ont för alltid. Nej, det kommer att göra mindre och mindre ont ju längre tid som går efter operationen och till slut kommer smärtan att gå över helt.

Du är den som bäst vet var du har ont och hur ont det gör. Därför är det viktigt att du alltid berättar för oss om du har ont, var det onda sitter, hur det känns och om det onda ändrar sig. Orkar du inte kan du be mamma och pappa att berätta för oss. Vi som arbetar på sjukhuset är också tränade för att se på dig om du har ont och kommer att fråga dig om du har ont, var du har ont och hur ont det gör. Du kommer också att få peka på en linjal med ansikten som uttrycker smärta eller på en linjal med en linje du får sätta ett streck på för att visa hur ont du har. Ibland kan vi ha mycket att göra och då är det viktigt att du inte väntar på att vi ska fråga dig om du har ont. Nej, säg till oss så fort något inte känns bra. Ingen på sjukhuset tycker att du är extra duktig om du står ut med att ha ont. Vi vill inte att du ska ha ont och kommer att göra allt för att hjälpa dig.

Risken att bli beroende är liten när läkemedlen används under en kort tid och på det sätt som vårdpersonalen har bestämt. Ibland behövs starka smärtstillande läkemedel under och efter en operation. Du får den mängd läkemedel som du behöver och vårdpersonalen håller koll på hur du mår. När du inte behöver lika mycket längre minskar man dosen eller slutar med läkemedlet.

Precis som med allt annat i livet så finns det en liten risk också med att sövas. Men, med tanke på att hundratusentals människor blir sövda varje år och att dagens utrustning, mediciner, rutiner och kunskap håller en extremt hög nivå är också säkerheten i samband med narkos mycket hög. Risken med att sövas är faktiskt mycket mindre än den du utsätter dig för vid bilresan till sjukhuset! Eventuella risker måste också vägas mot vad som händer om operationen inte görs. Då skulle många människor garanterat dö, eller leva med smärta eller en funktionsnedsättning helt i onödan. Risken med att sövas måste därför alltid hållas emot att det kan vara farligare att inte opereras.

Nej, om läkaren som ska operera dig säger att du behöver sövas – så behöver du sövas. Vissa ingrepp går inte att göra med bara lokalbedövning. Däremot är det viktigt att du berättar om din rädsla. Du har rätt till information, och om du vill kan du få prata med någon om hur du känner inför att sövas. Då brukar det kännas bättre.

I kroppen finns det nervertrådar som är de som berättar för hjärnan att det gör ont. När nerverna bedövas med lokalbedövning känner de inget. Det kan pirra och sticka lite grann i huden, eller i området där du fått bedövningen. Ibland känns det som att huden sover. Bedövningssalvan som du har på huden innan du ska få en spruta är en form av lokalbedövning.

Narkos betyder att man får mediciner som gör att man sover gott och inte märker eller känner något alls när man opereras. Man brukar säga att man blir sövd eller får narkos. En narkosläkare och narkossjuksköterska är med dig hela tiden. De kallas ofta för sovdoktor och sovsjuksköterska och är specialister på att få människor att sova gott.

I hjärnan finns ett område som bestämmer hur pigg man är. Medicinen som används när man sövs påverkar detta område. Medicinen är så stark att hjärnan inte märker vad som händer med dig, inte ens att doktorn opererar. Det är ju en helt annan sak när du sover vanligt, då stänger vissa delar av din hjärna ner sin verksamhet för att du behöver vila. Man kan säga att det är en konstgjord sömn när du blir sövd för att opereras och en naturlig sömn när du sover hemma på natten.

Kanske inte sövd – men du kan få annan hjälp. Bedövningssalva är ett bra knep för att slippa smärta från små stick. Det finns sådan salva som fungerar hos tandläkaren också. Och du kan alltid få hjälp genom att prata med någon om hur det känns. Lustigt nog hjälper det oftast att bara prata om sin rädsla och vad man tycker är obehagligt. Kom ihåg att du alltid har rätt att få veta vad som ska hända och göras med dig.