Sjukdomar och problem
Blodet och lymfsystemet
Blodet åker runt i kroppen i stora och små rör som kallas blodkärl. Om man slår sig kan blodkärlen gå sönder och då rinner blodet ut. Är huden också trasig rinner blodet ut ur kroppen. Det är då man ser att det blöder. Om huden fortfarande är hel stannar blodet kvar i kroppen och man får ett blåmärke.
Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet som transporterar syre ut i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre. Hemoglobin med mycket syre ger alltså blodet dess röda färg.
Blodet är bra för många saker. I blodet finns de vita blodkropparna, våra försvarskrigare, som skyddar oss mot olika bakterier. I blodet finns också de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens olika delar. Syret, som behövs för att vi ska kunna leva, kommer in i lungorna när vi andas. I lungorna sätter sig syret på de röda blodkropparna och åker runt i kroppen så att alla kroppens delar får syre. Vi har faktiskt 25 tusen miljarder (25 000 000 000 000) röda blodkroppar i blodet. Till sist innehåller blodet något som kallas för blodplättar. De stoppar blodet från att rinna ut ur kroppen när vi blöder.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
Det är våra tarmar som ser till att vitaminerna som finns i maten kommer ut i blodet. Men olika vitaminer tas upp i kroppen på olika sätt. Vitamin B och några andra vitaminer går ut i blodet med hjälp av något som kallas transportörer som finns i tarmarna. Bakterier i våra tarmar hjälper också kroppen att ta upp vissa vitaminer, speciellt vitamin K.
I näsan har man många små blodkärl som blodet rinner i. Blodkärlen i näsan sitter så att de väldigt lätt kan bli skadade. När blodkärlen skadas börjar man blöda näsblod.
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter), alltså sjutton gånger mindre blod än en vuxen. Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet i blodet som transporterar ut syre i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre.
Sår och blåmärken har olika färg beroende på hur mycket de hunnit läka. Blåmärken får man ju ibland när man slagit sig. Då kommer det blod ur blodådrorna på det ställe där man slagit sig och blodet hamnar under huden. Det är då det ser blått ut. Med tiden försvinner blodet, man säger att blodet bryts ner, och då blir blåmärket ljusare och ändrar färg. Först brukar ett blåmärke vara rött och blått, sedan bara blått, sedan grönt och till slut gult eller gulbrunt.
Artärerna som innehåller syrerikt blod ligger djupt inne i kroppen. Venerna som innehåller syrefattigt blod ligger närmare huden och är de blodkärl vi ser. Blodet är rött när det innehåller mycket syre. När blodet lämnat sitt syre ute i kroppen och är på väg tillbaka till hjärtat transporteras det genom venerna. Eftersom blodet får sin röda färg då blodet innehåller mycket syre blir det syrefattiga blodet i venerna mörkare än i artärerna. Om du skär dig så att blodet rinner ut blir det rött igen, även om det rinner ur en ven. Det beror på att blodet snabbt binder syre ur luften till sig igen.
Hiv är en förkortning för Humant Immunbrist Virus. Hiv-viruset åker runt i blodet och förstör en del av immunförsvaret. Då blir det problem eftersom immunförsvaret måste fungera för att kunna skydda kroppen mot sådant man kan bli sjuk av. Tack och lov finns bra mediciner som tar bort nästan alla hiv-virus. Om man tar medicinerna fungerar immunförsvaret lika bra som hos vem som helst.
Nej, hiv är en sjukdom man har hela livet. Men det finns jättebra mediciner. Om man tar medicinerna varje dag kan man leva ett friskt liv som vem som helst. Den som tar mediciner kan inte heller smitta någon annan med hiv.
Hiv-virus använder en speciell sorts celler för att göra fler och fler virus. Cellerna blir som små fabriker. Hiv-medicinerna gör att viruset inte längre kan ta sig in i cellerna. Man kan säga att medicinerna stänger fabriken och det blir så pyttelite hiv-virus kvar att det inte går att mäta. Man kan säga att viruset somnar. Så länge man tar sin sina mediciner fortsätter viruset att sova och man kan leva ett friskt liv som vem som helst. Den som tar mediciner kan inte heller smitta någon annan med hiv.
En person som inte tar medicin kan smitta andra. Ett barn kan bli smittad av sin mamma när barnet ligger i mammans mage, när barnet föds eller när det dricker bröstmjölk från mamman. Hiv kan också smitta om man har oskyddat samlag, alltså har sex utan kondom. Man kan också bli smittad om man använder en smutsig spruta eller delar samma spruta vid till exempel drogmissbruk.
Hiv är ett virus som förstör immunförsvaret. Om man har hiv och inte tar mediciner blir immunförsvaret svagt och kan inte skydda kroppen mot andra infektioner och sjukdomar. Till slut blir man mycket sjuk och det kallas för Aids. Aids är ett samlingsnamn för de sjukdomar man kan få då.
För att veta om du har hiv behöver du ta ett test på blodet. Testet är gratis och du kan göra det på en ungdomsmottagning, vårdcentral, infektionsmottagning eller en sex- och samlevnadsmottagning.
Nej, i Sverige finns det ungefär 100 barn mellan 0–18 år som har hiv. De allra flesta är födda med hiv.
Ja, om man tar sina hiv-mediciner kan man få barn utan att barnet blir smittat. Medicinerna skyddar både från att smitta sin partner och från att smitta sitt barn med hiv.
Barn som har hiv gör precis samma saker som andra barn. De går i förskola och skola, leker och har fritidsaktiviteter. Hiv syns eller märks inte. Barn med hiv är inte mer sjuka än andra så länge de tar a mediciner. Oftast behöver man ta några tabletter en gång om dagen. Barn med hiv behöver också komma till sjukhuset för undersökning och ta blodprov 3–4 gånger per år.
Nej, man kan ha massor med blod, men ändå ha det som kallas blodbrist. När man säger blodbrist menar man oftast att man har för lite av är de röda blodkropparna. Det är de röda blodkropparna som står för transporten av syre i kroppen. Och alla delar av din kropp behöver syre!
I vissa väldigt sällsynta fall kan riklig mens gör att du får blodbrist. Egentligen är det ingen fara att blodet försvinner, utan det är att järnet som finns i blodet försvinner. Om du mår dåligt och känner dig yr när du har mens, prata med din skolsyrra, ungdomsmottagning eller en läkare.
Vare sig man är vegan, vegetarian eller äter kött är det viktigaste att få i sig mat som innehåller det man behöver. Järn är viktigt för alla, och brist på järn är den vanligaste orsaken till blodbrist. Om du är vegan kan det vara smart att äta lite extra potatis, spenat, bönor, linser och nötter – där finns det massor med järn. En annan orsak till blodbrist är att man får i sig för lite av ett vitamin som heter B12. Det finns nästan bara i kött och fisk, så om man är vegetarian eller vegan kan man behöva äta det som tillskott.
Det beror på att det finns ett ämne i kroppen som heter hemoglobin – det som behövs för att transportera syre. När hemoglobinet bryts ner bildas ett annat ämne, som heter bilirubin, och det är det ämnet som gör att blåmärket blir gult (eller grönt).
Nej, det är inte farligt. Blåmärken kan faktiskt flytta på sig i kroppen. Det beror på att de följer tyngdlagen – allt dras nedåt. Därför kan blåmärken med tiden hamna på en annan plats.
Ett blåmärke är en blödning under huden. Den blå eller lila färgen är blod som syns genom huden. I kroppen finns massor av blodkärl. Blodkärl är som små slangar som blodet åker runt i. Om man till exempel ramlar, slår sig eller stöter i något kan ett blodkärl gå sönder. Då rinner det ut lite blod. Om huden är hel stannar blodet kvar under huden – och då blir det ett blåmärke.
Blåmärken kan vara lite ömma eller göra ganska ont, särskilt i början. De är inte farliga och försvinner av sig själva, men det kan ta lite tid.
Blåmärken kan se olika ut medan de läker. Först är de ofta röda och blå, sedan kan de bli blå eller gröna, och till slut gula eller bruna. Färgen ändras eftersom kroppen bryter ner blodet som har läckt ut under huden och läker skadan. Ibland kan blåmärken verka som om de “flyttar på sig”, men det beror bara på att blodet sakta rinner nedåt i huden med hjälp av tyngdkraften – det är helt ofarligt.
Om du slår dig kan du kyla området direkt. Du kan till exempel spola med kallt vatten eller lägga is i en plastpåse, vira in påsen i en handduk och lägga den på det onda stället en stund. Kylan får blodkärlen att dra ihop sig, så att det blöder mindre och blåmärket kan bli mindre.
Det är lite oklart, men de som forskar om ord tror att ”tira” har med ”titta” att göra. Man kan ju också ”plira” med ögonen, det vill säga kisa lite med ögonen halvt slutna. Så att ha ett blått, lite svullet öga, blir blåtira.
En blåtira är ett blåmärke som sitter runt ögat. Det kan kännas ömt och se olika ut beroende på hur länge det har funnits. Blåtiran är egentligen blod som har runnit ut under huden från ett blodkärl som gått sönder.
Man kan få en blåtira om man har fått ett slag mot ansiktet eller ögat. Den kan också uppstå efter operationer i ansiktet, vid allergiska reaktioner eller om bihålorna är inflammerade.
Blåtiran ändrar färg när kroppen bryter ner blodet. Först kan den vara röd och blå, sedan blå och grön, och till slut gul eller brun. Det är helt normalt och visar att den håller på att läka.
En blåtira brukar gå över av sig själv på ungefär två veckor.
Om du tror att själva ögat kan vara skadat eller om du slog huvudet när du fick blåtiran ska du kontakta sjukvården.
Blödarsjuka betyder att man blöder extra lätt både utanpå och inuti kroppen. Om man slår sig, tar ut en tand eller tränar mycket kan man börja blöda och blodet stannar inte lika snabbt som hos andra. Ibland kan det märkas som blåmärken, ont i leder eller muskler, eller att näsblod och mensblödning blir extra kraftiga. Blödarsjuka är något man får från sin mamma eller pappa, det vill säga sjukdomen är ärftlig.
Blodet har något som kallas levring, det betyder att det stelnar när man får ett sår. För att blodet ska stanna på plats och laga skadan behövs blodplättar, fibrin och några andra ämnen. Hos personer med blödarsjuka fungerar det här inte som det ska. Det kan vara ett eller flera ämnen som inte samarbetar som de ska. Det finns det olika sorters blödarsjuka, till exempel von Willebrands sjukdom och hemofili.
Om du märker att du lätt börjar blöda och det tar lång tid innan det slutar, eller om mensblödningen är väldigt kraftig, ska du söka sjukvård. För att ta reda på om du har blödarsjuka tas blodprov.
Om du har blödarsjuka finns det medicin som ersätter de ämnen som ditt blod saknar. Du kan få medicinen som nässprej eller som spruta. Om du behöver sprutor hemma hjälper en vuxen dig och visar hur du ska göra. Medicinen gör att blodet kan stelna bättre, så att blödningar blir mindre farliga.
Ja, du kan leva nästan som vanligt, men du måste vara lite extra försiktig. Små skador kan bli farliga, så tänk på att skydda dig när du leker eller sportar. Ta hand om munnen och tänderna, för sår i tandköttet kan blöda mycket. Om du ska till tandläkaren, ta blodprov eller opereras kan du behöva extra medicin. Fråga alltid din doktor vad som gäller.
Berätta för kompisar och vuxna att du har blödarsjuka, så kan de hjälpa dig snabbt om du skadar dig. Det är också viktigt att alltid ha med dig ett blödarkort. Där står vilken typ av blödarsjuka du har och hur allvarlig den är, så att andra vet vad de ska göra.
För det första måste du ha råkat ut för ett väldigt, väldigt hårt slag eller ramlat otroligt illa. Om man har fått en blödning inuti kroppen kan man bli blek och kallsvettig, må illa och kräkas. Man kan få hjärtklappning, bli yr och svimma.
När det samlas blod under naglarna kallas det ”blånagel”, och det kan mycket riktigt göra väldigt ont. Om du blir tokig av smärta och det inte hjälper med smärtstillande tabletter, kan en läkare på vårdcentralen göra ett pyttelitet hål i nageln så att blodet kan rinna ut. Man ska inte ta bort nageln. När blodet rinner utan så minskar trycket, och smärtan försvinner. Däremot kan naglar som blivit illa klämda ramla bort av sig själva efter ett tag. Det är helt ofarligt, och nageln växer snabbt ut igen.
En lårkaka är när man får en rejäl smäll på låret och musklerna under huden blir blå och svullna. Det känns ömt och kan göra riktigt ont när man rör på benet. Det är egentligen ett blåmärke inne i muskeln, så det kan ta lite längre tid att bli bra än ett vanligt blåmärke på huden. Man får ofta en lårkaka när man ramlar, krockar med något hårt eller spelar sport och får en smäll mot låret. Huden kan bli blå eller röd, och ibland sväller låret upp lite.
Det hjälper att vila benet och inte springa eller hoppa för mycket i början. Du kan kyla området med en kall handduk eller is inlindad i en tygbit i några minuter åt gången. Det lindrar smärtan och gör att svullnaden blir mindre. Efter några dagar kan det också hjälpa att försiktigt röra på benet så att muskeln inte blir stel.
Nej, en lårkaka är inte farlig och brukar bli bra av sig själv efter ett par veckor. Men om du får väldigt ont, inte kan gå, eller låret sväller mycket mer än vanligt ska du söka sjukvård.
En blödning är när ett blodkärl har gått sönder och blodet rinner ut. Det kan hända om man ramlar, skär sig eller får ett slag. Ibland syns blodet på huden, som vid ett skrubbsår, och ibland blöder man inuti kroppen där man inte ser det. Om blodet rinner ut under huden kan det bli ett blåmärke, och om det är inne i kroppen kan man må illa, bli blek, få hjärtklappning, yrsel eller till och med svimma.
När ett blodkärl går sönder drar det ihop sig först så att blodet rinner mindre. Sedan kommer blodplättar till hålet och bildar en propp tillsammans med ett nät av fibrin. På huden ser man det som en sårskorpa som skyddar såret medan det läker.
Om blödningen är stor ska du eller någon vuxen trycka hårt mot såret med en handduk eller trasa tills det slutar blöda. Om det inte slutar efter ungefär 30 minuter, om såret är stort, eller om du slagit i huvudet eller magen, måste du gå till sjukvården direkt.
När du kommer till sjukhuset kommer personalen att ta reda på hur du mår. De kommer att kolla pulsen, blodtrycket och hur du andas. Ibland behöver du få en tunn plastslang insatt i ett blodkärl. I den kan du sedan få medicin eller vätska direkt i blodet. Du kan också behöva ta bilder på kroppen för att se vad som händer inuti. Det kallas för röntgen. Såret kan behöva sys, tejpas eller limmas blodkärlen för att stoppa blödningen. När såret sys får du först bedövning, så att huden somnar. Om såret är stort eller om du blöder inuti kroppen kan du behöva opereras. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Det kan man absolut få. Det kan vara svårt att låta bli att pilla sig i näsan, men om du har väldigt lätt för att få näsblod ska du låta bli. Och har du nyss blött näsblod – låt bli att peta på ett par dagar, annars kan det lilla såret inne i näsan gå upp igen, och du blöder mer näsblod.
Det bästa är att försöka låta näsan vara ifred så mycket du bara kan. Pilla inte och snyt dig väldigt försiktigt eller bara torka om näsan rinner. En del som lätt blöder näsblod har helt enkelt många tunna blodkärl i näsan. Sök vård om du blöder näsblod väldigt ofta.
Många tror att man ska luta huvudet bakåt, men det är faktiskt inte rätt. Om du får näsblod ska du sitta ner och luta dig lite framåt. Då rinner blodet ut istället för att gå bakåt i halsen, så du slipper må illa eller få blod i magen. Kläm försiktigt ihop näsvingarna med fingrarna i cirka 10 minuter utan att släppa, och andas genom munnen under tiden. Om blödningen inte slutar efter en stund eller om du blöder mycket, ska du be en vuxen om hjälp eller söka sjukvård.
Om du får näsblod ska du sitta ner och luta dig lite framåt. Då rinner blodet ut istället för att gå bakåt i halsen, så du slipper må illa eller få blod i magen. Kläm försiktigt ihop näsvingarna med fingrarna i cirka 10 minuter utan att släppa, och andas genom munnen under tiden. Om blödningen inte slutar efter en stund eller om du blöder mycket, ska du be en vuxen om hjälp eller söka sjukvård.
På insidan av näsan finns en tunn tapet som kallas slemhinna. Där finns massor av små blodkärl. Ibland kan ett av dem gå sönder och då börjar det blöda. Det kan hända om luften är kall och torr, om man är förkyld och snyter sig mycket, eller om man råkat peta i näsan, ramlat eller fått en smäll mot näsan. Vissa mediciner och sjukdomar kan också göra att man lättare får näsblod. Ibland kommer näsblod plötsligt utan att man vet varför.
När det rinner blod i munnen och ner i halsen kan man känna sig illamående och ibland kräkas. Blodet blandas med det som finns i magen och kan se ut som jättemycket blod, men det är inte farligt – det är bara en blandning som ser läskig ut.
Förut kallades sepsis för blodförgiftning, så om någon säger ”blodförgiftning” kan hen mycket väl mena sepsis. Men sepsis beror på en infektion som sprider sig. Så då bytte man namn från ”blodförgiftning” för att det inte handlar om att blodet är sjukt, utan hela kroppen.
Nej, sepsis är inte en smittsam sjukdom i sig själv. Sepsis är en reaktion på en infektion som redan finns i kroppen. Men själva infektionen kan vara smittsam.
Sepsis är när kroppen blir väldigt sjuk av en infektion. Det är som om kroppens försvar tar i för mycket och börjar skada kroppen själv, inte bara bakterierna. Då kan hjärtat, lungorna, njurarna och hjärnan få problem och man blir supertrött, svag och ibland förvirrad.
Sepsis börjar oftast med en infektion som till exempel lunginflammation eller urinvägsinfektion. Infektionen startar av bakterier, virus eller svamp. Kroppens försvar brukar kämpa mot bakterierna, men ibland blir det för mycket och kroppen börjar istället att skada sig själv.
Man får medicin som heter antibiotika direkt i blodet genom en liten plastslang i ett blodkärl. Man får också vätska för att blodet ska rinna bättre. Om det är svårt att andas får man syrgas. Ibland behöver man röntga eller göra ultraljud, datortomografi eller magnetkameraundersökning för att se vad som händer inuti kroppen.
När du kommer till sjukhuset kollar personalen hur du mår genom att mäta puls, blodtryck, temperatur och hur du andas. De mäter också hur mycket syre du har med en liten grej på fingret eller örsnibben och lyssnar på lungorna med stetoskop. Du får ta blodprov, kissprov och ibland halsprov. I vissa fall behöver man ta ett prov från vätskan runt hjärnan med ett stick i ryggen. Om det visar sig att du har sepsis får du antibiotika som dödar bakterierna som gör dig sjuk. Ibland behöver du också vätska eller syrgas för att må bättre. Du får ofta stanna några dagar på sjukhuset. Du får alltid har med dig en vuxen du känner dig trygg med när du ligger inlagd på sjukhuset.
Lymfkörtlarna är som små väktare i kroppen, de hjälper till att rensa bort virus, bakterier och andra skadliga ämnen. När vi blir sjuka eller smittade, som när vi har ont i halsen eller ett sår, jobbar lymfkörtlarna extra hårt för att bekämpa infektionen. Vi har mer än 500 sådana här små vakter i kroppen.
Svullna lymfkörtlar känns som små, ömma bulor under huden. De kan göra ont när man rör på huvudet, tuggar eller gör andra rörelser. Lymfkörtlarna sitter ofta i grupper, på platser som halsen, nacken, armhålorna, ljumskarna och i magen.
Svullna lymfkörtlar är ofta ett tecken på att immunförsvaret arbetar för att du ska bli av med exempelvis en infektion. Det kan vara ett virus som gör att man har ont i halsen eller bakterier i ett sår. När lymfkörtlarna jobbar så hårt blir de lite svullna.
Oftast är det inte farligt att ha svullna lymfkörtlar. De brukar bli normala igen när infektionen är borta. Ibland kan det ta lite tid innan de krymper tillbaka till sin vanliga storlek. Om lymfkörtlarna är svullna länge eller om du inte har någon infektion i kroppen ska du söka sjukvård.
Om du har svullna lymfkörtlar kommer en läkare att känna försiktigt på olika platser på kroppen, som nacken, halsen, armhålorna och ljumskarna. Ibland kan du också behöva lämna ett blodprov eller prov från halsen. När man vet varför dina lymfkörtlar är svullna kan man se om du behöver medicin mot det.
Lymfsystemet är som kroppens egen städpatrull! Det hjälper till att hålla oss friska genom att ta bort skräp och kämpa mot virus och bakterier som kan göra oss sjuka. Precis som blodet, så rör sig lymfvätskan genom kroppen. Vi har mycket mer lymfvätska än blod!
Hjärna, nerver och ansikte
Ja, du kan gå ut på klubb men tänk på att det kan finnas blinkande ljus – om du är känslig för det. Tänk också på att alkohol och droger påverkar din epilepsi.
Hjärnan vilar när vi sover. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
Vi vet inte riktigt varför vi drömmer. Men vissa drömforskare tror att när vi sover går hjärnan igenom allt vi varit med om under dagen och sorterar ut det viktiga från det oviktiga. En del människor kommer alltid ihåg vad de drömt, medan andra aldrig kommer ihåg sina drömmar. När man är mycket trött drömmer man mindre.
Hjärnan är så otroligt komplicerad och smart att det inte ens går att räkna ut hur mycket vi kan komma ihåg. Vissa tror att man aldrig riktigt glömmer någonting utan att alla minnen finns kvar i hjärnan. Eftersom vi kommer ihåg vad vi sett, vad vi hört, hur saker och ting känns, luktar eller smakar så kommer hjärnan ihåg oerhört mycket. Men det går inte att mäta hur mycket. I hjärnan har vi mer än 100 miljarder (100 000 000 000) nervceller och varje nervcell har cirka 10 000 kontakter med andra nervceller. Om man ändå skulle jämföra hjärnan med en dator, och om hjärnan sparade allt på samma sätt som en dator gör, då skulle vår hjärna kunna spara mer än vad tusentals vanliga datorer kan.
Hjärnan sitter på det ställe i kroppen där den är som mest och bäst skyddad – i huvudet inne i kraniet som är ett av kroppens starkaste ben. Hjärnan i och för sig kunna sitta var som helst i kroppen, bara den gör rätt saker som ju är att styra och hålla reda på vad som händer i och runt kroppen. Man kan säga att hjärnan behövs för att alla delar i kroppen ska fungera och att organen i sin tur behövs för att hjärnan ska fungera.
Oftast somnar handen eller foten om man ligger eller sitter på ett sådant sätt att nerven som går dit kläms och slutar att fungera. Det är ju nerverna som gör att vi kan känna. Om nerverna inte fungerar kommer inga känselsignaler fram till hjärnan. När man inte har någon känsel i till exempel handen känns det precis som om handen sover. Nerverna skickar ju också signaler till musklerna så att vi kan röra till exempel fingrarna. Men om handen sover och nerverna inte fungerar så kan man inte heller röra på fingrarna.
Längst ut i huden finns miljoner pyttesmå känselspröt. Ett känselspröt är så litet att man inte kan se det utan mikroskop. Om till exempel en myra kryper upp på din fot när du inte har några skor och strumpor på dig så börjar det klia. Att det kliar beror på att känselspröten i huden börjar skicka signaler till hjärnan. I din hjärna finns ett speciellt ställe som tar emot de här signalerna. När signalerna har nått det stället känner du att det kliar och du upptäcker myran.
Det är våra muskler som gör att man kan röra sig. Musklerna fungerar som motorer som drar ihop sig och sträcker sig. Det finns leder mellan benen i kroppen, till exempel i knäna, armbågarna och fötterna. Lederna fungerar som gångjärn och gör så att varje del av kroppen rör sig på ett korrekt sätt. Musklerna styrs av hjärnan som talar om för musklerna hur de ska röra sig. Hjärnans signaler till musklerna åker i långa ledningar som heter nerver.
Tänk i stället om du kom ihåg allt! Alla saker som du gjort och sagt. Alla ställen där du ställt din cykel, eller varje ord du sagt till dina kompisar. Jag tror att man skulle bli tokig då. Man glömmer nog för att hjärnan vill skydda sig. Så jag tror att det bara är bra att vi glömmer. Det finns olika typer av minnen: korttidsminnet och långtidsminnet. Korttidsminnet används till exempel när du ska komma ihåg vad du åt till lunch i går. När du kommer ihåg namnet på dina kompisar eller hur man gör när man cyklar, använder du långtidsminnet. Dessa olika slags minnen sparas på olika sätt i hjärnan. Det finns sjukdomar som försämrar minnet. Alzheimer är en sådan sjukdom.
I hjärnan finns olika områden som styr på vilket sätt vi gör saker och ting. Hjärnan är uppdelad i två halvor, en höger- och en vänsterhalva och de olika halvorna bestämmer olika saker. Om det område som bestämmer vilken hand som vi helst använder när vi till exempel skriver eller ritar sitter i den högra hjärnhalvan så blir vi vänsterhänta och tvärtom. Det är vanligast att det här området sitter i den vänstra hjärnhalvan och därför är de flesta människor högerhänta.
Största delen av nervsystemet fungerar ungefär som elektriska ledningar som det åker signaler i. Hos människan består nervsystemet av hjärnan uppe i huvudet och nerverna ute i kroppen. Nerverna finns precis överallt i kroppen, från känselnerverna i huden till nerverna som styr ögats blinkning. Nervsystemet gör så att kroppens många olika delar kan ”tala” med varandra och fungera tillsammans. Det gör också så att vi kan lukta, smaka, höra, se och känna. Och så att vi kan tänka och prata. Men nervsystemet är väldigt komplicerat, flera tusen forskare i världen håller på hela dagarna och försöker förstå hur det fungerar!
Hjärnan är otroligt komplicerad. Det är många läkare och forskare som tycker att hjärnan är den mest komplicerade sak som finns på jorden. Eftersom vi har mer än 100 miljarder (100 000 000 000) nerver i hjärnan och varje nerv har kontakt med tusentals andra nerver så finns det hur många möjligheter som helst för en nervsignal att åka i hjärnan. Förutom att nerverna skickar signaler mellan varandra så kan nerverna ändra sitt utseende. Därför förändrar sig hjärnan under hela livet. Hjärnan kan ställa in sig efter vad den behöver göra och förändrar sig efter de krav den utsätts för.
När hjärnan är utvilad blir den känslig och pigg och vill upptäcka nya saker. Vi behöver hela tiden upptäcka nya saker, detta gäller särskilt barn, så hjärnan och övriga kroppen vaknar för att få nya intryck. När man är utsövd sover man väldigt lätt och då räcker det med bara ett litet ljud för att man ska vakna.
När man får hjärnskakning skakas hjärnan om så att den domnar bort en liten stund. Oftast brukar det inte vara så farligt och inte ge några skador på hjärnan. Den vanligaste orsaken till hjärnskakning är att man cyklar omkull. Så använd hjälm när du cyklar!
Några av dem som har epilepsi påverkas av flimrande ljus och snabbt blixtrande lampor. Moderna datorskärmar och tv-apparater innebär sällan något problem om man inte har ljuskänslig epilepsi. Inte heller bio innebär problem för dig som har epilepsi om du inte vet att din epilepsi är känslig för ljuseffekter.
Man har inte sett något samband mellan antidepressiva mediciner (som brukar kallas SSRI) och krampanfall. Men om man är deprimerad kan det i sig öka risken att få anfall. Därför är det viktigt att behandla båda delarna. Kontakta din läkare om du känner dig nedstämd.
Dagens videos innebär sällan något problem om man inte har ljuskänslig epilepsi. Inte heller bio innebär problem för dig som har epilepsi om du inte vet att din epilepsi är känslig för ljuseffekter.
När man är tonåring så har man ett stort behov av frihet och av att få ta eget ansvar för sitt liv. Föräldrar har ofta en förståelse för att det är så, men att du har epilepsi gör att det blir svårare för föräldrarna att låta dig få frihet och större ansvar. Prata gärna med föräldrarna om det här, kanske kan ni komma överens om en lösning där du kan få eget ansvar men kanske ringa oftare eller skicka ett mess för att lugna dem?
Det är inte själva badet som är problemet om man har epilepsi. Det som kan bli mycket farligt är om du får ett anfall när du är i vattnet, då är risken stor att du drunknar. Därför är det nödvändigt att du har någon med dig som vet om att du har epilepsi och kan hjälpa dig om du får ett anfall när du badar.
Nerver, eller nervceller, är en speciell typ av celler som finns överallt i vår kropp. De är också de enda celler som inte byts ut av kroppen. Man kan alltså inte få nya nervceller om de skadas. Hjärnan består nästan bara av nervceller. Nervcellerna har flera olika funktioner. Många nervceller finns i kroppen för att vi ska kunna upptäcka olika saker genom att se, höra, lukta, smaka, känna och tänka. Smärtnerverna är de nerver som gör att vi känner smärta.
Om man hellre vill bada än duscha finns det vissa saker man skall tänka på, att ha grund vattennivå för att minska risken för drunkning, att inte låsa dörren och att berätta för någon hemma att du badar. Bada aldrig ensam!
Epilepsi kan påverka möjligheten att få körkort för moped, även om det inte alltid gör det. Ofta är det ett års anfallsfrihet, med eller utan behandling, som gäller. Ta kontakt med länsstyrelsen i ditt län om du har frågor om de medicinska kraven.
Det här är en fråga som handlar om din säkerhet. Om andra vet att du har epilepsi så kan de lättare hjälpa dig när du får ett anfall. Det är ganska vanligt att man tycker att det är svårt eller jobbigt att berätta. Kanske kan du börja med att berätta för en person, någon som du tycker om eller litar på. Om man har berättat för en person så brukar det vara lättare att berätta för fler.
Ja, det kan du göra men berätta gärna att du har epilepsi. Det är för din säkerhets skull. Då förstår dina kompisar eller partner vad som händer och vad som behöver göras för att hjälpa dig.
Epilepsi behöver inte vara ett hinder för att bli gravid eller föda barn. Men vissa mediciner kan påverka barnet och därför är det viktigt att man pratar med sin läkare om man planerar att bli gravid.
Ja, du kan ha sex när du har epilepsi. Det är inte större risk att få ett anfall när man har sex än vid andra tillfällen.
För att få körkortstillstånd krävs det att du varit anfallsfri med eller utan medicin under det senaste året. Det gäller även för moped. För att få köra yrkestrafik krävs det att man varit anfallsfri i 10 år utan medicin. För att göra teoriprovet kan man få extra stöd i form av längre skrivtid eller ljudstöd. Prata med körskolan så hjälper de dig.
Ja, du kan äta p-piller om du har epilepsi men berätta för läkaren eller barnmorskan att du också äter epilepsimedicin. Vissa epilepsimediciner påverkar p-pillren så att de fungerar sämre och vissa p-piller påverkar epilepsimedicinen så att den fungerar sämre.
Det finns vissa yrkesroller man inte kan välja olämpliga eftersom ett anfall skulle innebära fara för en själv, till exempel oskyddat arbete på byggnadsställningar på hög höjd. Man kan också ibland behöva göra vissa anpassningar på arbetsplatsen eller hemma för att minska skaderisken om man får ett anfall. Detta gäller särskilt om man har svårare epilepsi. Allt detta kan innebära krav på omställning och stora påfrestningar för den som får sjukdomen. Samtidigt är det viktigt att framhålla att de flesta som får epilepsi kan fortsätta att leva som vanligt och fungera i sina yrkes- och familjeroller.
Man kan idrotta när man har epilepsi. De flesta idrotter går bra att hålla på med, som till exempel lagidrotter, brottning eller racketsport. Vissa idrotter kräver extra försiktighet. Simning, klättring, cykling och ridning är exempel på idrotter där ett anfall kan innebära större risker. Diskutera med din doktor eller epilepsisjuksköterska om du vill börja med eller håller på med någon sådan idrott.
I vissa fall kan det vara läkemedel som påverkar till att man inte har sexlust och i andra fall kan det vara rädslan för att få anfall som gör att man blir stressad och därför inte har lust eller kan få orgasm. Ibland kan det även vara epilepsin i sig som påverkar lusten eller att man har svårt för att få orgasm. Kontakta din läkare i första hand för att utesluta om det är medicinen som ger dig biverkningen.
Ja, alkohol och droger påverkar både epilepsin och effekten av medicinen. Det innebär att det kan finnas en ökad risk att få anfall om man dricker alkohol eller tar droger.
I vissa fall kan killar uppleva att de har erektionsproblem. Orsaken till det kan vara antingen läkemedelsbiverkningar, att man blir stressad över att man ska få anfall eller så är det epilepsin i sig som gör att man får erektionsproblem. Kontakta i första hand din läkare för att utesluta om det är medicinen som ger biverkningar.
Det finns inga bevis för att tobak skulle ge ökad risk för anfall. Tänk dock på att rökning påverkar din hälsa negativt på andra sätt.
Ja, det finns saker som minskar risken för att få anfall och det är också saker som du själv kan välja att göra • Att få tillräckligt mycket sömn • Att låta bli att dricka alkohol eller använda droger • Att ta din epilepsimedicin regelbundet • Att undvika stress • Att äta regelbundet
Man kan resa, både tillsammans med andra och ensam. Du behöver förstås ha din medicin med dig på resan så att du kan ta den även då. För att kunna ha med medicinen utomlands behövs ett intyg som visar att du får ha med dig medicinen och att du behöver den. Om du reser ensam så är det bra om du berättar för guiden, reseledaren, receptionen på hotellet eller flygvärdinnan att du ha epilepsi. Förvara medicinen i handbagaget, om det stora bagaget skulle komma bort under resan.
Vissa kvinnor kan ha mer anfall i samband med menstruationen. De kvinnliga könshormonerna kan påverka känsligheten hos nervceller i hjärnan och likaså den störning som föranleder epileptiska anfall. Det betyder att risken att få anfall kan vara något högre under perioder av menstruationscykeln.
I vissa fall vet man inte varför man får epilepsi (idiopatisk epilepsi), läkaren kan helt enkelt inte hitta någon förklaring. I andra fall kan man hitta en förklaring till epilepsin (symtomatisk epilepsi), det kan till exempel finnas en liten förändring i hjärnan som syns på röntgen och som inte är farlig men som gör att du får anfall.
Generellt kan man säga att om du kommer på inom fyra timmar att du har glömt att ta din medicin så kan du ändå ta den. Annars väntar du till nästa tillfälle. Du ska inte ta dubbel dos nästa gång. Om du glömmer din medicin ofta får du en ojämn nivå av medicin i blodet och risken för att få anfall ökar. Du skall aldrig experimentera med dina mediciner.
Målet med medicinen är ju att du inte ska ha några anfall. Man provar ofta medicin under två år, är man anfallsfri provar man sedan att trappa ut medicinen går det bra så slipper du ta mer medicin. Men om du inte är anfallsfri får man fortsätta behandla.
Bakom ögonlocken finns tårfabriker som bildar tårar. Tårarna rinner ner i små hål som sitter i ögonen, ner i näsan och till slut ner i magen. Tårarna behövs för att ögonen inte ska torka och för att skydda ögonen mot baciller och smuts. När du blir arg eller ledsen händer massor av saker i hjärnan. Då pratar nerverna i hjärnan som styr känslor med nerverna som styr tårarna och signaler skickas ut till tårfabrikerna. När du blir ledsen gör tårfabriken så mycket tårar att alla inte hinner rinna ner i de små hålen i ögonen. I stället rinner tårarna över, ner på kinderna. Det är också därför du blir så snorig när du gråter, för att så mycket tårar forsar ner i näsan. När du gråter visar du att du är ledsen och behöver tröst. Då är det viktigt att gråta och inte hålla tillbaka tårarna.
Det mesta av kittligheten beror på att du spänner dig för att du inte riktigt vet när till exempel en kompis ska kittla dig. Om du kittlar dig själv så vet du ju när kittlingen börjar och då blir det ingen överraskning. Det är alltså spänningen som du känner när du inte vet när kittlingen ska börja som gör att du blir jättekittlig. Allt det här händer i hjärnan. Hjärna skickar sedan ut signaler till kroppen så att den blir kittlig.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till musklerna att de ska börja arbeta för att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar musklerna för mycket åt andra hållet – och då ramlar du.
Ja. Du kan lägga något kallt på bulan, till exempel en kall handduk eller en ispåse insvept i tyg. Kylan gör att blodkärlen drar ihop sig och då kan svullnaden minska och det kan kännas mindre ont. Det är bäst att kyla så snart som möjligt efter att du har slagit dig, och att hålla kylan mot huden i korta stunder åt gången. Bulan och det onda brukar försvinna av sig själva efter några dagar. Det är viktigt att du säker sjukvård om du har fått en stor bula i huvudet. Eller om du har svimmat eller kräkts. Eller om du bara mår sämre och sämre. Eller om du börjar må superdåligt helt plötsligt.
Om du har fått en bula i huvudet är det bra att ta det lugnt och vila ett par dagar. Både bulan och det onda brukar försvinna av sig själva efter några dagar. Det är viktigt att du säker sjukvård om du har fått en stor bula i huvudet. Eller om du har svimmat eller kräkts. Eller om du bara mår sämre och sämre. Eller om du börjar må superdåligt helt plötsligt.
Det är viktigt att du säker sjukvård om du har fått en stor bula i huvudet. Eller om du har svimmat eller kräkts. Eller om du bara mår sämre och sämre. Eller om du börjar må superdåligt helt plötsligt.
Epilepsi är en sjukdom som beror på att hjärnan blir störd i sitt arbete. När det händer får man ett epileptiskt anfall. Då kan man få ryckningar och kan ramla omkull eller bli frånvarande en längre eller kortare stund. En del får bara några anfall under hela sitt liv, andra kan få anfall flera gånger om dagen.
Det finns inte bara en typ av anfall – det finns massor olika varianter! Man kan bli stel eller börja skaka, få kramper och andas konstigt. Eller göra konstiga ljud, och rabbla ord. Men andra anfall märks knappt – man är lite borta en stund. Ett sådant litet anfall märks knappt – dina kompisar tror nog att du sitter och dagdrömmer.
Det är olika för olika personer. En del får få anfall om man sovit dåligt eller stressat. Andra kan få anfall när de slappnar av efter att ha varit stressade. Ibland beror anfallen inte på något alls, de bara kommer. De flesta med epilepsi brukar kunna hitta ett mönster, i alla fall efter ett tag. Då vet man vilka situationer man ska försöka att undvika att hamna i.
Efter ett anfall blir man ofta trött och kan behöva vila. Man kan också få huvudvärk och känna sig illamående.
För att få reda på om man har epilepsi behöver man undersöka hjärnans aktivitet. Det görs med en undersökning som kallas EEG. Man kan också behöva göra en röntgen av hjärnan.
Om någon får ett anfall kan du lägga en kudde under huvudet på personen, lossa åtsittande kläder och se till att personen ligger på sidan för att kunna andas lättare. Stoppa aldrig något i munnen på den som har ett anfall. Larma 112 och lämna inte personen som har anfallet.
Nej, epilepsi kan inte botas med en diet. Men det finns en speciell kost som kan hjälpa vissa personer, särskilt om epilepsin är svår att behandla med läkemedel. Den kallas ketogen diet. Då äter man mat med mycket fett, lagom med protein och väldigt lite kolhydrater. Den här kosten kan minska antalet anfall hos vissa, men den passar inte alla. Man ska aldrig börja med ketogen diet på egen hand. Om en sådan behandling kan vara aktuell får man hjälp av läkare och dietist som planerar maten noggrant.
En spalt är en öppning i läppen, käken eller gommen som uppstår när ansiktsdelarna inte växer ihop som de ska under fostertiden.
Det finns olika typer av spalt, beroende på var öppningen sitter. Om öppningen finns i läppen kallas det läppspalt. Den kan finnas på ena sidan eller på båda sidorna av läppen. Om öppningen också påverkar tandköttet och överkäken kallas det läpp- och käkspalt. Om öppningen finns i gommen, alltså i taket i munnen, kallas det gomspalt. En del barn föds med en kombination, till exempel både läppspalt och gomspalt.
Den som föds med en läppspalt eller gomspalt blir opererad som bebis. Men käkspalt är lite klurigare. Det beror på att käken måste hinna växa lite. Oftast blir man opererad när man är mellan åtta och tolv år.
Barn med läppspalt brukar opereras när de är några månader gamla. Gomspalt opereras oftast under det första levnadsåret. Om det finns en spalt i käken behöver man oftast vänta tills barnet har blivit lite äldre, så att käken har hunnit växa. Då görs operationen ofta när barnet är ungefär mellan åtta och tolv år. Tidpunkten kan variera lite beroende på vilken typ av spalt det handlar om och hur barnet mår.
Ryggmärgsbråck är något man föds med. Det betyder att ryggraden inte har stängts helt när barnet låg i magen. Då kan en del av ryggmärgen och nerverna ligga utan det skydd de ska ha. Nerverna skickar signaler mellan hjärnan och kroppen. Om de inte fungerar som de ska kan det påverka hur man rör sig och känner med kroppen. Det kan också påverka hur blåsan och magen fungerar.
Det kan vara olika från person till person. Det beror på var på ryggen bråcket sitter och hur stort det är. Om det sitter högre upp på ryggen brukar det påverka kroppen mer än om det sitter längre ner. En del kan ha nedsatt känsel eller svårt att röra benen. Vissa kan behöva använda rullstol för att ta sig fram, medan andra kan gå med eller utan hjälpmedel. Ryggmärgsbråck kan också påverka hur blåsan och tarmarna fungerar. Många med ryggmärgsbråck lever aktiva liv, men kan behöva olika slags stöd och hjälpmedel i vardagen.
Nej, ryggmärgsbråck går inte att bota. Men det finns mycket hjälp att få. Många barn får träna med en fysioterapeut för att bli så starka som möjligt. En del använder rullstol, skenor eller speciella skor för att kunna röra sig lättare. Vissa kan också behöva hjälp med att kissa eller bajsa. Med rätt stöd kan barn med ryggmärgsbråck göra massor av saker och leva ett bra liv.
Nej, du kan inte få hjärnskakning bara genom att skaka på huvudet själv. En hjärnskakning uppstår när huvudet utsätts för en kraftig smäll eller ett hårt ryck, till exempel om man ramlar och slår i huvudet, krockar med någon i sport eller faller av en cykel eller häst. Det behövs alltså betydligt starkare krafter än att bara skaka på huvudet.
Efter en hjärnskakning kan man känna sig trött och förvirrad. Det kan vara svårt att komma ihåg saker. Man kan få huvudvärk, må illa eller kräkas. Ibland kan man svimma en kort stund. Symtomen kan komma direkt, men ibland dröjer det några timmar innan man märker att något känns fel. Du ska söka sjukvård om du har slagit i huvudet hårt. Eller om du har svimmat eller kräkts. Eller om du bara mår sämre och sämre. Eller om du börjar må superdåligt helt plötsligt.
Du ska söka sjukvård om du har fått ett hårt slag i skallen, och sedan svimmat, kräkts, eller om du känner dig sämre och sämre. Det är också viktigt att söka vård om du plötsligt börjar må mycket dåligt.
En läkare undersöker dig och ställer frågor om hur du mår och vad som hände när du slog i huvudet. Du kan få göra enkla tester, till exempel följa ett finger med blicken, svara på frågor eller visa hur du rör dig. Oftast räcker det med samtalet och undersökningen för att läkaren ska kunna bedöma om det är en hjärnskakning. Ibland kan man behöva göra en röntgenundersökning av huvudet, till exempel en datortomografi eller magnetkameraundersökning.
Hjärnan skyddas av skallbenet. Mellan hjärnan och skallen finns en vätska som fungerar som en stötdämpare. Den hjälper till att skydda hjärnan mot slag och stötar. Om man får en hård smäll mot huvudet kan hjärnan ändå röra sig snabbt inne i skallen. Då kan hjärnan påverkas en stund. Det är det som kallas hjärnskakning. Ofta syns ingen skada på röntgen, men man kan ändå må dåligt med till exempel huvudvärk, yrsel eller illamående. De flesta blir helt bra igen.
Det viktigaste är att låta hjärnan vila, särskilt de första dagarna. Ta det lugnt och undvik sådant som gör att du mår sämre, till exempel hård träning, mycket skärmtid eller aktiviteter där du måste koncentrera dig länge. När du börjar känna dig bättre kan du försiktigt göra lite mer i taget. Öka långsamt och lyssna på kroppen. Om du får mer huvudvärk, blir yr eller väldigt trött behöver du vila mer igen. Berätta för en vuxen hur du mår. Sök vård om du plötsligt mår sämre, får kraftig huvudvärk, kräks flera gånger eller känner dig väldigt konstig. De flesta blir helt bra inom några veckor.
Hydrocefalus betyder att det finns för mycket vätska inuti hjärnan. Alla människor har en speciell vätska runt och inne i hjärnan. Den skyddar hjärnan och fungerar som en stötdämpare så att hjärnan inte skadas. Om vätskan inte kan rinna bort som den ska, eller om det blir stopp någonstans, samlas den och det blir för mycket. Ungefär som när det är stopp i avloppet. Då kallas det hydrocefalus. Ordet hydrocefalus kommer från grekiskan: Hydro betyder vatten och cefalus betyder huvud.
Hur det känns kan vara olika från person till person. Om det blir för mycket vätska i hjärnan kan trycket öka. Då kan man få huvudvärk, känna sig trött, må illa eller kräkas och ibland få suddig syn. En del kan också få kramper, vilket betyder att kroppen skakar utan att man kan styra det själv.
Det finns behandling som kan hjälpa dig att må bättre. Om det är för mycket vätska i hjärnan kan man hjälpa kroppen att leda bort den extra vätskan. Ofta får man en liten, mjuk slang som kallas shunt. Shunten leder bort vätskan från hjärnan till magen, där kroppen kan ta hand om den. När den extra vätskan försvinner minskar trycket i huvudet och det kan kännas bättre.
Ja, hydrocefalus och vattenskalle handlar om samma sak. Ordet vattenskalle kan få det att låta som om det är vanligt vatten i huvudet, men så är det inte. Det är en speciell vätska som alla människor har runt och inne i hjärnan och ryggmärgen. Den kallas cerebrospinalvätska eller ryggmärgsvätska. Det är den vätskan som det har blivit för mycket av vid hydrocefalus.
En del barn föds med hydrocefalus. Det kallas medfödd hydrocefalus. Men man kan också få hydrocefalus senare i livet. Det kan till exempel hända efter en infektion, en blödning, en skada eller om något blockerar vätskans väg i hjärnan, som en tumör. Hydrocefalus kan alltså både vara medfödd och uppstå senare.
Ja, det kan man. En inflammation i hjärnan beror oftast på virus och mer sällan på bakterier. Inflammationen kan sitta i hjärnhinnorna, som är hinnorna runt hjärnan. Det kallas hjärnhinneinflammation eller meningit. Den kan också sitta i själva hjärnan. Det kallas hjärninflammation eller encefalit. Vid en inflammation kan man få hög feber, kraftig huvudvärk, bli stel i nacken, må illa och kräkas. Man kan också bli känslig för ljus och ljud och få svårt att koncentrera sig. Ibland kan känseln påverkas eller så kan man få kramper.
Oftast beror inflammation i hjärnan på virus. I vissa delar av världen kan fästingar sprida virus som kan göra att hjärnan blir inflammerad. Fästingar kan också sprida borrelia, som ibland kan påverka nerverna. Andra virus, till exempel herpesvirus, kan också orsaka inflammation i hjärnan. I mer ovanliga fall kan bakterier vara orsaken. Det är alltså nästan alltid en infektion som gör att hjärnan blir inflammerad.
En läkare undersöker dig och ser hur hjärnan och nerverna fungerar. Till exempel får du röra på armar och ben, svara på frågor och visa hur du reagerar. Ibland behöver man ta prover. Man kan ta ett prov på vätskan som finns runt hjärnan och ryggmärgen. Det görs i nedre delen av ryggen. I vissa fall kan man också göra en kameraundersökning av hjärnan, till exempel med magnetkamera eller datortomografi.
Eftersom inflammation i hjärnan ofta beror på virus kan vaccination skydda mot några av de sjukdomar som kan orsaka det, till exempel mässling och påssjuka. I områden där det finns TBE kan man vaccinera sig mot det. Man kan också minska risken genom att skydda sig mot fästingbett när man är i skog eller högt gräs, till exempel genom att ha täckande kläder och kolla huden efteråt. Det går däremot inte att skydda sig mot alla typer av inflammation i hjärnan.
Det finns många olika anledningar till att man får huvudvärk, och det finns många olika sorters huvudvärk. De vanligaste är spänningshuvudvärk och migrän. Spänningshuvudvärk känns ofta som ett tryck eller som ett hårt band runt huvudet. Den kan hänga ihop med att man är stressad, sitter länge i samma ställning eller är spänd i nacke och axlar. Migrän är en annan sorts huvudvärk som ofta gör mer ont och ibland sitter på ena sidan av huvudet. Man kan också må illa eller bli extra känslig för ljus och ljud. Det finns även mer ovanliga sorters huvudvärk. En del beror på problem i nacken. En annan ovanlig form kan kännas kraftigt bakom ena ögat. Ibland beror huvudvärk på något annat, till exempel en infektion, synproblem eller att man gnisslar tänder.
Det kan kännas som att det gör ont långt inne i hjärnan, men själva hjärnan kan faktiskt inte känna smärta. Huvudvärk uppstår i stället i nerver, muskler och blodkärl runt huvudet, nacken och ansiktet. När de blir irriterade eller överaktiva skickar de smärtsignaler till hjärnan. Det är de signalerna som gör att du känner smärta. Det är alltså inte hjärnan som gör ont – utan delarna runt omkring den.
Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk. Det känns ofta som ett tryck eller som ett hårt band runt huvudet. Värken sitter oftast på båda sidor och kan hålla i sig i flera timmar. Spänningshuvudvärk kan hänga ihop med att man är stressad, har spänt sig länge eller är stel i nacke och axlar.
Migrän är en sorts huvudvärk som kan göra väldigt ont. Den sitter ofta på ena sidan av huvudet och kan kännas dunkande, som om det pulserar. När man har migrän kan man må illa, kräkas och bli extra känslig för ljus och ljud. Många vill helst vila i ett mörkt och tyst rum. Ibland får man något som kallas aura innan huvudvärken börjar. Då kan man till exempel se blinkande eller flimrande ljus, sicksackmönster eller få suddig syn en kort stund. Migrän går oftast över efter några timmar eller någon dag, och det finns behandling som kan hjälpa.
Det finns flera saker som kan minska risken för huvudvärk. Det är bra att försöka undvika stress, sova tillräckligt och dricka ordentligt med vatten. Att äta regelbundet under dagen hjälper också kroppen att må bra. Ta pauser om du sitter länge med skärm, läxor eller läser mycket. Att röra på sig varje dag är också bra. Om du ofta får huvudvärk kan det vara klokt att kontrollera synen, eftersom synproblem ibland kan orsaka värk i huvudet.
Man ska söka vård direkt om huvudvärken är väldigt stark och inte går över, eller om den plötsligt känns annorlunda än den brukar. Man ska också söka hjälp om man har feber och är stel i nacken, om man blir väldigt trött eller förvirrad, eller om man plötsligt blir svag i en arm eller ett ben. Det gäller också om man får svårt att prata, se eller känna med kroppen. Det är också viktigt att söka vård om man ofta vaknar med kraftig huvudvärk på morgonen. Om man har huvudvärk ofta, eller om den gör att man inte orkar vara i skolan eller göra det man brukar, är det också bra att söka vård.
Först pratar läkaren med dig och ställer frågor om hur huvudvärken känns, hur ofta den kommer och när den började. Läkaren undersöker också hur kroppen och nervsystemet fungerar. Ibland kan man behöva ta blodprover. Man kan också behöva röntga huvudet med en datortomografi eller magnetkamera för att se hur det ser ut inuti.
Ibland kan det hjälpa att vila en stund, gärna i ett lugnt och mörkt rum. Att dricka vatten kan också hjälpa. Du kan prova att försiktigt massera nacke, axlar eller tinningar. Om du känner dig stel kan det hjälpa att röra på nacken lite försiktigt. En del tycker att värme på nacken eller något kallt mot pannan lindrar. Det finns receptfria värktabletter som kan hjälpa. Det är viktigt att ta rätt sort och rätt mängd, och att inte ta dem för ofta. Prata alltid med en vuxen om du behöver medicin. Om du har huvudvärk ofta ska du söka vård.
En stroke är en skada i hjärnan som uppstår när blodet inte kan nå fram som det ska. Hjärnan behöver hela tiden syre från blodet för att fungera. En stroke kan hända om ett blodkärl täpps till av en propp, eller om ett blodkärl brister och börjar blöda. När blodet inte når fram får en del av hjärnan för lite syre och kan skadas. Hur allvarlig en stroke blir beror på var i hjärnan den sker och hur länge blodflödet är påverkat.
En stroke kommer oftast plötsligt. Man kan bli svag eller få domningar i ena sidan av kroppen, till exempel i ansiktet, armen eller benet. Det kan bli svårt att prata, le eller lyfta en arm. En del får svårt att se ordentligt eller känner sig plötsligt mycket yr. Ibland kan man få kraftig huvudvärk, särskilt om det är en blödning i hjärnan. Om någon plötsligt får sådana symtom ska man ringa ambulans direkt.
Ja, barn kan få stroke, men det är ovanligt. Stroke är mycket vanligare hos äldre personer. Hos barn kan stroke bero på olika saker, till exempel skador mot huvudet, vissa blodsjukdomar eller förändringar i blodkärlen. Även om det är ovanligt att barn får stroke är det viktigt att söka vård direkt om man misstänker stroke.
Ring 112 direkt. Vänta inte. En stroke kommer oftast plötsligt. Personen kan bli svag eller få domningar i ena sidan av kroppen. Det kan bli svårt att prata eller förstå vad andra säger. Du kan göra tre enkla saker: 1. Be personen le. Om ena mungipan hänger kan det vara ett tecken på stroke. 2. Be personen lyfta båda armarna och hålla dem uppe i ungefär 10 sekunder. Om en arm faller kan det vara ett tecken på stroke. 3. Be personen säga en enkel mening. Om talet är sluddrigt eller om personen inte hittar orden kan det vara ett tecken på stroke. Det är alltid bättre att ringa 112 en gång för mycket än en gång för lite.
Behandlingen beror på vad som har orsakat stroken. Om det är en propp som stoppar blodet kan man ibland få medicin som löser upp proppen. I vissa fall kan läkare föra in en tunn slang i blodkärlet och ta bort proppen. Om det är en blödning i hjärnan handlar behandlingen om att minska trycket i hjärnan och stoppa blödningen. Ibland kan en operation behövas för att laga blodkärlet eller ta bort blod som trycker på hjärnan. Efter en stroke får man ofta träna och få hjälp för att kroppen ska fungera så bra som möjligt igen.
När man svimmar får hjärnan tillfälligt för lite blod. Blodet innehåller syre som hjärnan behöver hela tiden för att fungera. Om det plötsligt kommer mindre blod till hjärnan kan man bli yr, det kan svartna för ögonen och man tappar medvetandet en kort stund. När man ligger ner kan blodet lättare rinna tillbaka till hjärnan, och då vaknar man igen. Man kan svimma om blodtrycket sjunker snabbt, till exempel om man reser sig hastigt, har väldigt ont, blir rädd eller står stilla länge. I mer ovanliga fall kan svimning bero på problem med hjärtat eller nervsystemet.
När man är på väg att svimma kan man känna sig yr, kallsvettig eller må illa. Det kan susa i öronen, synen kan bli suddig eller så kan det börja svartna framför ögonen. En del känner sig plötsligt väldigt trötta eller ser bleka ut. Om du känner så här ska du lägga dig ner direkt på rygg och höja benen så att de kommer högre än hjärtat. Då kan blodet lättare rinna tillbaka till hjärnan. Om du inte kan lägga dig ner ska du sätta dig ner direkt eller sätta dig på huk och luta huvudet framåt.
Om du känner dig yr, det börjar susa i öronen eller svartna för ögonen ska du lägga dig ner direkt. Lägg dig på rygg och höj benen så att de kommer högre än hjärtat. Då kan blodet lättare rinna tillbaka till hjärnan. Om du inte kan lägga dig ner ska du sätta dig ner direkt eller sätta dig på huk och luta huvudet framåt. Res dig inte upp för snabbt när det börjar kännas bättre.
Om du tror att du har borrelia ska du söka sjukvård. En läkare kan ofta se på huden om du har borrelia. Om du har borrelia får du en medicin som heter antibiotika. Antibiotika dödar bakterierna, och man brukar bli frisk inom en till två veckor.
Ja, man kan få borrelia flera gånger. Man blir inte immun och det finns inget vaccin mot borrelia. Däremot finns vaccin mot en annan av sjukdomarna som sprids via fästingar, TBE. Men bara för att du tagit den är du inte skyddad mot borrelia.
Du kan minska risken att få borrelia genom att bära långärmade tröjor och långbyxor i områden med fästingar. Kolla efter fästingar på kroppen när du har varit utomhus och ta bort dem snabbt. Det är bra att ta bort fästingen så fort som möjligt. Det tar ofta ett dygn innan bakterierna överförs till kroppen.
Hjärtat
Blodet åker runt i kroppen i blodkärl. Man kan säga att blodkärlen är som tunna, tunna slangar som är ihopkopplade med varann. Blodkärlen kallas för artärer, vener och kapillärer.
Hjärtat är en stor muskel som fungerar som en pump. När hjärtat pumpar runt blodet i kroppen drar det först ihop sig så att blodet som finns i hjärtat pumpas ut i kroppen. Sedan slappnar hjärtat av så att det kan fyllas med nytt blod att pumpa ut. Det är alltså när hjärtat pumpar som det slår. Hjärtat styrs från hjärnan. Vi har nerver, ungefär som elektriska ledningar, som går till och från hjärtat. I nerverna går signaler från hjärnan till hjärtat och signalerna bestämmer hur hjärtat ska slå. Hjärtat slår mer än 4000 slag varje timme och så håller det på hela livet. Hjärtat hinner slå 2500 miljoner gånger under ditt liv.
När man är 15 år får man inte hjärtflimmer eller hjärtinfarkt. Du behöver därför inte vara rädd. I din ålder är det däremot vanligt att man kan känna extraslag, precis som du beskriver. Det är helt normalt. Om det skulle kännas som att hjärtat rusar, alltså att hjärtat slår väldigt fort och att hjärtklappningen startar och slutar plötslig kan du höra av dig till sjukvården, men det är inte akut.
Hjärtat är en stor muskel som pumpar runt blodet i kroppen. För att blodet ska åka åt rätt håll finns det små dörrar i hjärtat som kallas hjärtklaffar. Dörrarna styr blodet åt rätt håll. Blodet rusar fram med en väldig fart i hjärtat så dörrarna måste öppnas och stängas jättefort. Det är när dörrarna stängs som du hör hur det dunkar. Det är ju samma sak som när det blir en smäll av att du stänger en dörr snabbt och hårt.
När hela kroppen slutar växa har också hjärtat vuxit färdigt. Hjärtat måste hela tiden växa i takt med resten av kroppen. När hjärtat har vuxit färdig är det ungefär lika stor som din knutna hand. Hjärtat kan växa extra mycket om man tränar mycket. Då får man bättre kondition och större muskler och då behöver kroppen mer blod. Eftersom det är hjärtat som pumpar runt blodet i kroppen måste det vara tillräckligt stort och starkt för att orka det. Hjärtat kan också växa av vissa sjukdomar.
Ja, det kan pumpa lite snabbare. När hjärtat slår snabbare gör de ytliga blodkärlen att vi rodnar lättare. Tillsammans med en massa andra saker som händer i kroppen när man blir kär kan det verkligen kännas som att kärleken sitter i hjärtat.
Nej, egentligen inte fast det kan verkligen kännas så. Kärleken sitter i hjärnan. Men den känns i hjärtat – ibland i hela kroppen.
Det är det ingen som riktigt vet. En del tror att hjärtat i själva verket är en rumpa! Andra tror att förr i tiden satt man ofta fler på dass, och fick en chans att prata om ditt och datt. Då kanske hjärtat kan vara en symbol för att vara tillsammans. Det finns ju ett ordspråk också: ”Finns det hjärterum så finns det stjärterum” – alltså att om man gillar andra tillräckligt mycket, så får de plats.
Blodtryck är ett mått på hur kraftigt hjärtat pumpar ut blodet till hela kroppen.
Ja, det kan du. Res dig långsamt när du har suttit eller legat, rör på fötterna om du måste stå still länge, och använd musklerna genom att pressa händerna mot varandra eller korsa benen och pressa dem mot varandra. Om du brukar få blodtrycksfall när du lämnar blodprov eller tar sprutor, be om att få ligga ner när provet tas. Känner du att ett blodtrycksfall är på g, är det bästa att du lägger dig ner med benen högt. Om du inte kan lägga dig ner, rör på fötterna och sätt dig på huk med huvudet mellan benen.
Blåsljud är ljud som man kan höra från hjärtat med ett stetoskop. Ett stetoskop gör att läkaren kan höra minsta lilla ljud från din kropp. Till exempel kan hen höra när dörrarna mellan hjärtats rum öppnas och stängs. Ett blåsljud låter nästan som vinden när det blåser ute.
Många blåsljud är helt normala och beror på att blodet passerar genom hjärtat. Men vissa blåsljud kan bero på problem med hjärtat. Om man har problem med hjärtat kan man få hjälp!
Det beror helt på vilken typ av hjärtfel det är. De flesta som haft ett mindre fel och mår bra, kollas när de är barn. Ser allt bra ut då behövs inga fler kontroller. Andra behöver kollas lite längre upp i åren. Då undersöker en doktor hjärtat och lungorna, känner på pulsen och magen, kontrollerar blodtrycket och mäter syrehalten i kroppen. Du får oftast ta ett EKG och göra ett ultraljud. Ibland testar man också hur kroppen reagerar vid ansträngning genom att cykla på en träningscykel medan man mäter hur hjärtat beter sig.
Det vanligaste medfödda hjärtfelet är att det finns ett hål mellan hjärtats olika rum. Detta beror på att hjärtat inte utvecklades som det skulle när bebisen låg i mammas mage.
För att förstå det, måste man först förstå hur hjärtat funkar. Hjärtat är indelat i fyra rum som kallas för förmak och kammare. Det finns två förmak och två kammare. Mellan rummen och på vägen ut till lungorna och kroppen finns klaffar som styr blodet åt rätt håll. Om det är hål någonstans, får blodet svårare att ta sig dit det ska. Det finns olika typer av hål man kan födas med.
Kammarseptumdefekt (som också kallas ventrikelseptumdefekt, VSD) är när man föds med ett hål i väggen mellan hjärtats två kammare. Hålet kan vara olika stort. Om det är litet kanske det inte märks och kan gå ihop av sig självt. Om det är stort kan för mycket blod pumpas över från vänster till höger kammare, vilket gör att man kan bli trött och andfådd. Man kan behöva medicin och en operation.
Om en utgång från hjärtat är för trång kallas det förträngning. Då måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa ut blodet.
Om utgången från hjärtat är för trång kallas det förträngning. Då måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa ut blodet. Olika saker kan göra att en utgång från hjärtat blir för trång. Ibland är det klaffen, som är dörren, som är för stor. Då har den svårt att öppna sig helt och släppa fram blodet. Ibland kan också själva dörrhålet – öppningen – vara för liten.
Klaffar är som dörrar i hjärtat. De öppnas och stängs för att blodet ska åka åt rätt håll, i rätt tid. Det finns fyra olika klaffar, två sitter i hjärtats vänstra del och två i hjärtats högra del.
Pulmonalisstenos är när utgången från hjärtat till det blodkärl som går till lungorna är för trång. Om det är mycket trångt kan man bli trött och flåsig, eftersom hjärtat måste jobba hårdare. Är utgången väldigt trång kan man behöva opereras.
Aortastenos är när utgången från vänstra kammaren till stora kroppspulsådern är trång. Om det är mycket trångt behöver hjärtkammaren arbeta väldigt hårt, vilket gör att man blir trött och flåsig. Man säger att hjärtat sviktar, att man får hjärtsvikt. Den som har aortastenos kan behöva medicin eller operation.
Enkammarhjärta är ett medfött hjärtfel där en av hjärtats två kammare inte utvecklades som den skulle när bebisen låg i mammas mage. Hjärtat är en muskel som pumpar blodet genom lungorna och kroppen. Lungorna får sitt syre från blodet. Har man bara en kammare, blandas syrefattigt och syrerikt blod, vilket gör att blodet som pumpas ut i kroppen har för lite syre.
Ductus är ett blodkärl som behövs innan man är född. När man är ett foster och ligger i mammas mage behöver man syre, och det får man genom detta blodkärl. När man föds och börjar andas själv ska ductus stänga sig. Om det inte gör det kan den nyfödda bebisen få problem med hjärtat och andningen.
Hjärtklappning är när man känner att hjärtat slår väldigt fort. Extraslag är när man känner att hjärtat slår extra slag och går ojämnt.
Hjärtsvikt betyder att hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen. Det kan bero på flera saker. Om man har ett medfött hjärtfel kan för mycket blod komma till hjärtat. Det finns också sjukdomar som kan göra hjärtmuskeln trött och svag, vilket kan leda till hjärtsvikt.
Ja, ibland kan en infektion påverka hjärtat och orsaka en inflammation – ungefär som en slags ”hjärtsnuva”. Inflammationen kan sätta sig i olika delar av hjärtat. Om den sitter i själva hjärtmuskeln kallas det hjärtmuskelinflammation. När hjärtmuskeln är inflammerad blir den trött och orkar inte arbeta lika bra som vanligt. Man kan då känna sig ovanligt trött, få ont i bröstet eller bli andfådd. Den som får hjärtmuskelinflammation behöver oftast vila och ibland medicin för att hjärtat ska få chans att återhämta sig.
Kranskärlsinflammation är när kranskärlen blir inflammerade. Kranskärlen är de små blodkärl som ligger runt hjärtat som en krona. De har en viktig uppgift: att ge hjärtmuskeln syre och näring så att den orkar slå hela tiden. Om kranskärlen blir irriterade och svullna kan det bli svårare för blodet att ta sig fram som det ska. Då kan hjärtat påverkas. Ofta behövs medicin för att inflammationen ska gå över och för att skydda hjärtat.
Bröstsmärta, eller ont i bröstet, är mycket vanligt när man växer. Det beror på att bröstkorgen ändrar sig, och det kan göra lite ont. Bröstsmärta hos barn och ungdomar beror nästan aldrig på en sjukdom i hjärtat.
Hud, hår och naglar
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått. Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
När ett sår läker händer det en massa saker i kroppen. Den gamla huden ska bort och ny fräsch hud ska växa fram. I huden finns känselceller som lätt blir retade av allt som händer när såret läker, och då kliar det.
När man gjort sig illa och skadat huden eller opererats måste kroppen läkas och göra huden hel igen. Kroppen börjar laga såret och gör ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser precis likadan ut som den gjorde innan du skadade sig eller opererades. Särskilt inte om du får ett stort och djupt sår. Då blir det ett ärr.
Vissa stygn kommer att försvinna av sig själv medan andra stygn måste du ta bort hos en sjuksköterska på sjukhuset eller vårdcentralen. Innan du lämnar sjukhuset kommer personalen att berätta vilka stygn just du har och hur de ska tas bort och när.
Leverfläckar är klumpar av små celler som finns i huden. Namnet kommer nog av att leverfläckar och levern nästan har samma färg. De celler som finns i leverfläckarna är de celler som gör att vi blir bruna på sommaren. När många sådana celler sitter tätt tillsammans blir det en leverfläck. Ju äldre man blir desto fler synliga leverfläckar får man. Nu för tiden pratar man ju mycket om hudcancer och att man ska undersöka sina leverfläckar för att upptäcka om man har cancer. Om man är orolig och undrar över någon prick, ska man gå till doktorn.
När huden ska läkas börjar kroppen göra ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser exakt likadan ut som innan, särskilt inte om såret är stort och djupt sår. Då blir det ett ärr, men det bleknar med tiden. Du kan också få en särskild ärrsalva att smörja med, så att ärret blir så snyggt som möjligt.
Vattkoppor får vi när vi blir smittade av ett särskilt virus. Viruset finns nästan överallt i kroppen. Det åker runt i kroppen med blodet men finns också i huden. När våra försvarskrigare, de vita blodkropparna i immunförsvaret, ska jaga bort viruset blir det en strid. Under striden bildas olika ämnen i kroppen som gör att vi får feber, röda utslag och blåsor.
Nageltrång kan orsakas av flera saker. Det allra vanligaste är att man har för trånga skor. Skon har tryckt mot nageln så att den böjt sig och börjat växa in i huden. Oftast händer det med stortånageln. När nageln börjar växa snett fortsätter den med det till dess man rättat till det. Men det kan ta ganska lång tid innan man känner av nageltrånget. Det beror på att tånaglarna växer ganska långsamt, bara en halv centimeter i månaden. Ibland kan det hända att man måste operera bort en del av nageln för att man ska bli helt bra.
Om du fått ett sår så stelnar blodet så att det bildas en liten skorpa ovanpå såret. Skorpan fungerar som ett slags plåster och ser till att inga bakterier tar sig in i kroppen. Under skorpan läker kroppen såret och bygger upp ny hud. När det är klart faller sårskorpan bort.
Om man blir röd när man solar så har man varit för länge i solen. När huden blir röd så har den blivit skadad av solens strålar. Man kan säga att det blir samma skada i huden som när man bränner sig. Jag känner ingen som vill bränna sig frivilligt! Olika människor är olika känsliga för solens strålar, men alla ska vara försiktiga och skydda sig när solen lyser som starkast på sommaren.
Mollusker är som små vårtor som kommer från baciller som växer i huden. På de ställen där viruset växer förstörs huden och då blir det en liten bula som ser ut som en vårta. Molluskerna är inte farliga och de försvinner av sig själva. Har man många mollusker ska man gå till sin doktor för att få hjälp.
Håret skyddar mot kyla, vind och solljus. För länge sedan när människan inte hade några kläder på sig fungerade håret som kläder och skyddade oss. Nu för tiden har vi inte lika mycket hår på kroppen. Mest hår har vi på huvudet där håret skyddar mot solens strålar.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna. Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Det beror på hur hårsäcken ser ut, om den är rund eller oval (som ett ägg). Om hårstråna är runda får man krulligt hår. Hårstrån är också olika tjocka. Några har mycket tjocka hårstrån medan andra har tunna. Hur ditt hår ser ut är ärftligt, både när det gäller din hårfärg och vilken typ av hårstrån du har.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
Hårstrået börjar i en hårsäck som sitter i huden. Säcken är en del av huden, så man kan säga att håret är en del av huden. Det är alltså inte så att håret sitter för sig och huden för sig, de hör liksom ihop.
Om man aldrig skulle klippa naglarna och om de aldrig skulle gå av skulle naglarna på fingrarna under en livstid bli ungefär två meter långa och ungefär en halv meter långa på tårna. Fingernaglarna växer faktiskt ända upp till fyra gånger fortare än tånaglarna, troligen för att naglarna på fingrarna slits snabbare.
I huden har vi tusentals pyttesmå muskler som sitter alldeles intill hudens hårstrån. När det kommer något kallt på huden eller när man fryser så drar musklerna ihop sig och då reser sig hårstråna. Men musklerna drar även ner huden lite grann så att det blir en liten grop i skinnet. När flera tusen små muskler drar ihop sig samtidigt blir det jättemånga små gropar och huden ser därför knottrig ut.
Det finns många olika sjukdomar och andra orsaker till att det kan klia på kroppen. Oftast är det inte någon sjukdom som gör att det kliar utan ibland räcker det med att man tvättar sig för mycket och huden blir torr och irriterad för att det ska klia. Man kan även vara allergisk mot något och få kliande utslag eller så kanske man har eksem som kliar. Det kan också klia om det är något som rör vid huden. Då skickar de små känselkropparna som finns i huden signaler till ett speciellt område i hjärnan där känseln sitter. Men det kan också fungera tvärtom. Om området i hjärnan där känseln sitter störs på något sätt kan det kännas som om det kliar, fast det inte är något som rör vid huden.
Svinkoppor är en typ av utslag. De är inte farliga, men de smittar mycket lätt. Har man svinkoppor måste man stanna hemma från dagis eller skolan så att man inte smittar sina kompisar. Har man många koppor måste man kanske äta medicin för att de ska försvinna. Man får inte svinkoppor från svin. Det konstiga namnet kommer nog av att utslagen ser ganska grisiga ut. Oftast sitter de runt munnen och näsan. Svinkoppor får man av små bakterier som ofta finns på huden över hela kroppen. Det är när det blir för många bakterier på samma ställe som man kan få små sår som blir kletiga av var.
Födelsemärken kallar man de fläckar som syns på kroppen när man föds. Födelsemärken kan finnas var som helst på kroppen och ha olika färg, form och storlek.
Vattkoppsbaciller ser alltid likadana ut. Har man haft vattkoppor en gång minns kroppens försvarssoldater exakt hur bacillerna såg ut och vet hur man ska vinna över dem. I blodet finns små ”spejare”: antikroppar och minnesceller som åker omkring i kroppen och kontrollerar läget. Nästa gång vattkoppsbaciller försöker ta sig in i kroppen står försvarssoldaterna beredda och bacillerna har inte en chans.
Hela kroppen är full med leverfläckar, men de flesta är så små att vi inte kan se dem. Vi har flera miljoner sådana här små färgprickar på huden. Det är bara i handflatorna och på fotsulorna som man knappt har några prickar alls. När man växer och blir äldre, växer också färgprickarna och då syns de bättre. Egentligen får man alltså inte fler leverfläckar utan de blir bara större, och därför syns de bättre.
Nej, det kan man inte bli. Det finns många historier och uttryck som säger att man kan bli gråhårig över en natt, men det är inte sant. Man blir gråhårig för att hårets färgämne melanin slutar att bildas i hårsäckarna. Det hår som redan har vuxit ut och fått färg kan inte ändra färg och kan därför inte bli grått över en natt. Det tar alltså ganska lång tid att bli helt gråhårig.
Naglarna blir till i små fabriker som kallas nagelanlag och som sitter i huden just där nageln börjar på fingret eller på tån. Nagelanlaget är en speciell typ av celler som tillverkar nagelproteinet keratin. Under ett år växer en fingernagel ungefär 2,5 centimeter. För mycket länge sedan var naglarna som klor. Nu för tiden behöver vi inte klor längre. Därför har naglarna med tiden blivit mindre och mjukare.
Alla har minst en hårvirvel högst uppe på huvudet. När vi ligger i mammas mage och växer så bildas alla de små hårsäckar som gör håret. Beroende på hur hårsäckarna sitter på huvudet får vi mer eller mindre virvlar. Dina virvlar liknar dina föräldrars virvlar för man ärver hur håret ser ut. Vi har ungefär 200 000 hårstrån på huvudet.
Vårtor får man av en liten bacill, ett virus, som börjar leva i huden. Viruset gör att det börjar växa extra mycket hud på just det stället. Det blir som en liten klump av hud – en vårta. Det är inte farligt, men kan förstås kännas irriterande. Särskilt om man får många vårtor och vårtor som sitter på känsliga ställen. Man kan själv försöka ta bort vårtorna. Fråga apoteket om hjälp hur du ska göra. Om du inte kan få bort vårtorna själv kan du få hjälp av din doktor.
Fräknarna blir till redan när man ligger i mammas mage. De består av något som kallas färgceller. Färgcellerna är små, små byggstenar som finns i huden. De gör ett färgämne som heter melanin som gör att huden får färg. På vissa ställen sitter färgcellerna tätare ihop och därför ser det ut som små prickar. De kan sitta i till exempel ansiktet men också på andra ställen på kroppen. Hur mycket fräknar du får är ärftligt.
I huden finns bland annat celler, proteiner, salter och vatten. När vi är unga finns det tillräckligt mycket av de här sakerna och huden är i balans. Då är den slät och jämn. När vi blir äldre förändras balansen i huden och den blir inte lika slät som tidigare. I huden finns ett viktigt protein som heter elastin. Det gör huden elastisk och stark. När vi blir äldre har vi mindre elastin i huden och därför blir huden lättare rynkig.
Vita fläckar på naglarna beror oftast på att man skadat naglarna på något sätt. Eftersom man inte har någon känsel i naglarna märker man inte alltid att nageln har skadats. Det vita man ser är oftast en liten luftbubbla i nageln. Många tror att vita fläckar på naglarna beror på att man har brist på någonting i kroppen, till exempel kalcium. Men så är det inte.
Svett kommer från speciella svettfabriker i huden som kallas svettkörtlar. Svett innehåller mest vanligt vatten och salt. När man blir vuxen finns illaluktande kemiska ämnen i svetten. De här illaluktande ämnena bildas i speciella svettkörtlar. Barn luktar inte svett. Det är först när man kommer in i puberteten (10–13- årsåldern) som dessa svettkörtlar vaknar till liv.
För att man ska känna att någonting gör ont måste det finnas nerver. I naglarna finns inga nerver, alltså kan man inte känna smärta där. Däremot finns det många nerver vid nagelbanden, just där naglarna växer ut. Du har säkert märkt att det gör jätteont om man gör sig illa vid nagelbanden.
Man svettas för att kroppen blivit varm och behöver kyla ner sig. När musklerna arbetar hårt, om man till exempel springer eller krattar löv bildas värme och temperaturen i kroppen stiger. När du är ute och springer är temperaturen i kroppen lika hög som när du har feber. Eftersom det inte är bra att vara för varm sänker kroppen temperaturen genom att svettas. Det är när den blöta svetten dunstar som kroppen kyls ner.
I huden finns små gångar och kanaler till små hudkörtlar. Finnar får man om de här gångarna täpps igen och det blir stopp i dem. Då stängs baciller, smuts och annat in. När sedan bakterierna växer och blir fler börjar kroppens försvarskrigare, immunförsvaret, att bekämpa bakterierna. Då dör massor av bakterier och det bildas var. Eftersom den lilla gången är igentäppt kan inte varet komma ut. Då blir det en liten blåsa med var i. Det är det som är finnen. Om man får många och stora finnar heter det akne. Då kan man gå till doktorn och få hjälp.
Om man förfrusit sig ska man värma sig med något som är ljummet, och inte för varmt. Man ska inte gnugga på det ställe där man förfrusit sig. Då kan huden skadas. Om du till exempel har förfrusit fingrarna kan du hålla om de kalla fingrarna med den andra varma handen eller stoppa in fingrarna i armhålan där det är varmt. När man förfryser sig brukar huden bli ljusare, ibland till och med helt vit. Man förlorar oftast känseln på just det stället. Det brukar göra ont när till exempel fingrarna eller tårna tinar. Då retas känselkropparna i huden som känner smärta. Nerverna skickar signaler till hjärnan och vi känner att det gör ont.
För att förstå hur tunt skinnet är så måste man nog jämföra med något. Ett papper i en bok är 0,1 millimeter, alltså tio gånger tunnare än en millimeter. Huden är olika tjock på olika ställen på kroppen. Tjockast är huden på ryggen där den är lika tjock som 40 papper, det vill säga 4 millimeter. Som tunnast är huden 10–15 papper tjock, och så tunn kan den vara på flera olika ställen på kroppen.
Nej, tandkräm är inget bra knep mot finnar. Det kan kännas som att det torkar ut huden, men tandkräm kan också irritera och göra huden rödare och mer känslig. Då kan finnen i stället bli värre. Det finns krämer och läkemedel mot akne som fungerar mycket bättre. Fråga på apoteket eller prata med skolsköterskan eller en läkare om du behöver hjälp.
Nej. Akne beror inte på att du är smutsig. Finnar beror framför allt på hormoner. Hormoner gör att huden börjar producera mer fett (talg). Om porerna täpps igen kan det bildas finnar. Du kan alltså inte tvätta bort finnar. Om du tvättar ansiktet för ofta eller använder starka produkter kan huden bli irriterad. Då kan huden börja producera ännu mer fett, och då kan det bli fler finnar. Det bästa är att tvätta ansiktet försiktigt, en till två gånger om dagen, med mild rengöring. Och kom ihåg – nästan alla får finnar under puberteten. Det är helt normalt
Nej, det tillhör en av de många myterna som finns om akne. Andra tror att fet mat ger akne, men det stämmer inte heller.
Det kan vara frestande att klämma finnar och pormaskar, men det är bättre att låta bli. När du klämmer kan huden bli mer irriterad och inflammationen bli värre. Då kan det ta längre tid innan det läker, och ibland kan det bli märken. För att minska pormaskar och finnar kan du tvätta ansiktet försiktigt med en mild rengöring en till två gånger om dagen. Det finns också receptfria produkter på apotek som hjälper till att hålla porerna öppna så att de inte täpps igen lika lätt. Vissa produkter minskar också bakterierna som kan göra finnar värre. Undvik feta hudkrämer och oljor i ansiktet, eftersom de kan täppa till porerna. Om det inte blir bättre kan du prata med skolsköterskan eller en läkare. Det finns bra behandlingar som kan hjälpa.
Det är vanligt att bli orolig, men alla som får en fästing får inte borrelia. Om man får borrelia kan det efter en till fyra veckor komma ett rött märke där fästingen satt. Märket brukar vara runt eller ovalt och större än fem centimeter. Det kan bli större med tiden och ibland bleknar det i mitten. Det brukar inte göra särskilt ont, men kan klia lite. Om du får ett sådant märke ska du söka vård. Då kan du få antibiotika som gör att det går över.
Borrelia märks oftast genom att man får ett rött märke där fästingen har suttit. Märket brukar komma efter några dagar eller veckor och blir större med tiden. Det är ofta runt eller ovalt och kan vara blekare i mitten. Men alla får inte ett tydligt rött märke. Borrelia kan också märkas genom att man får en rödblå och svullen hudförändring, till exempel på en örsnibb. Om borrelia inte behandlas kan man senare få ont i en led, ofta i ett knä som blir svullet och ömt. Om du är osäker efter ett fästingbett eller får nya symtom ska du kontakta vården.
Om man har borrelia får man medicin som heter antibiotika. Antibiotika dödar bakterierna som orsakar sjukdomen. Behandlingen brukar pågå i ungefär 10–14 dagar, ibland upp till tre veckor beroende på vilka symtom man har. De flesta blir helt friska efter behandlingen. Om man har haft borrelia en längre tid innan man får behandling kan det ta lite längre tid innan alla besvär försvinner, till exempel om en led har varit svullen. Men antibiotikan hjälper kroppen att bli av med bakterierna. Det är viktigt att ta hela medicinkuren, även om man börjar känna sig bättre efter några dagar.
Det beror på hur svår skadan är. När huden är brännskadad blir den svullen, svider mycket och du kan få blåsor. Ibland spricker blåsorna och det blir sår. Blåsorna kan bli stora, och de innehåller vätska. Låt dem vara ifred. Man ska inte ta hål på blåsorna eftersom de skyddar såret under. Huden kommer att vara känslig, även när skadan är läkt. Undvik att vara i solen, och smörj gärna in dig med någon hudkräm, gärna utan parfym.
Bältros beror på ett virus. Det är samma virus som ger vattkoppor. När man har haft vattkoppor gömmer sig viruset i kroppen resten av livet. Ibland kan viruset vakna igen och då får man bältros. Det är väldigt ovanligt att barn får bältros.
Om en brännässla nuddar huden gör det ont. Huden blir svullen och röd. Det svider, bränns och ibland kan det klia också.
Brännässlor har små luddiga hår som kallas brännhår. När man rör vid dem kommer det ut ett slags gift som irriterar huden. Därför gör det ont och man får utslag. Att växten gör så här beror på att brännhåren och giftet ser till så att den får växa ifred!
Skölj huden där du bränt sig under rinnande vatten för att få bort alla brännhår. Försök att inte klia, för det gör att det kliar ännu mer! Torka sen försiktigt och smörj på kylbalsam.
Om du får växtsaft på huden ska du tvätta området noggrant med tvål och vatten så snabbt som möjligt. Sedan är det viktigt att skydda huden från solen i minst två dygn, till exempel genom att ha på sig kläder som täcker området. Om huden utvecklar stora blåsor, blir väldigt svullen eller gör mycket ont, ska du kontakta sjukvården för hjälp. Genom att tvätta bort saften och skydda huden från solen kan du ofta undvika en stor reaktion.
Du får helt enkelt hålla dig borta ifrån dem! Lär dig hur de ser ut, och ta en omväg om du skulle stöta på dem ute i naturen!
Bältros är en sjukdom som börjar med att det gör ont och sticker i huden. Efter några dagar blir huden röd och man får utslag och blåsor som kan klia och göra ont. Utslagen och blåsorna sitter ofta samlade på ena sidan av överkroppen. Eller så sitter de som ett bälte runt kroppen. Därför heter sjukdomen bält-ros! När man får bältros kan man också få feber, ont i huvudet och känna sig yr, matt och svag. Det är väldigt ovanligt att barn får bältros.
Bältros beror på ett virus. Det är samma virus som ger vattkoppor. När man har haft vattkoppor gömmer sig viruset i kroppen resten av livet. Ibland kan viruset vakna igen och då får man bältros. Det är väldigt ovanligt att barn får bältros.
Du ska hålla huden ren vid blåsorna. Tvätta med tvål och vatten och försök att inte klia på blåsorna. Gör du det, kan de bli infekterade och läka långsammare. Dessutom kan det bli ärr. Testa att badda huden med svalt vatten, eller använda kylbalsam när det kliar.
Nej, sjukdomen går över av sig själv. Det finns ett vaccin mot bältros som man rekommenderar äldre personer att ta. Äldre personer kan ibland få en medicin som gör att viruset inte blir lika argsint.
Man kan få en brännskada när huden skadas av värme, sol, kemikalier, eld eller något annat varmt som kommer på huden. Skadan blir olika, beroende på var på kroppen den sitter och hur djupt ner i huden den går. En ytlig brännskada påverkar bara det översta lagret av huden. Det kan du till exempel få om du är ute i solen för länge. En djupare brännskada kan du få om du spiller något riktigt varmt på dig, bränner dig på eld eller får farliga kemikalier på huden. Om du får en ytlig brännskada, skölj med svalt vatten – länge! Om du får en djup brännskada ska du också skölja med svalt vatten direkt, och sedan söka vård.
En brännskada är när huden har blivit skadad av något varmt eller farligt. Det kan vara solen, kokande vatten, en varm plåt, eld, el eller vissa växter och djur.
Barn har tunnare hud än vuxna. Tunn hud bränns lättare – så huden behöver extra skydd!
En ytlig brännskada är en skada som bara finns i det yttersta lagret av huden. Huden blir röd, varm och svider. Det kan kännas ungefär som när man har bränt sig i solen efter en dag på stranden utan tillräckligt med solskydd. Det kan också kännas spänt och ömt när man rör vid huden. En ytlig brännskada brukar läka av sig själv på några dagar.
Först ska du kyla huden med svalt eller ljummet vatten. Det hjälper till att lugna huden och stoppa värmen från att gå djupare ner. Sedan kan du smörja med kylbalsam eller en mjukgörande hudkräm. Det gör att huden känns mindre torr och stram. Efter några dagar kan huden börja klia och fjälla. Det betyder att små hudflagor lossnar där huden blev bränd. Det är kroppens sätt att laga och bygga ny hud. Försök att inte riva, även om det kliar – huden läker bättre om den får vara ifred.
Det kan hända om du spiller het choklad eller får kokande vatten på dig. Det gör riktigt ont! Huden kan bli svullen och det kan bildas blåsor.
Nej, man ska absolut inte ta hål på blåsorna. Blåsor är som kroppens egna små skyddsplåster. Inuti finns vätska som skyddar huden som håller på att läka där under. Om man sticker hål på blåsan kan bakterier komma in och orsaka infektion. Ibland kan en blåsa spricka av sig själv. Då är det extra viktigt att hålla området rent och skyddat. Men försök inte pilla – låt kroppen göra sitt jobb!
Först ska du kyla ner huden så snabbt som möjligt. Spola med kallt vatten – men inte iskallt – i 15 minuter. Det är viktigt för att stoppa värmen från att skada huden mer. Efter att du har sköljt ska du åka till sjukvården så att läkare eller sjuksköterskor kan undersöka brännskadan, göra rent den och lägga på ett skyddande förband.
En djup brännskada är när värmen har gått långt ner i kroppen. Det är inte bara huden som skadas, utan också muskler och senor som finns under huden. Det kan hända om kläder börjar brinna eller om man får något som är både väldigt varmt och kladdigt på sig, som nykokt knäck eller lim från en limpistol. Vid en djup brännskada kan huden bli vit, brun eller svart. Ibland kan det faktiskt göra mindre ont än man tror, eftersom nerverna kan ha skadats. Det här är allvarligt – då är det väldigt bråttom att komma till sjukhus så att läkare kan hjälpa till snabbt.
Om brännskadan är djup kan huden behöva extra hjälp att läka. Då kan en läkare göra en hudtransplantation. Det betyder att läkaren tar ett tunt lager hud från en annan plats på kroppen där huden är frisk. Sedan lägger läkaren den tunna hudbiten över området som har bränts. Hudbiten får sedan ligga under ett förband och växa fast. Under operationen får du sova med hjälp av narkos och känner ingenting alls.
Efter en brännskada kan huden vara känslig under lång tid. Den kan klia, kännas torr eller stram. Det är helt normalt när huden läker. Då är det bra att smörja med hudkräm så att huden håller sig mjuk. Det är också väldigt viktigt att skydda området från solen. Den nya huden är extra känslig och kan lätt bli bränd igen. Därför är det bäst att ha kläder som täcker huden. Huden är duktig på att laga sig själv – men den behöver tid, omtanke och lite extra snäll behandling
Om du rör vid en jätteloka eller björnloka kan växtsaft hamna på huden. Växtsaften gör huden extra känslig för solljus. Det känns oftast ingenting direkt, men när huden utsätts för solen kan en reaktion starta efter några timmar eller till och med ett par dagar. Huden kan bli röd, svullen, börja svida och ibland få blåsor. Det kan se ut som en brännskada, men det beror på kombinationen av växtsaft och sol, inte att växten i sig är varm. Ju mer sol huden får, desto starkare blir reaktionen.
Nej, eksem smittar inte. Du kan inte få eksem av att vara nära någon som har det, och du kan inte ge det till någon annan. Eksem beror på en inflammation i huden, inte på bakterier eller virus som sprids.
Eksem kan komma på olika ställen på kroppen. Hos barn är det vanligt i böjvecken, till exempel i knäveck, armveck, på handleder och vrister. Vissa typer av eksem kan också sitta i ansiktet, runt ögonen, i armhålorna eller i ljumskarna. Ibland kan man få fjäll i hårbotten eller i ögonbrynen.
Kontakteksem uppstår när huden reagerar på något den har varit i kontakt med, till exempel tvål eller rengöringsmedel. Ibland beror det på allergi, till exempel mot gummi eller metaller som nickel och krom. Då får man eksem just där huden har rört vid det man inte tål.
Mjälleksem, som också kallas seborroiskt eksem, kan ge röda utslag i ansiktet, runt ögonen, i armhålorna eller i ljumskarna. Man kan också få gulbruna fjäll i hårbotten eller i ögonbrynen. Det är vanligt att besvären kommer och går.
Soleksem kan dyka upp några timmar eller till och med några dagar efter att man har varit i solen. Det kliar ofta mycket. På ljus hud brukar det synas som röda utslag. På mörkare hud kan det vara rött, brunt eller mörkbrunt. Har man fått soleksem är det bra att undvika solen ett tag så att huden får vila.
Eksem blir ofta sämre om huden är väldigt torr. Om man duschar ofta kan huden torka ut mer. Parfym i hudkräm, tvål eller tvättmedel kan också irritera huden. En del märker att tajta eller kliande kläder gör att det känns värre.
Det är bra att smörja huden med mjukgörande kräm utan parfym. Det hjälper huden att hålla sig mjuk och mindre torr. En del tycker att löst sittande bomullskläder känns skönare mot huden. Vissa typer av eksem kan bli bättre av lagom mycket sol, men det är viktigt att använda solskydd så att man inte bränner sig.
Om eksemet inte går över, kliar mycket eller gör ont är det bra att låta någon i sjukvården titta på huden. Ibland behövs särskilda krämer eller mediciner som minskar inflammationen och hjälper huden att läka.
Böjveckseksem är en typ av eksem som ofta barn får. Det kommer oftast i böjvecken, alltså där man böjer lederna som knäveck, armveck, handleder och vrister. Det kallas också atopiskt eksem.
Nej, eksem smittar inte.
Man vet inte varför en del får fettknölar. Till viss del är det ärftligt, alltså att du har lättare att få fettknölar om någon av dina föräldrar har det.
Nej, du ska absolut inte försöka ta bort en fettknöl själv. Det fungerar varken att sticka hål på knölen eller massera. Om du verkligen lider av att ha din knöl, prata med vården. Det går att operera bort fettknölar, så att de inte kommer tillbaka.
Nej, man föds inte med alla sina födelsemärken. De flesta kommer med åren, då pigmentet i huden ändrar färg. Man brukar få nya födelsemärken långt upp i vuxen ålder.
Ett födelsemärke är en mörk fläck på huden. De kan finnas var som helst på kroppen och kan ha olika färg, form och storlek.
De allra flesta födelsemärken är inte farliga. De är en naturlig del av huden som både barn och vuxna har. Men om ett födelsemärke blir ett sår, växer eller ändrar form, ändrar färg, börjar klia eller blöda ska man söka vård.
Nej, det är det inte. Fräknar brukar personer som är rödlätta och har ljus hy få. Det här är ofta ärftligt, och beror på att vissa har områden av hormonet melanin i huden. Melanin ändrar färg i solen, och du får fräknar!
Nej, det gör det inte. Födelsemärket är en del av din hud, så det är ingen fara. Däremot – om ditt födelsemärke börjar klia eller blöda utan anledning, så ska du visa det för en läkare.
Ta bort getingens gadd om den sitter kvar i huden. Kyl ner stället med kallt vatten eller is. Lägg isen i en handduk och placera den där det du blivit stucken. Lägg inte isen direkt på huden, det kan göra ont. Du kan också smörja med kylbalsam och sätta på ett plåster för att inte klia.
Du ska kontakta sjukvården direkt om du har blivit stucken i munnen eller i halsen. Där kan svullnad göra det svårt att andas, och då behöver man hjälp snabbt. Sök också vård genast om du får svårt att andas, känner dig yr, mår illa eller svimmar. Det kan vara tecken på en allergisk reaktion. Om du redan vet att du är allergisk mot getingstick ska du också söka hjälp direkt. Du bör även kontakta sjukvården om du har fått många stick samtidigt och blir mycket svullen eller om det kliar och gör ont mer än vanligt. Om besvären inte går över utan istället blir värre efter några dagar är det också bra att låta vården titta på det.
Det kan göra riktigt ont att bli stucken av en geting. Huden blir röd och svullen där getingen stack. Efter ett tag kan det börja svida och klia. Oftast går det över efter några dagar.
Om man är allergisk mot getingstick och blir stucken ska man alltid söka vård direkt! Om man är allergisk mot getingstick reagerar kroppens immunförsvar extra starkt. Det kallas en allergisk reaktion. Istället för att bara bli svullen och röd där man blev stucken kan man få symtom i hela kroppen. Det kan börja med att det kliar i handflator eller under fötterna, eller att man får nässelutslag. Man kan också känna sig yr, illamående eller väldigt trött. Det allvarligaste är om man får svårt att andas, svullnad i ansikte eller hals, eller känner att man håller på att svimma. Då kan det vara en svår allergisk reaktion, som kallas anafylaxi. Det är ett akut tillstånd och då måste man få hjälp direkt.
I de flesta fall är det inte farligt. Om du bara får en liten rispa som inte går igenom huden brukar det inte vara något att oroa sig för. Men om bettet går igenom huden och det blir ett djupare sår ska du kontakta sjukvården. Hundar och katter är gulliga, men i deras munnar finns många bakterier. När de biter kan bakterierna komma in i såret och orsaka en infektion. Då kan huden bli röd, svullen, varm och göra mer ont efter ett tag. Ibland kan det komma var ur såret. Därför behöver sår efter hund- och kattbett ofta undersökas och rengöras ordentligt. Ibland får man också antibiotika för att minska risken för infektion. Du kan också behöva få en stelkrampsspruta. Du kan också behöva få en stelkrampsspruta. Stelkramp är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterier som finns i jord och smuts. Bakterierna kan komma in i kroppen genom sår. De flesta barn är vaccinerade mot stelkramp, men ibland kan man behöva en extra dos som skydd om man får ett djupare sår. Det är alltså inte själva bettet som brukar vara farligast – utan risken för infektion. Därför är det viktigt att låta sjukvården titta på djupare bett.
vissa länder kan hundar och katter ha ett virus i saliven som ger sjukdomen rabies. Risken att bli smittad är störst i länder där det finns hundar och katter som driver omkring. Rabies är super-ovanligt i Europa, men om man blir smittad av rabies och inte får snabb behandling kan man bli mycket sjuk och till och med dö.
Ja, vem som helst kan få huvudlöss, i alla fall alla som har hår på huvudet! Det har inget att göra med smuts eller dålig hygien.
Huvudlöss kan varken hoppa eller flyga. De kryper längs hårstrån och sprider sig genom att klättra från en persons hår till en annans när håren nuddar varandra. Lössen måste hålla sig i någons hårbotten för att överleva.
Om det kliar i hårbotten kan det vara huvudlöss. Du kan kamma håret med en luskam för att se om det finns löss eller ägg. Huvudlöss försvinner inte av sig själva, så du behöver behandling. På apoteket kan du köpa speciella lusschampon. Be sedan någon hjälpa dig att kamma håret noga med en luskam. Man måste göra detta flera gånger innan lössen är borta.
Nej, det stämmer inte. Huvudlöss har ingenting med smuts eller hur ofta man tvättar håret att göra. Löss sprids när man kommer nära någon som redan har löss, till exempel genom att dela hårborste, mössa eller genom att håret nuddar varandra. De trivs på alla typer av hår, både rent och nytvättat. Om man får löss är det alltså inte för att man är smutsig – det kan hända vem som helst. Det viktigaste är att behandla dem snabbt så att de inte sprider sig till andra.
Höstblåsor är en sjukdom som ofta börjar med feber och ont i halsen. Efter några dagar kan små blåsor komma i munnen, på tungan och i halsen. Ibland får man också röda prickar eller små blåsor på händer, fötter eller rumpa. Blåsorna kan klia lite, men det gör oftast mest ont i munnen när man äter eller dricker. Höstblåsor är vanligast hos barn under tio år, men äldre barn och vuxna kan också få det. Sjukdomen går oftast över av sig själv på ungefär en vecka, och man behöver sällan någon medicin. Höstblåsor sprids lätt när man är nära varandra, till exempel genom hosta, nysningar eller att man delar glas, bestick eller leksaker. Då är det bra att tvätta händerna ofta och inte dela saker med andra.
Det heter höstblåsor för att sjukdomen brukar komma i slutet av sommaren och på hösten. Den ger små blåsor i munnen och på kroppen, och därför fick den det namnet.
Höstblåsor sprids när man är nära någon som redan har viruset. Det kan vara när man håller hand, kramas, hostar eller nyser nära någon. Det kan också spridas om man delar glas, bestick eller leksaker med någon som är sjuk. Det tar oftast tre till sju dagar från att man blir smittad tills man börjar känna sig sjuk. Därför är det bra att tvätta händerna ofta och inte dela saker med andra när någon är sjuk.
Nej, det finns ingen speciell medicin mot höstblåsor. Om du har ont, eller har feber, kan du ta medicin mot smärta och feber. Fråga alltid en vuxen så att du tar rätt sorts medicin och lagom mycket. Sjukdomen går över av sig själv på några dagar. Eftersom det kan göra ont i munnen och halsen, kan det kännas bättre att äta eller dricka något kallt. Du kan prova yoghurt, glass eller kalla drycker. Det brukar vara lättare än att äta varma saker.
En köldskada får man när en del av kroppen blir för kall och känseln försvinner där. Det händer oftast i händer, fötter, öron, näsa eller kinder. Om du redan har haft en köldskada på en plats tidigare är den extra känslig och kan skadas lättare igen. Därför är det viktigt att vara extra försiktig med de delarna av kroppen när det är kallt.
Huden kan se olika ut beroende på hur allvarlig köldskadan är. Den kan bli röd och svullen, vitgul och hård, blå med ett mönster som liknar marmor, eller svart och torr. Ibland kan det också bildas blåsor. Köldskadan kan göra mycket ont och det kan bli svårt att röra den del av kroppen som är drabbad.
Det finns ytterligare 130 frågor och svar omHud, hår och naglar
Lungor och luftvägar
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
När det blir höst och kallare är vi inomhus mycket mer och vi åker också mycket oftare buss och tunnelbana än på sommaren. När många människor träffas inomhus och är nära inpå varandra sprids förkylningsbacillerna mycket lättare.
Förkyld kan man bara bli om man blir smittad av förkylningsbaciller eller virus, som de också heter. Det finns undersökningar som visar att personer som fått kallt vatten på sig och samtidigt suttit i drag inte blev mer förkylda än personer som var torra och varma. Däremot är det inte speciellt skönt.
När vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
Ja, det kan man. Förkylningsbaciller, eller virus som de också kallas, smittar väldigt lätt genom pussar. Om man är förkyld finns miljoner små förkylningsvirus i spottet. Även i utandningsluften finns små vattendroppar som det kan finnas förkylningsvirus i. Ibland räcker det med att man står nära en person som är förkyld för att man ska bli smittad. Förkylningsviruset kan överleva en liten stund utanför kroppen. Det gör att man kan bli smittad bara genom något som det har kommit virus på. Så låt gärna bli att pussas när du är förkyld!
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då signaler till din hjärna att sluta dra in luft. När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
Det är upp till dig vilka du berättar om din allergi för. Men det kan vara lättare att få förståelse och det kan minska risken för missförstånd om de runt omkring dig vet. På samma sätt som du själv säkert vill veta om det är något du kan göra för att en kompis inte ska bli sjuk så gör många andra gärna vad de kan för att du ska må bra. Det underlättar för alla om du är tydlig med vad du behöver. Du kan till exempel ge tips på mat du kan äta, vilka dofter andra ska undvika och hur husdjursägare ska göra för att det ska fungera. Det är också en trygghet att de omkring dig känner till dina symtom och hur de kan hjälpa dig om du får en allergisk reaktion.
När vi får feber börjar vi frysa för att kroppen tror att det är kallt runt oss. När vi fryser försöker kroppen spara så mycket värme som möjligt. Och för att inte förlora värme stänger kroppen av blodet till vissa delar som till exempel händerna och fötterna. Kroppen tycker att det är viktigare att spara värmen till hjärtat och hjärnan och styr värmen dit i stället.
I luften du andas ut finns små vattendroppar. När du andas i kall luft blir vattendropparna i utandningsluften större och syns mycket bättre. Under en dag andas du ut 3,5 deciliter vatten, ungefär lika mycket som ryms i en läskedrycksflaska. På ett år andas du ut hela 130 liter vatten.
Våra lungor är mycket känsliga för till exempel rök, smuts och baciller. Om något av detta kommer ner i lungorna blir de irriterade. Då skickas signaler från lungorna till hjärnan och hjärnan skickar sedan signaler till olika muskler i halsen, i bröstet och i magen. Musklerna arbetar tillsammans så att man börjar hosta. Hostan är en reflex som skyddar oss. När vi hostar försöker kroppen bli av med det som är farligt.
Det finns många orsaker till att man får feber. Den vanligaste orsaken är att det kommer in baciller (bakterier eller virus) i kroppen. Kroppens försvarskrigare, immunförsvaret, börjar då kriga mot bacillerna för att försöka jaga bort dem ur kroppen. Försvarskrigarna skickar ut kemiska ämnen för att ta död på bacillerna. Under striden går både baciller och försvarskrigare sönder. En del av de kemiska ämnena och små delar från bacillerna påverkar det ställe i hjärnan som bestämmer vilken temperatur vi ska ha i kroppen. Man kan säga att kroppens termostat ställs om till en högre temperatur när den kämpar mot bakterier och vi får feber. Bakterierna tycker inte om för hög temperatur. Forskare tror också att vissa försvarskrigare fungerar bättre vid feber. Det kan alltså vara för att vi snabbare ska bli friska som vi får feber.
Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. När man andas drar man ner luft i lungorna. Luften åker genom något som kallas luftrör. Luftrör har muskler utanpå och slemhinnor inuti. När man får astma händer två saker. Musklerna runt luftrören drar ihop sig. Och slemhinnorna inuti luftrören blir svullna. Då blir det trångt och luften får svårare att komma fram.
De flesta får astma redan när de är barn, men man kan få astma även som vuxen.
Läs innehållsförteckningar noga varje gång, innehållet i produkter kan ändras. Lär dig vilka olika ord och symboler som kan användas i innehållsförteckningar för det du är allergisk mot. Fråga alltid när du blir bjuden på något – du är inte jobbig, du vill bara må bra! Prata med din läkare om hur du ska tänka kring produkter som är märkta ”kan innehålla spår av”. Det finns inte så bra regler kring den märkningen så ”spår” kan vara inget alls eller ganska mycket. Ha en energibar, kexchoklad, frukt eller annat mellis med dig som reserv om du inte får tag på något att äta när du är hungrig.
Ja det kan man. Vissa allergier, som ägg, mjölk och nötter är vanligast bland små barn. Medan andra allergier som pollenallergi oftare kommer i skolåldern. Man kan även bli allergisk som vuxen, oftast mot allergen man andas in som pollen och pälsdjur.
Javisst. Tänk bara på att se till att det du dricker och äter är fritt från det du är allergisk mot. Alkohol och droger påverkar din omdömesförmåga och gör dig sämre på att fatta beslut. Plötsligt kanske du tar risker som du inte skulle göra annars, glömmer din medicin och är mindre uppmärksam på symtom. Då är det extra viktigt att personerna i din omgivning vet om din allergi och kan hjälpa dig om du blir sjuk. Annars finns risken finns att andra tror att du bara är berusad och inte förstår att du behöver hjälp.
Symtom på en allvarlig reaktion är att läpparna, tungan och svalget kliar eller svullnar, att man har svårt att andas och känner sig matt eller yr. Får man dessa symtom måste man direkt ringa efter ambulans. Har man en adrenalinspruta ska man ta den under tiden man väntar på ambulansen.
Absolut! Om du reagerar på till exempel pälsdjur behöver du kolla innan så det är djurfritt där du ska sova. Det kan vara bra att vädra ordentligt innan ni lägger er. Ta med egna lakan om du har reagerat på vissa tvättmedel eller sköljmedel. Det är också smart att fråga innan vad ni ska äta och se till att det finns frukost som du tål, antingen genom att de köper eller att du tar med dig. Glöm inte att ta med dina mediciner och ta med lite extra ifall något oväntat händer som att du får en reaktion eller kanske vill stanna en natt till.
Boka plats i djurfri vagn när du reser med tåg. Träffa vänner som har djur utomhus eller hemma hos dig. Be kompisar som har djur hemma att komma i rena kläder, särskilt på strumpor fastnar mycket allergen. Tänk på att det inte finns några allergisäkra raser men mängden allergen kan variera både mellan raser och olika djur. Så det kan alltså vara så att du tål en viss hund, katt eller häst men reagerar på andra.
Det är vanligare att ett barn får allergier om föräldrarna är allergiska men det måste inte vara så. Det är heller inte så att man blir allergisk mot samma saker utan det är själva risken att bli allergisk som är ärftlig. Även om du själv är allergisk eller om barnet har eksem är det bra att ge barnet av alla saker under det första året – även mat med gluten, fisk, ägg och jordnötter.
Det finns vissa yrken som passar sämre om man har allergier. Vilka det är beror såklart på vad du är allergisk mot. Om du har eller har haft allergier har du större risk än andra att utveckla eksem. Det kan vara bra att tänka på eftersom vissa jobb ytterligare ökar den risken.
För många är det i skolan som allergierna känns som jobbigast, men alla har rätt att må bra och kunna delta som andra i undervisningen. Det är skolans ansvar att anpassa miljön så att du kan vara med. De använda Allergironden (allergironden.se) som är en digital checklista för att upptäcka och åtgärda allergirisker. Mer information för personal, föräldrar och elever finns på Tillgängligskola.nu som Unga Allergiker och Svenska Celiakiungdomsförbundet har tagit fram. Många tips för skolpersonal finns också på Elevhälsoportalen (elevhalsoportalen.se). Det kan vara bra att tipsa om de här sidorna för att personalen ska förstå att det är deras ansvar att se till att du kan delta. De ser då också att sådana här anpassningar behövs för många elever och inte är något ovanligt.
För de flesta går det att ordna så det fungerar. Skäms inte utan berätta om dina allergier direkt när ni börjar prata om mat. En del tycker det känns jobbigt eller som att de är till besvär, men dina kompisar vill ju att du ska vara med och må bra. Antagligen känns det som en större grej för dig än för dem. Du kan göra det lättare genom att komma med förslag på vad ni ska äta och vara med i planeringen. Om ni ska äta på restaurang kan du föreslå ett ställe som du vet fungerar för dig. När du ska till ett nytt ställe kan det vara bra att ringa restaurangen innan och fråga vad de kan ordna som du tål så de får en chans att förbereda sig. Om du har flera matallergier kan du underlätta genom att ha ett kort med allergierna nedskrivna som personalen kan ta med in i köket. Det är lag på att alla restauranger ska kunna berätta vilka allergiframkallande ämnen som maten innehåller, men det finns tyvärr fortfarande en stor okunskap om allergier bland en del restaurangpersonal. Om det inte känns som att personalen förstår kan du be att få prata med en kock, men var inte rädd för att lämna och gå till ett annat ställe om det ändå inte känns bra.
Det finns många mediciner mot astma. En del är luftrörsvidgande. De gör så att det snabbt blir lättare att andas. Andra mediciner gör att inflammationen i luftrören blir mindre. Ofta behöver man ta flera mediciner som hjälper på olika sätt. De flesta mediciner andas man in. Ibland kan man också behöva ta tabletter och sprutor. Det är viktigt att ta medicinerna precis som doktorn har sagt, även när allt känns bra. Annars kan man må väldigt dåligt om man får ett astmaanfall eller blir förkyld.
Vid ett astmaanfall händer flera olika saker i dina luftrör, alltså längs den väg som luften tar ner i lungorna. Musklerna i luftrören dras samman så det blir mindre plats, samtidigt som slemhinnorna i luftrören svullnar upp och det blir ännu mindre plats. Dessutom bildas segt slem. Vanliga symtom vid ett astmaanfall är andnöd, att det piper eller väser när du andas, hosta och att du andas snabbare. Du kan bli orolig och få svårt att svårt att prata. En del beskriver det som att det känns som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör. Anfall kan vara lindriga, då det bara känns lite tungt att andas eller väldigt svåra då du inte kan tänka på något annat än andningen.
Det viktigaste är att du håller dig lugn eftersom stress kan göra reaktionen värre. Hjälp din kompis att sätta sig ner, och fråga om hen har medicin med sig. Om din kompis har det jobbigt kan du behöva hjälpa till att ta fram medicinen. Fråga om det finns någon du kan ringa, eller be någon hämta en vuxen. Stanna hos din kompis tills hen antingen mår helt bra, eller tills någon vuxen kommer. Ring 112 om din kompis mår jättedåligt eller medicinerna inte hjälper.
Alltså. Nej, det är verkligen ingen bra idé. Rökning är superskadligt för alla, men mest på lång sikt. Om du har astma är det ännu sämre på lång sikt, plus att röken irriterar luftrören och ger astmasymtom direkt. Om du röker själv, eller bor med någon som röker, är det inte säkert att du märker hur det påverkar din astma förrän du varit i en helt rökfri miljö ett tag. De långsiktiga skadorna i lungorna som rökning kan orsaka är ännu svårare att hantera för den som har astma. Rökning kan också göra att dina mediciner inte har lika bra effekt. Så vare sig du har astma eller inte – bara sluta. Det finns massor med dumma saker man kan göra som bara är lite farliga, men rökning är faktiskt livsfarligt. På riktigt.
Det kan kännas väldigt otäckt att få svårt att andas. Men försök hålla dig lugn, eftersom stress kan göra det värre. Det är viktigt att du vet vilka mediciner du ska ta vid anfall och hur du ska ta dem. Se till att ha medicin i alla väskor och jackfickor så att du alltid har den med dig. Vid ett anfall kan du behöva ta många puffar av din akutmedicin. Då kan du få biverkningar som hjärtklappning och bli lite darrig, vilket kan kännas obehagligt. Men det är inte alls farligt och går över. Även om det kan kännas jobbigt så är det viktigt att du inte är ensam när du blir dålig. Gå inte undan, utan säg till någon vuxen och se till att den personen är med dig. Om medicinen inte hjälper fastän du tagit så mycket som din läkare har sagt, måste du åka till sjukhuset.
Det kan vara läskigt att vara med någon som får ett astmaanfall och svårt att andas. Men det är viktigt att du håller dig lugn, så att din kompis inte blir stressad. Hjälp gärna kompisen att sätta sig på en plats där det är bra luft och fråga om hen har medicin med sig. Du kan behöva hjälpa din kompis att ta fram medicinen. Fråga om det finns någon du kan ringa, eller be någon hämta en vuxen. Stanna hos din kompis tills hen antingen mår helt bra, eller tills någon annan kommer och är med den. Ring 112 om din kompis mår mycket dåligt och medicinen inte hjälper. Det är viktigt att vara förberedd! Om du vet att en av dina kompisar har astma, fråga innan hur den vill att du ska vara och vilka mediciner hen tar. Fråga också om det är något särskilt du ska göra om hen får ett anfall.
Alkoholhaltiga drycker kan innehålla många olika ämnen och en del av dem kan utlösa allergiska reaktioner. Till exempel görs öl av spannmål, en del likörer innehåller mjölk och skummet på drinkar är ofta gjort av äggvita. Det kan också finnas färgämnen, kryddor, örtextrakt och smakämnen som man kan reagera på och de behöver inte skrivas ut på innehållsförteckningen. Det ska dock stå om drycken innehåller till exempel mjölk, nötter, gluten eller ägg. Drinkar kan innehålla många allergener men bartendern ska kunna svara på vad som finns i. Alkohol kan öka risken för allergiska reaktioner så att man får mer symtom än man skulle fått om man inte hade druckit. Alkohol och droger påverkar din omdömesförmåga och gör dig sämre på att fatta beslut. Plötsligt kanske du tar risker som du inte skulle göra annars, glömmer din medicin och är mindre uppmärksam på symtom. Då är det extra viktigt att personerna i din omgivning vet om din allergi och kan hjälpa dig om du blir sjuk.
Det är olika för olika personer vilka saker som gör att de känner av sin astma. Man brukar kalla det so sätter igång ett astmaanfall för triggers. De som har allergisk astma kan reagera på pälsdjur, pollen, mat och kvalster, alltså på något där det finns allergiframkallande ämnen (allergener) med i bilden. Det finns också triggers som inte är allergener, som dofter, rök, luftföroreningar, damm, ansträngning, kyla, fukt, starka känslor, stress och infektioner. Ju fler triggers som förekommer samtidigt, desto större är risken att man reagerar. Till exempel är många mer känsliga för dofter och får det jobbigare när de ansträngt sig när det pollensäsong eller när de har en infektion.
Det brukar inte vara några problem att resa när man har astma, men det kan vara bra att lägga en liten stund på att tänka igenom allt innan. Då kan du ha fullt fokus på resan när du väl är i väg! För det första är det viktigt att du packar ner din medicin i det bagage du alltid har med dig. För att vara extra säker på att inget försvinner är det också bra att lägga lite medicin i någon av dina medresenärers väskor och i ditt incheckade bagage om du flyger. Ibland kan du behöva visa att medicinerna du tar med dig är dina. Det kan du lösa antingen genom att ta med dem i originalförpackningar med apoteksetiketterna kvar eller skriva ut en läkemedelslista från 1177. För vanliga astmamediciner som inhalatorer och tabletter behövs inte läkarintyg, men vissa länder kräver intyg för nebulisatorer och sprutor. Kolla med flygbolaget eller ambassaden vad som gäller. Ta alltid med extra mediciner ifall något oväntat händer som att de skadas, du blir tvungen att stanna längre än planerat eller blir dålig och behöver ta mer än normalt. Du får ha med dig mediciner för högst ett års förbrukning om du reser inom ESS (EU plus Island, Norge och Liechtenstein). Ska du resa utanför EES är gränsen tre månaders förbrukning.
Ja, det går bra. Det är extra viktigt att vara noggrann med behandlingen om man är gravid eftersom astmaanfall kan påverka fostret. Många upplever att astman förbättras under graviditeten, men vissa får mer besvär. Du ska oftast fortsätta med dina astmamediciner som vanligt om du blir gravid eller ammar. Prata med din läkare om du planerar att bli eller är gravid.
Ja! En del får astmasymtom i samband med sex och det kan kännas pinsamt och svårt att prata om. Men det är oftast bättre att vara öppen med varför du behöver en paus, ta medicin, byta ställning eller vara på en annan plats än att riskera värre missförstånd. Om du brukar få symtom vid ansträngning så kan du ta luftrörsvidgande innan du har sex. Försök också se till att miljön är fri från pälsdjursallergen, damm, parfym eller annat som du reagerar på. Våga säga till, det blir ingen skön stund om du behöver fokusera på att få luft.
Ja, men som alltid kan det vara bra att planerna lite extra. Om du reagerar på till exempel pälsdjur eller starka dofter kan det vara bra att undvika katten och be dem du ska träffa att inte använda för mycket dofta-gott. Om du brukar reagera på vissa tvättmedel eller sköljmedel kan du ta med egna lakan. Glöm inte ta med dina mediciner och ta med lite extra ifall något oväntat skulle hända, som att du får ett anfall eller vill stanna en natt till.
Ja, det är vanligt. Många som har astma när de är barn blir av med symtomen när de blir äldre. Hos barn som bara har symtom vid infektioner växer astman oftast bort innan de börjar skolan. Men astma kan också komma och gå. En del kan ha perioder på flera år då de är symtomfria, men sedan bli sämre och behöva medicin igen. Det är viktigt att man söker sjukvård om man misstänker att astman kommit tillbaka.
Det är inte alls säkert. Det är vanligare att ett barn får astma om föräldrarna har någon allergisk sjukdom, men det måste inte vara så. Det du kan göra för att minska risken att dina barn får astma är att inte röka och undvika miljöer med rök och luftföroreningar.
Det är upp till dig vilka du berättar om din astma för. Men det kan vara lättare att få förståelse och det kan minska risken för missförstånd om de runt omkring dig vet. På samma sätt som du själv säkert vill veta om det är något du kan göra för att en kompis inte ska bli sjuk så gör många andra gärna vad de kan för att du ska må bra. Det kan också vara tryggt att de vet var din medicin är och vad de ska göra om du får ett anfall.
Ingen vet riktigt varför vissa får astma. Ibland kan astma bero på allergi. Det kallas för allergisk astma. Då kanske man reagerar på pollen, kvalster, mat eller pälsdjur. Man kan också få astma utan att vara allergisk. Då kan man till exempel få svårt att andas av parfym, rök, damm och avgaser i luften. En del får också astma av ansträngning, kyla, fukt, stress, starka känslor eller förkylningar.
För vissa med astma kan alkohol trigga astmaanfall. Ofta beror det på histaminer eller sulfiter som finns i många sorters alkohol, framför allt i rött vin. Rök kan trigga astmaanfall och skada lungorna, oavsett om det är från cigaretter eller cannabis. Alkohol och droger påverkar dessutom din omdömesförmåga och gör dig sämre på att fatta beslut. Plötsligt kanske du tar risker som du inte skulle göra annars, glömmer din medicin och är mindre uppmärksam på symtom. Då är det extra viktigt att personerna i din omgivning vet om din astma och kan hjälpa dig om du blir sjuk.
Det är vanligt att man ibland är ledsen och arg över att man har astma. Man känner sig utanför och önskar att man var precis som alla andra. Det kan också vara jobbigt om man missar mycket i skolan eller inte kan vara med på alla saker man vill. Känner du så är det viktigt att komma ihåg att du inte är ensam. Det brukar också kännas lättare om man vågar prata med någon om sina tankar. Ibland kan det hjälpa att prata med en kompis, eller med en vuxen om vad som känns svårt och få hjälp att se om det finns några lösningar. Något som hjälper många är att träffa andra som också har allergier. Det finns organisationer som ordnar aktiviteter och läger man kan åka på. Två sådana organisationer är Unga Allergiker och Astma- och Allergiförbundet. Det kan också hjälpa att prata med en kurator eller psykolog, särskilt om du känner dig orolig eller deppig. Om du känner dig väldigt begränsad av din allergi är det bra att prata med din läkare. Det kan finnas mer att göra för att minska dina symtom och det kan också hjälpa att få mer information om till exempel hur medicinerna.
Det går bra att resa när man har allergier, men det kan vara bra att lägga en liten stund på att tänka igenom allt innan. Då kan du ha fullt fokus på resan när du väl är i väg! För det första är det viktigt att du packar ner din medicin i det bagage du alltid har med dig. För att vara extra säker på att inget försvinner är det också bra att lägga lite medicin i någon av dina medresenärers väskor och i ditt incheckade bagage om du flyger. Ibland kan du behöva visa att medicinerna du tar med dig är dina. Det kan du lösa antingen genom att ta med dem i originalförpackningar med apoteksetiketterna kvar eller skriva ut en läkemedelslista från 1177. För allergitabletter, nässpray och ögondroppar behövs inte läkarintyg men beroende på vilket land du reser till kan du behöva visa upp ett för adrenalinpenna. Kolla med flygbolaget eller ambassaden vad som gäller. Ta alltid med extra mediciner ifall något oväntat händer som att de skadas, du blir tvungen att stanna längre än planerat eller blir dålig och behöver ta mer än normalt. Du får ha med dig mediciner för högst ett års förbrukning om du reser inom ESS (EU plus Island, Norge och Liechtenstein). Ska du resa utanför EES är gränsen tre månaders förbrukning. När det gäller mat under resan är det viktigt att tänka på att den mat du får kan bli fel även om du har anmält din allergi i förväg. Ett tips är därför att alltid ha med sig en matlåda och lite snacks så att du är säker på att du får något du både gillar och tål. Ibland kan det kännas osäkert att äta i ett annat land om man har matallergi. Just därför är det ofta bra att ha lite snacks i väskan också när du är på plats. Ett tips är också att skriva ut eller ladda ner matallergikortet (matallergikortet.se) på mobilen. Där kan du läsa om din allergi på det språk som talas i landet. Du kan också använda matallergikortet för att visa restaurangpersonal och för att tyda innehållsförteckningar.
Gäspen är en reflex, alltså något som kroppen gör vare sig vi vill det eller inte. Det finns flera förklaringar till att man gäspar. Man tror till exempel att när man är trött och gäspar drar man ner extra luft i lungorna. Då får kroppen mer syre och man blir piggare. En annan förklaring är att när man gäspar gör man en stor grimas. Genom att gäspa och röra alla musklerna i ansiktet väcker man sig själv om man är trött och håller på att slumra till. Gäspen är en mycket gammal reflex. För flera miljoner år sedan gäspade våra förfäder. På den tiden fanns det faror som lurade i skogen och det var viktigt att hålla sig vaken och vara på sin vakt. Genom att gäspa piggnade man till och höll sig vaken. Gäspen styrs av ”enkla” signaler i hjärnan, så enkla att det är jättelätt att börja gäspa när man ser någon annan göra det. Det är för övrigt inte bara människor som gäspar utan också hundar, katter och andra djur.
Alla människor har ett immunförsvar i kroppen. Det ska skydda oss från bakterier, virus, svampar och parasiter, så att vi slipper bli sjuka. Men hos en del människor tar immunförsvaret fel. Då tror det att ett slags ämnen, som heter allergener, också är farliga för kroppen. Det finns allergener i till exempel mjölk, ägg, nötter, jordnötter, fisk, skaldjur, spannmål (vete, råg, korn, havre), soja, frön, pollen, kvalster (eller egentligen kvalsterbajs!), pälsdjur och det gift som bin och getingar har i sina stick. När kroppen känner sig hotad skickar den ut extra mycket av ett ämne som heter histamin. Histamin gör så att blodkärlen blir större. Det är för att immunförsvarets vita blodkroppar ska kunna komma fram snabbare blodkärlen. Som på en motorväg när det är bråttom! Men ibland blir kroppen så ivrig att det blir alldeles för mycket histamin. Då kan det bli svullet i munnen, i ögonen och i näsan. Och luftvägarna kan dra ihop sig så att det blir svårt att andas. Histaminet kan också göra så att man får nässelutslag, rinnande näsa och kliande ögon. De flesta allergier hör ihop med just histamin. Men man kan faktiskt vara allergisk utan att kroppen använder histaminet. Kroppen reagerar då på ett annat sätt. Då kan det bli en inflammation som märks genom att man till exempel får ont i magen eller eksem på huden.
Snor innehåller massor av olika saker: slem, vatten, baciller, smuts och försvarsceller från kroppen. Olika mycket av de här sakerna finns i snoret och därför kan snoret ha olika färg. Näsan har vi för att lukta med, men den fungerar också som ett skydd som rensar luften från smuts innan luften kommer ner i lungorna. Snoret i näsan fångar upp smutsen. Om man varit ute och lekt och kanske spelat fotboll på en dammig grusplan, är snoret nästan svart av smuts på kvällen.
För att få veta om du har astma behöver du göra en eller flera undersökningar. Till exempel spirometri. Den undersökningen mäter hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt du kan blåsa. En annan undersökning heter NO-mätning. Den mäter hur mycket koldioxid det finns i luften som du andas ut. Svaret visar om du har en inflammation i luftrören. För att få veta hur du andas över längre tid kan du få göra något som heter PEF-mätning. Det betyder att du får med dig en grej hem som du blåser i varje dag. Då kan man se hur andningen funkar under ett par veckor. För att veta om du har allergisk astma kan du behöva lämna ett blodprov och göra ett pricktest. Ett pricktest betyder att du får några droppar på huden. Varje droppe innehåller ett ämne som du kan vara allergisk mot. Om det blir en kliande prick där droppen har varit, så är du allergisk mot det ämnet.
För många är det i skolan som astman känns som jobbigast, men alla har rätt att må bra och kunna delta som andra i undervisningen. Det är skolans ansvar att anpassa miljön så att du kan vara med. De använda Allergironden (allergironden.se) som är en digital checklista för att upptäcka och åtgärda allergirisker. Mer information för personal, föräldrar och elever finns på Tillgängligskola.nu som Unga Allergiker och Svenska Celiakiungdomsförbundet har tagit fram. Många tips för skolpersonal finns också på Elevhälsoportalen (elevhalsoportalen.se). Det kan vara bra att tipsa om de här sidorna för att personalen ska förstå att det är deras ansvar att se till att du kan delta. De ser då också att sådana här anpassningar behövs för många elever och inte är något ovanligt.
Håll fönstren stängda, om du behöver vädra så gör det på morgonen och dagar då det regnar. Byt kläder och tvätta håret när du kommer in efter att ha varit utomhus. Byt lakan och särskilt örngott ofta och häng inte kläder på tork utomhus. Kolla pollenprognoserna för att se när pollenhalterna är som högst. Passa på att vara utomhus på morgonen och efter att det regnat då daggen/regnet binder pollenpartiklarna Träna inomhus och prata med idrottsläraren om hur ni kan lägga upp idrotten på bästa sätt för dig under pollensäsongen Räkna med att du är extra trött och inte orkar lika mycket som du brukar. Se om det finns saker du kan ändra på för att spara energi och prioritera det som verkligen känns viktigt och roligt.
Matrester finns kvar i munnen ett tag efter att man ätit så om du kysser någon precis efter att den ätit något du är allergisk mot kan du få en reaktion. Om du är känslig kan även en puss på kinden ge symtom. Det säkraste är att vänta fyra timmar efter att den andra ätit det du är allergisk mot och helst även borstat tänderna eller ätit något annat (som du tål). Att bara borsta tänderna eller tugga tuggummi räcker tyvärr inte om du brukar reagera på små mängder. När du har sex är det bra att försöka se till att miljön inte är full med pälsdjursallergen, damm, parfym eller annat som du reagerar på. Våga säga till, det blir ingen skön stund om du mår dåligt. Många kondomer är tillverkade av latex vilket man kan vara allergisk mot. Vanliga symtom på det är nässelutslag, blåsor, klåda, rinnande näsa och svårt att andas. Välj latexfria kondomer om du är allergisk mot just det.
Det finns inte lika mycket forskning på e-cigaretter som på vanliga cigaretter. Forskning visar på skadliga effekter av att andas in de smakämnen och tillsatser som finns i e-juicen. De kan öka inflammationen i luftvägarna, förvärra astmasymtomen och öka risken för astmaanfall. Det gäller även om du skulle råka stå i närheten, alltså passiv rökning.
Ja, absolut! Alla mår bra av att röra på sig, och det gäller faktiskt någon som har astma extra mycket. För att inte få astmasymtom när man tränar kan man ta luftrörsvidgande medicin 10–15 minuter innan man ska anstränga sig. Det är också viktigt att värma upp ordentligt, och öka ansträngningen undan för undan. För många fungerar intervallträning bra, med pauser mellan mer intensiva övningar. Det är viktigt att lokalen där du tränar är bra, och inte har fuktskador eller är full av damm. Det går oftast bra att använda de flesta astmamediciner även om du tränar på elitnivå.
Javisst. Tänk som alltid på vilka triggers som kan finnas i nya miljöer och hur du ska hantera dem. Det kan till exempel vara många som har parfym och rakvatten, så om du reagerar på starka dofter får du fundera på hur du ska göra. Ibland kan det finnas ett rökområde som kan vara bra att känna till var det är så du kan undvika det. Och det är kul men jobbigt att dansa, så ta medicin innan och ha den med dig hela tiden.
Det är vanligt att man ibland är ledsen och arg över att man har allergi. Man känner sig utanför och önskar att man var precis som alla andra. Det kan också vara jobbigt om man missar mycket i skolan eller inte kan vara med på alla saker man vill. Känner du så är det viktigt att komma ihåg att du inte är ensam. Det brukar också kännas lättare om man vågar prata med någon om sina tankar. Ibland kan det hjälpa att prata med en kompis, eller med en vuxen om vad som känns svårt och få hjälp att se om det finns några lösningar. Något som hjälper många är att träffa andra som också har allergier. Det finns organisationer som ordnar aktiviteter och läger man kan åka på. Två sådana organisationer är Unga Allergiker och Astma- och Allergiförbundet. Det kan också hjälpa att prata med en kurator eller psykolog, särskilt om du känner dig orolig eller deppig. Om du känner dig väldigt begränsad av din allergi är det bra att prata med din läkare. Det kan finnas mer att göra för att minska dina symtom och det kan också hjälpa att få mer information om till exempel hur medicinerna.
Korsallergi innebär att man reagerar på ämnen som är släkt med det man är allergisk mot. Det är till exempel vanligt att någon med björkpollenallergi reagerar på äpple, morot, hasselnötter, mandel, plommon och persika. En del reagerar bara under pollensäsongen men andra är känsliga året om. Vissa saker, som till exempel äpple och morot, förändras när de värms upp. Därför kan många som har korsallergi mot råa äpplen och morötter ändå äta äppelpaj, kokt äppelmos och kokt morot. Det finns listor på vilka ämnen som brukar kunna korsreagera med olika allergener, men alla kroppar är olika så man får prova sig fram. De vanligaste symtomen på korsallergi är att det kliar i munnen och halsen och att det sticker i läpparna, som också kan svullna. Det kan också ge andra symtom som utslag, nysningar och rinnande ögon. Symtomen vid korsallergi är oftast inte farliga men kan kännas obehagliga.
Det är inte alltid lätt att veta om den rinnande näsan beror på förkylningsvirus eller pollen. Men det finns faktiskt sätt att ta reda på det. För det första: kolla pollenprognosen. Om pollenhalten i luften är hög kan det handla om allergi. För det andra: ha koll på hur snuvan ser ut. Vid allergi kliar det oftast i näsan och snoret är klart, vattnigt och nästan forsar ut ur näsan. Vid en förkylning är snoret ofta tjockare och har gulgrön färg. Man kan också vara slemmig längre ner i halsen och känna sig sjuk med till exempel feber, ont i kroppen, huvudvärk och hosta.
Hur känns det att ha covid-19? Svar: Covid-19 kan kännas på olika sätt. Man kan få hosta, feber, snuva och täppt näsa. Det kan göra ont i halsen, huvudet, musklerna eller magen. En del får diarré (löst bajs), mår illa eller känner sig jättetrötta och svaga. Smaken och lukten kan också bli annorlunda. I värsta fall kan man få svårt att andas. Vissa känner sig bara lite hängiga, medan andra mår mer dåligt
Cystisk fibros är en sjukdom som gör att slemmet som finns på slemhinnorna i kroppen blir tjockt och segt. Då blir det jobbigt att hosta och lungorna kan må dålig.
För de flesta går covid-19 över på ungefär en vecka. Barn brukar nästan aldrig bli allvarligt sjuka. Vuxna kan ibland bli sjukare efter en vecka, men det är ovanligt hos barn.
Covid-19 beror på ett virus som heter corona. Det finns flera olika sorters coronavirus, ungefär som en stor familj med många syskon. De liknar varandra men är lite olika smittsamma och kan göra att man blir olika sjuk.
Viruset smittar genom små droppar från munnen och näsan när någon hostar, nyser eller pratar. De minsta dropparna kan sväva i luften en stund och andas in av andra. Smittan kan också fastna på saker, till exempel en leksak. Om någon tar på saken och sedan rör vid munnen, näsan eller ögonen kan viruset komma in i kroppen.
Man kan göra ett test. Vissa test kan man göra hemma, men de ger inte alltid helt säkra svar. Andra test görs i sjukvården och är säkrare. Ofta använder man en bomullspinne för att ta lite snor eller spott från näsan eller halsen.
Vila och ta det lugnt tills du mår bättre. Drick mycket om du har feber. Försök att inte smitta andra genom att stanna hemma tills du känner dig frisk. Om du skulle få svårt att andas eller känna dig väldigt sjuk ska du söka vård.
Ja, det finns vaccin. Alla som är 12 år eller äldre kan få det. Vissa barn från 5 år kan få vaccin om de har en annan sjukdom som gör dem extra känsliga. Man kan ändå bli sjuk även om man är vaccinerad, men vaccinet skyddar mot att bli allvarligt sjuk.
Det finns inget som tar bort sjukdomen en gång för alla. Men det finns massor med saker man kan göra för att må bättre. Du kan få medicin som gör att slemmet i lungorna går lättare att hosta upp. Om du har fått bakterier i luftrören och lungorna kan du få antibiotika som dödar bakterierna. En sak som är bra är att röra på sig. Du kan till exempel hoppa studsmatta, springa eller träna på andra sätt som du gillar. När du rör på dig lossnar slemmet i lungorna och går lättare att hosta upp.
Olika personer är olika känsliga för feber. En del håller på att klappa ihop om de har 37,4, andra märker knappt att något är fel förrän de har en bra bit över 38. Förklaringen är helt enkelt att vi är olika. Men som alltid ska du lyssna på kroppen. Mår du dåligt – vila! Det betyder inte att du är gnällig eller klen.
Nej, feber är ingen egen sjukdom. Det är ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen.
Man brukar säga att man har feber när kroppstemperaturen är över 38 grader. Kroppens normala temperatur är oftast mellan 36 och 37,5 grader. Den kan vara lite högre på kvällen än på morgonen och lite högre om du just har rört på dig.
Feber är kroppens sätt att försvara sig mot virus och bakterier. Många virus och bakterier trivs sämre när temperaturen i kroppen stiger. Det är alltså ett smart sätt för kroppen att hjälpa till att bekämpa infektionen.
Man kan ta tempen i armhålan, i munnen, i örat, i pannan eller i rumpan. Om du tar tempen i munnen ska du vänta en stund om du just har ätit eller druckit. Om du använder en örontermometer ska du inte ta tempen direkt när du vaknar, eftersom värmen från kudden kan påverka resultatet. Vila alltid en liten stund innan du tar tempen. Använd helst samma termometer varje gång, annars kan temperaturen verka olika.
Feber går oftast över av sig själv efter några dagar. Om det känns väldigt jobbigt kan man ta febernedsättande medicin. Be alltid en vuxen om hjälp så att du tar rätt medicin och rätt mängd.
Om du har väldigt hög feber, om febern inte går över eller om du mår väldigt dåligt ska du söka sjukvård.
Vila och ta det lugnt. Drick mycket eftersom kroppen förlorar vätska när du har feber. Drick gärna lite i taget ofta. Det kan kännas skönt med en isbit eller isglass. Undvik träning och ansträngning tills du mår bättre.
Nej, det är inte farligt att svälja snor eller slem – det gör vi faktiskt mest hela tiden när vi är friska. Eventuella basilusker har magen inga problem med.
a, det kan hända i helt extrema fall. I de flesta fall går inte revbenet av, utan spricker. Får du jätteont någonstans ska du alltid söka vård, oavsett vad du tror har hänt. Men att en ung person hostar sönder ett revben är ytterst ovanligt. Hos unga är bröstkorgen ganska elastisk, och går inte sönder så lätt.
Cystisk fibros är en sjukdom som gör att slemmet i kroppen blir tjockt och segt. Slem finns på slemhinnor, som är som en slags “tapet” på insidan av till exempel näsan, halsen, lungorna och magen. Slem brukar vara bra eftersom det fångar upp virus och bakterier. Men vid cystisk fibros är slemmet för tjockt och fungerar inte som det ska.
Cystisk fibros är en ärftlig sjukdom, vilket betyder att man föds med den och har fått den från sina föräldrar. Hos de flesta märks sjukdomen redan när man är liten, men ibland upptäcks den först när man är tonåring eller vuxen.
I lungorna finns det mycket slemhinnor. När slemmet är segt blir det svårt att hosta upp. Då kan bakterier lättare fastna och man kan få lunginflammation eller andra problem i luftvägarna. Det kan kännas jobbigt att andas och man kan behöva hosta mycket.
Ja. Det finns slemhinnor i magen och tarmarna också. När slemmet är för tjockt kan magen och tarmarna ha svårt att ta hand om maten. Då kan kroppen få svårt att ta upp näring. Man kan få ont i magen, förstoppning (hårt bajs) och bajset kan lukta extra illa. Det kan också vara svårare att gå upp i vikt och växa som man ska.
Man behöver göra undersökningar i sjukvården. Till exempel kan man få ta svettprov, blodprov och bajsprov.
Ja. Personer med cystisk fibros har extra mycket salt i sitt svett.
Cystisk fibros är en sjukdom som man har hela livet. Men det finns mycket man kan göra för att må bättre och leva ett bra liv.
Man kan andas in medicin som gör slemmet lättare att hosta upp. Om man får bakterier i lungorna kan man få antibiotika som dödar bakterierna. Det är också bra att röra på sig, till exempel hoppa studsmatta, springa eller träna på andra sätt man tycker om. När man rör sig lossnar slemmet lättare. Många får också hjälp av en dietist, som är expert på mat och näring, för att få i sig tillräckligt med energi och näring.
En förkylning är en vanlig sjukdom som nästan alltid beror på ett virus. När man är förkyld blir man ofta snorig, hostig och kan få ont i halsen. Man kan också få lite feber och känna sig trött och hängig.
Virus smittar lätt, särskilt i början av förkylningen. När någon hostar eller nyser sprids små droppar med virus i luften. Andra kan andas in dem och bli smittade. Virus kan också fastna på saker, som leksaker eller dörrhandtag. Om man tar på något med virus på och sedan rör vid munnen, näsan eller ögonen kan viruset komma in i kroppen.
Inuti näsan och halsen finns slemhinnor, som är som en slags “tapet” på insidan. De ska vara lagom slemmiga så att virus och bakterier fastnar där och kan hostas eller fräsas ut. När man är förkyld svullnar slemhinnorna och fungerar sämre. Då känns näsan täppt och det bildas mer snor.
Det finns en liten gång mellan halsen och örat som heter örontrumpeten. Där finns också slemhinna. När den svullnar kan det kännas täppt i öronen, göra ont och man kan höra lite sämre ett tag.
De första två dagarna brukar kännas värst. Sedan kan man vara snuvig och hostig i en eller två veckor. En förkylning går över av sig själv. Men om du mår sämre och sämre eller inte blir bättre ska du kontakta sjukvården.
Vila och ta det lugnt. Drick mycket, särskilt om du har feber, eftersom kroppen lättare blir uttorkad då. Vätska gör också att slemmet blir mindre segt och lättare att hosta upp eller fräsa ut. Om du har ont i halsen kan det kännas skönt med något varmt att dricka eller något kallt, som isglass.
Tvätta händerna ofta och stanna hemma tills du känner dig frisk. Då får du vila upp dig och minskar risken att smitta andra.
Hosta är en reflex. Det betyder att kroppen gör det automatiskt utan att du bestämmer det själv. Hosta hjälper luftvägarna att bli av med sådant som irriterar, till exempel virus, bakterier, damm, pollen, rök eller slem. Det kan också hända om man sätter något i halsen
Luftvägarna skickar signaler till hjärnan när något stör. Hjärnan säger då till musklerna i magen och bröstkorgen att dra ihop sig snabbt. Luften pressas upp i små stötar – och så hostar man! Det är kroppens sätt att “städa” i luftvägarna.
Ja! Det finns till exempel torrhosta (utan slem), slemhosta (när man hostar upp slem), rethosta (som kittlar och irriterar), skrällhosta och hosta som är värre på natten.
När man ligger ner arbetar lungorna lite annorlunda. Då kan slem samlas i luftvägarna och göra att man hostar mer. Hostan kan också bli värre när man rör på sig.
Vila och drick mycket. Det kan göra slemmet mindre segt. Undvik rök och annat som irriterar luftvägarna. På natten kan det hjälpa att ha en extra kudde under huvudet så att inte lika mycket slem samlas i luftvägarna. Om hostan är väldigt jobbig finns det mediciner, men be alltid en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och lagom mycket.
Om du hostar väldigt länge utan att veta varför, eller om du mår sämre och sämre, ska du kontakta sjukvården. Då kan man få göra olika undersökningar, till exempel blodprov, röntgen eller tester som kollar hur lungorna och andningen fungerar.
Influensa är som en förkylning, men med extra allt. Febern blir högre, huvudet och halsen kan göra ont, hostan blir skrälligare och man får ont i kroppen. Man känner sig helt slut, svag och trött. Små barn kan också må illa, kräkas, få ont i magen eller löst bajs som kallas diarré.
Influensa beror på ett virus som sprider sig lätt. När någon som är sjuk nyser eller hostar kommer små droppar med virus ut i luften. De allra minsta dropparna kan sväva en stund, och andra kan andas in dem och bli smittade. Om ett litet barn suger på en leksak där viruset finns kan det också spridas. Därför är det viktigt att tvätta händerna och inte dela saker med andra när man är sjuk.
Själva influensan brukar vara värst ungefär en vecka. Efter det kan man fortsätta att känna sig trött och ha hosta i ett par veckor till. Om man däremot fortsätter att må sämre eller blir sjuk på något annat sätt ska man kontakta sjukvården.
Det finns ytterligare 36 frågor och svar omLungor och luftvägar
Urinvägar och könsorgan
Mensen kommer från livmodern, där barnet ska växa när man blir med barn. Killar ska inte föda barn och därför har de ingen livmoder. Varje månad gör sig livmodern beredd på att ta emot ett ägg som är befruktat. Men om ägget inte träffat på någon spermie och blivit befruktat så vill inte livmodern att ägget ska vara kvar utan den stöter bort det. Då får man mens.
I vanliga fall sitter kisshålet längst fram på snoppen. Hos en del pojkar har urinröret inte utvecklats helt innan de föds. Då kan kisshålet sitta lite längre ner på undersidan av snoppen. Det kallas hypospadi. Man vet inte alltid varför det blir så. Ibland kan det vara ärftligt, men oftast vet man inte orsaken.
Det beror på hur det ser ut och hur mycket besvär man har. Många barn opereras när de är små. En operation kan göra det lättare att kissa rakt och minska risken för problem senare i livet. Om snoppen är böjd kan den också göras rakare vid operationen. Om det inte är så stora besvär behövs ibland ingen operation alls. Läkaren undersöker barnet och pratar med föräldrarna om vad som är bäst.
Det är normalt att det finns bakterier under förhuden. Ibland kan de bli för många och då kan det bli en infektion. Det kan bli rött, svullet och ömt. Det kan göra ont när man kissar och det kan komma lite vitt eller gulaktigt kladd. Skölj försiktigt med ljummet vatten. Försök inte dra tillbaka förhuden om den inte brukar gå lätt att dra tillbaka. Ofta blir det bättre på några dagar. Om det inte går över, eller om du får feber och mer ont, behöver du kontakta vården.
Snoppen är känslig, så det är bäst att tvätta med ljummet vatten. Använd inte tvål under förhuden. Tvål kan torka ut huden och göra den irriterad. Om det behövs kan du använda lite oparfymerad olja i stället. Dra bara tillbaka förhuden om den går lätt att dra tillbaka. Hos små barn ska man inte försöka dra tillbaka den alls. Skölj försiktigt och torka torrt efteråt.
Att kissa i sängen är vanligt och inget man gör med flit. Det är inte ditt fel. När kissblåsan är full skickar den en signal till hjärnan att det är dags att kissa. Hjärnan ska då väcka dig så att du går upp på toaletten. Men ibland fungerar inte samarbetet mellan hjärnan och kissblåsan så bra på natten. Många som kissar i sängen sover väldigt djupt och vaknar inte när signalen kommer. Då kan kisset komma medan man sover. Hos en del gör kroppen extra mycket kiss på natten. Då blir kissblåsan snabbt full. Hos andra är blåsan lite överaktiv och drar ihop sig fast den inte är helt full. Att kissa i sängen kan också vara ärftligt. Om en eller båda föräldrarna kissade i sängen när de var små är det vanligare att barnet gör det också. Om man plötsligt börjar kissa i sängen fast man inte brukar göra det, ska man prata med en vuxen och kontakta vården. Det kan till exempel bero på urinvägsinfektion eller förstoppning.
Det finns flera saker som kan hjälpa. Det är viktigt att inte hålla sig på dagarna. Gå och kissa direkt när du känner dig kissnödig. Det är bra att ha bestämda tider då du alltid går på toaletten. Då tränar du kissblåsan och hjärnan att samarbeta bättre, även på natten. Ett kiss-larm kan också hjälpa. Det sätts fast i trosan eller kalsongen och piper om det kommer kiss. Då tränar man på att vakna i tid. I början kan en vuxen behöva hjälpa till. Larmet används varje natt i några månader. Vissa kan också få medicin som gör att kroppen bildar mindre kiss på natten. Du kan få hjälp av skolsköterskan eller vårdcentralen. Där får du svara på frågor och lämna ett kissprov. Ibland kan sängvätning bero på till exempel förstoppning eller urinvägsinfektion. Under tiden kan du använda lakansskydd. Drick som vanligt på dagen men undvik att dricka sent på kvällen.
Om du plötsligt börjar kissa på dig ska du berätta det för en vuxen och kontakta vården. Det kan till exempel bero på en urinvägsinfektion som behöver behandlas. Det finns flera orsaker till att man kissar på sig. Ibland är kissblåsan överaktiv och drar ihop sig fast den inte är full. En annan vanlig orsak är förstoppning. Om tarmen är full av hårt bajs kan den trycka på kissblåsan så att man kissar utan att kunna styra det. Bakterier i kissblåsan kan också göra att man blir extra kissnödig. Då kan man behöva antibiotika. Om det händer ofta att du kissar på dig behöver du undersökas. Du kan få lämna kissprov och göra tester som visar hur din kissblåsa fungerar.
Ibland beror det på att man har en överaktiv kissblåsa. Det betyder att blåsan drar ihop sig fast den inte är full. Då kan man bli kissnödig ofta och råka kissa på sig utan att kunna styra det. Du kan då träna din blåsa genom att gå på toaletten på bestämda tider under dagen. Det hjälper blåsan och hjärnan att samarbeta bättre. Om du ändå blir kissnödig mellan tiderna ska du gå och kissa direkt. Avslappningsövningar kan också hjälpa, särskilt om du märker att det händer när du är nervös eller stressad. Ibland kan medicin hjälpa till att lugna blåsan. Om du kissar på dig ofta är det bra att prata med en vuxen och kontakta vården. Ibland kan det bero på till exempel förstoppning eller urinvägsinfektion, och då behöver det behandlas.
Om du plötsligt får väldigt ont i pungen ska du söka sjukvård direkt. Vänta inte. En orsak kan vara att en testikel har vridit sig. Då kommer inte blodet fram som det ska, och det kan göra mycket ont. Pungen kan bli svullen och öm, och man kan må illa. Det kan också bero på en inflammation i bitestikeln eller att en liten del vid testikeln har vridit sig. Det gör också ont, men är oftast mindre farligt. På sjukhuset undersöker en läkare dig genom att känna på pungen. Du kan få lämna blod- och urinprov och göra ett ultraljud för att se vad som är fel. Om testikeln har vridit sig måste man opereras snabbt. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Pungkulorna, som också kallas testiklar, behövs för det är där som kroppen gör spermier. Spermier behövs för att man ska kunna få barn när man är vuxen.
Det är för att de ska kunna vara lagom varma hela tiden. Om det är kallt drar sig testiklarna in mot kroppen, och är det varmt hänger de längre ner. Det här med temperaturen är viktigt för testiklarnas jobb – att göra spermier. Och spermier vill ha det lite svalare än 37 grader, som det ju är inne i kroppen.
Testiklarna, som också kallas pungkulor, ska ligga i pungen – en slags påse under snoppen. När en bebis ligger i magen utvecklas testiklarna först högt upp i magen. Under graviditeten ska de sedan flytta sig ner till pungen. Ibland stannar en eller båda testiklarna på vägen. Det kallas att testikeln inte har vandrat ner (retentio testis). Man vet inte alltid varför det blir så. Det är vanligare hos barn som är födda för tidigt, eftersom testiklarna kanske inte hunnit flytta sig klart. Hos många bebisar vandrar testiklarna ner av sig själva under det första halvåret. Om de inte gör det kan man behöva operera. Under operationen får man sova gott och känner ingenting.
Förhuden är huden som sitter längst fram på snoppen och täcker ollonet. Ollonet är en känslig del av kroppen. Förhuden fungerar som ett skydd. Den skyddar mot skav, smuts och att det blir torrt. När man är liten brukar förhuden sitta fast och går inte att dra tillbaka. Det är helt normalt. När man blir äldre brukar den gå lättare att dra tillbaka.
Ja, det finns hjälp att få. Förhuden är huden som täcker ollonet. Ibland kan öppningen vara så trång att det är svårt att dra tillbaka förhuden. Det kallas trång förhud eller fimosis. Hos yngre barn är det normalt att förhuden inte går att dra tillbaka helt. När man blir äldre brukar det bli lättare. Om förhuden fortfarande är trång och det gör ont eller är svårt att kissa kan man få en speciell salva från läkare. Salvan gör huden mjukare och mer töjbar. Man smörjer varje dag i några veckor och kan sedan försiktigt börja tänja. Om salvan inte hjälper, eller om man får infektioner under den trånga förhuden flera gånger, kan man behöva opereras. Under operationen får man sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Man får urinvägsinfektion om det kommer in bakterier i urinröret och urinblåsan. Det är mycket vanligare att tjejer får urinvägsinfektion än att killar får det. Det beror på att de har kortare urinrör än killar, så bakterierna har lättare att slinka in i urinvägarna hos tjejer.
Om det svider när du kissar och du känner dig kissnödig ofta, även när det bara kommer lite, kan det vara en urinvägsinfektion. Du kan också få ont i nedre delen av magen eller behöva kissa oftare än vanligt. För att vara säker behöver du söka vård och lämna ett urinprov. Då kan man se om det finns bakterier i kisset. Om det är en urinvägsinfektion kan du få medicin som dödar bakterierna och gör att du blir bättre.
Njurbäckenet är en del av njuren där kisset samlas innan det rinner ner till urinblåsan. Vidgat njurbäcken betyder att det har samlats för mycket kiss där. Det kan hända om kisset inte kan rinna ner som det ska, eller om lite kiss rinner tillbaka upp mot njuren igen. Då blir njurbäckenet större än vanligt. Det kallas också hydronefros eller vattennjure. Det kan bero på att det är trångt någonstans där kisset ska rinna fram, eller att något är i vägen, till exempel en njursten eller ett blodkärl som trycker på urinledaren. Ibland vet man inte varför det blir så. Det är vanligast hos nyfödda barn och kan upptäckas redan när barnet ligger i magen. Ofta blir det bättre av sig själv, men ibland kan man behöva en operation så att kisset kan rinna ner som det ska.
I vissa väldigt sällsynta fall kan riklig mens gör att du får blodbrist. Egentligen är det ingen fara att blodet försvinner, utan det är att järnet som finns i blodet försvinner. Om du mår dåligt och känner dig yr när du har mens, prata med din skolsyrra, ungdomsmottagning eller en läkare.
Mage och tarm
Blindtarmen som är ungefär lika stor som ditt lillfinger sitter som en liten mask på tjocktarmen. Just därför brukar blindtarmen också kallas för det maskformiga bihanget. När man pratar om en blindtarmsinflammation är det just det lilla blindtarmsbihanget som är inflammerat, kanske för att något har täppt till öppningen. Ingen vet riktigt säkert varför man har ett blindtarms-bihang, men många forskare tror att det är ett litet skyddsrum för bakterier, alltså en del av vårt immunsystem. Precis som med vissa körtlar i halsen, som också är en del av immun-systemet, kan blindtarmen tas bort och man mår bra ändå.
Det är vår hjärna som skickar signaler till magen om att kräkas . Om man har ätit något dåligt så vill ju inte kroppen ha kvar det och då kräks man för att få bort det. Det kan till exempel vara farliga kemiska ämnen eller olika baciller. Det är alltså en skyddsreflex som vi har för att vi inte ska äta något som vi kan må dåligt eller till och med dö av. Sen kan man ju även kräkas av helt andra orsaker. Om man till exempel snurrar runt eller åker bil och blir illamående så är det hjärnan som märker att något inte stämmer och skickar ut signaler till magen så att man kräks.
I magen precis som på huden har vi små känselkroppar som börjar skicka signaler till hjärnan om de tror att det händer något farligt i magen. Signalerna måste upp till hjärnan för att vi ska kunna känna att det gör ont. Det finns flera hundra sjukdomar som gör att man kan få ont i magen.
Egentligen vet vi inte varför man får håll. Men man tror att vissa saker i magen till exempel magsäcken, diafragman (en muskel), mjälten eller levern får för lite blod till sig, eftersom blodet behövs i benen när du springer. När det kommer för lite blod till magen blir det syrebrist och då gör det ont. Ungefär samma sak händer när man tränar hårt och får ont i musklerna. Då bildas ett kemiskt ämne som heter mjölksyra som retar smärtnerven så att det gör ont.
Runt magsäcken och tarmarna har vi muskler. När vi blir hungriga börjar musklerna jobba och magsäcken och tarmarna börjar röra sig. Luft och gaser som finns där börjar åka omkring och då låter det som om magen kurrar.
Det finns inget som heter långtarmen. Men det finns en tarm som heter tunntarmen och den är väldigt lång. Hos en vuxen människa är den fem meter. Vi har också andra tarmar i magen: tolvfingertarmen som heter så för att den är ungefär lika lång som tolv fingrar i bredd och tjocktarmen som hos vuxna är cirka en meter lång.
Gallvätska finns i gallblåsan, som ligger på höger sida i magen. Gallvätskan består mest av vatten men innehåller också bland annat vanligt salt, gallsalter, kolesterol och hormoner. Gallvätska bildas när vi äter och åker ut i tarmarna för att bryta ner maten och ta upp näringen. Det är gallvätskan som ger bajset dess färg. Utan gallvätska skulle vi få helt vitt bajs och dessutom diarré. Eftersom gallvätskan hjälper till att ta upp näring i tarmarna, skulle vi få brist på vissa vitaminer om vi inte hade gallvätska.
Ja, man kan äta och dricka hur man än står, sitter eller ligger. Matstrupen, som går från munnen till magen, har massor av muskler som jobbar ner maten och drycken i magsäcken. Och musklerna får ner maten i magen även om man står på huvudet och det är ”uppförsbacke”. Musklerna i matstrupen är livsviktiga. Utan dem skulle maten åka upp igen och kanske komma ner i luftstrupen och fastna nere i lungorna. Då skulle man kunna kvävas.
Vi är inte ens ensamma i vår kropp. Tusentals miljoner bakterier lever i vår mage och i våra tarmar. Bakterier är som små, små djur som precis som alla andra levande djur bildar gaser när de smälter sin mat. Bakteriernas gas hamnar då i våra tarmar och blandas med den luft som vi sväljer ner när vi äter. Det är den här luften som vi sedan fiser ut. Det är alltså bakteriernas gaser som luktar så illa och inte den gas som blir till i oss när vi smälter vår mat. Den gasen heter koldioxid och kommer ut när vi andas. Ibland kan man till och med känna på lukten på fisen att man fått i sig lite ovanliga och konstiga bakterier. Kanske är man också konstig i magen. När man fiser är det som att släppa ut luft ur en ballong eller en pruttkudde. Det är därför det låter.
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Bajshålet blir mycket större när du bajsar. Det tänjs liksom ut. Runt bajshålet har vi en muskel som ser ut som en ring. Om den muskeln slappnar av blir hålet större och om den spänns blir hålet mindre. Man kan själv bestämma hur spänd muskeln ska vara. Det är därför man kan hålla sig så att man inte bajsar på sig. Med ringmuskeln kan man också styra så att man bara släpper ut luft. Annars skulle man ju bajsa på sig varje gång man pruttar.
När man hickar drar en stor muskel i magen – diafragman – ihop sig. Alla muskler i kroppen styrs av nerver. Nerven som styr diafragman ligger alldeles bredvid matstrupen. Man kan till exempel få hicka när man har ätit eller druckit och det beror på att den här nerven har retats av maten eller drycken som åker ner i matstrupen och magen. Sedan retar nerven i sin tur diafragman så att den drar ihop sig och hoppar till i magen. Det är då man får hicka. Om inte hickan går över ska man gå till doktorn.
När vi äter sväljer vi ner massor av luft tillsammans med maten. Luften kan åka genom magen och alla tarmar och komma ut där bak som en fis. Eller så åker luften ut samma väg som den kom in, alltså ut genom munnen som en rap.
Det finns ett ställe i hjärnan som bestämmer om man ska må illa eller inte. Många olika saker påverkar eller skickar signaler till det här stället i hjärnan. Till exempel om man snurrar runt, åker bil eller båt eller äter någonting äckligt. Det finns medicin som minskar illamående. Medicinen stoppar vissa signaler i hjärnan så att illamåendet minskar.
Ibland har vi massor av luft i magen och tarmarna. Luften kommer ner i magen när vi äter och sväljer maten. Luften kan ha svårt att ta sig fram i tarmarna (för det finns ju en massa bajs där också) och då spänns tarmarna ut. Det kan nästan kännas som om man är uppblåst som en ballong. När magen eller tarmarna spänns ut retas nerver som känner smärta. Det är då det gör ont och man får magknip.
Bukspottkörteln är en körtel som sitter i magen och som tillverkar massor av små maskiner – proteiner – som jobbar med maten vi äter. Proteinerna åker ut i våra tarmar och hjälper till att bryta ner maten i mindre delar så att det nyttiga i maten lättare tas upp i blodet. Bukspottkörteln kontrollerar också hur mycket socker vi har i blodet så att det varken är för lite eller för mycket, eftersom det i så fall kan vara farligt.
Naveln är det man har kvar av navelsträngen. Det är precis där naveln sitter som navelsträngen gick in i din mage när du låg i din mammas mage. Navelsträngen ger bebisen näring och syre i mammas mage. När man sedan föds behövs inte navelsträngen längre och när den klipps av är naveln det som blir kvar.
Halsbränna får man när den sura magsaften kommer upp i matstrupen, i halsen eller i luftstrupen. Magsaften är väldigt stark och ska bara vara i magen. Men ibland så släpper magen iväg magsaft upp i halsen och då retar saften väggarna i halsen och det gör ont. Det känns som om det bränns. Magen klarar av magsaften för den har ett skydd som gör att magsaften inte kan reta och skada väggarna i magen. Eftersom det här skyddet bara finns i magen så blir ju andra ställen i kroppen (till exempel halsen) skadade när magsaften kommer dit.
Ja, det finns flera olika typer av maskar som man kan få i magen, till exempel om man har ätit rått kött eller grönsaker som inte är sköljda. Den vanligaste masken heter springmask och är jätteliten och vit. Den kryper fram ur stjärten för att lägga sina ägg på huden utanför bajshålet. När den gör det kliar det jättemycket i stjärten. Oftast kommer maskarna fram på kvällen för att lägga sina ägg. Springmaskarna är inte farliga, men jobbiga att ha. Som tur är finns det medicin som man kan äta så att maskarna försvinner. En annan mask som kan leva i kroppen är spolmasken. Den ser ut ungefär som en daggmask och är 10–20 centimeter lång. Det är mycket ovanligt att man får spolmask. Den mask som är mest ovanlig är binnikemasken. Den kan bli otroligt lång. Hos vuxna har man hittat maskar som är längre än 10 meter! Men det är som sagt mycket, mycket ovanligt med binnikemaskar.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som finns i en blåsa i magen – gallblåsan. Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
Vinterkräksjuka smittar jättelätt – som en ninjavirus! När någon kräks, flyger det ut miljoner pyttesmå droppar i luften, och i de där dropparna finns viruset. Dropparna kan sväva i luften i flera timmar, och om någon andas in dem... ja, då kan man bli smittad. Viruset kan också landa på saker som dörrhandtag, leksaker eller mobiltelefoner. Om du rör vid en sådan sak och sen kliar dig i näsan, gnuggar ögat eller stoppar fingrarna i munnen, då kan viruset smita in i kroppen och börja sin attack.
Vinterkräksjuka är en riktigt jobbig magsjuka som kan komma plötsligt. Man mår illa, får ont i magen och börjar kräkas. Många får också diarré (väldigt löst bajs). En del personer får även feber och känner sig ömma i kroppen, ungefär som när man har influensa. Vinterkräksjukan kallas så eftersom den är vanligast på vintern, men man kan faktiskt få den när som helst under året.
Vinterkräksjukan kommer från ett virus som heter norovirus. Det är ett supersnabbt och supersmittsamt virus. Viruset är så litet att du inte kan se det med ögat, men det är riktigt bra på att ta sig in i kroppen och göra dig sjuk. Det gillar att bo i spyor, bajs och ibland i saliv (spott) och det är därifrån det kan sprida sig till andra människor.
När du har fått viruset som orsakar vinterkräksjuka i kroppen tar det ungefär 12 till 48 timmar innan du börjar känna dig dålig. Det är alltså från ett halvt dygn till två dygn. Det betyder att du kan känna dig helt okej ena dagen, och sen plötsligt nästa morgon vakna med illamående och springa till toaletten –blixtsnabbt!
Det bästa du kan göra är att vila, stanna hemma och försöka få i dig vätska. När du kräks och har diarré förlorar kroppen mycket vatten och salter, och det kan göra dig svag. Därför är det superviktigt att dricka – gärna små klunkar med vatten, saft eller vätskeersättning. Du behöver inte äta så mycket i början om du inte orkar, det viktigaste är att du dricker så att inte bli uttorkad. Vila mycket och låt kroppen göra sitt jobb att bli frisk. Och du – stanna hemma från skolan! Ingen vill att viruset kommer dit och börjar dansa runt bland klasskompisarna.
När du har slutat kräkas och inte längre har diarré eller feber, ska du stanna hemma två extra dagar. Det kan kännas segt, men det är jätteviktigt! Viruset kan nämligen fortfarande finnas kvar i kroppen ett tag, även om du känner dig pigg. Om du går till skolan för tidigt kan du råka smitta andra utan att du vet om det. Så tänk så här: två vilodagar till = du hjälper dina kompisar att slippa bli sjuka.
Ja, det är vanligt när man är liten. Barn under ungefär fyra år har inte alltid full kontroll över magen och hinner inte alltid till toaletten i tid. Ibland kan det också hända att man bajsar på sig när man är äldre.
Enkopres är ett ett ord som sjukvården använder. Det betyder att man bajsar på sig ofta.
Den vanligaste orsaken är förstoppning, alltså att man är hård i magen. Då kan bajset bli som en propp i tarmen. Lite lösare bajs kan ändå rinna förbi proppen och hamna i kläderna utan att man riktigt märker det. Stress och rädsla kan också göra att man plötsligt blir väldigt bajsnödig. Ibland hinner man då inte till toaletten. Det kan också bero på en sjukdom eller en skada i tarmarna, men det är mindre vanligt.
Nej. Det är inte ditt fel. Kroppen fungerar bara lite annorlunda just då, och det finns hjälp att få.
Om du bajsar på dig ofta ska du prata med en vuxen och kontakta sjukvården. Då kan du få hjälp som passar just dig och som kan göra magen bättre.
Om det händer ibland ska du kontakta vården. Det finns många orsaker till att det kan komma bajs. Ofta handlar det om att man är hård i magen. Då blir bajset som en propp, men lite bajs kan rinna förbi och hamna i kalsongerna eller trosorna. En annan orsak kan vara att du är stressad. Då kan magen hitta på alla möjliga saker. Sedan finns det också vissa sjukdomar som gör att man bajsar på sig, men de är väldigt ovanliga.
Ingen vet varför blindtarmen finns, men många forskare tror att den hjälper till att skydda mot farliga bakterier. Inflammationen kan bero på att något har fastnat som en propp i öppningen till blindtarmen.
Det brukar börja med ont i magen runt naveln. Efter ett tag flyttar sig smärtan ner till höger sida av magen. Man kan också få feber, må illa och kräkas.
Blindtarmen är ungefär lika stor som ett lillfinger. Den är en del av tjocktarmen.
Man tror att det kan bero på att något har fastnat som en propp i öppningen in till blindtarmen. Då blir den inflammerad och börjar göra ont.
För att veta om det är blindtarmsinflammation behöver du gå till sjukvården. Där känner doktorn på din mage. Eftersom ont i magen kan bero på många saker måste de undersöka ordentligt. Du kan få ta blodprov och lämna kissprov. Magen undersöks med ultraljud eller datortomografi. Om det finns misstanke om förstoppning kan du få lavemang så att bajset kommer ut och se om smärtan blir bättre.
Om du har en inflammation i blindtarmen behöver den tas bort. DÅ behöver du opereras. Innan operationen får du extra vätska direkt i blodet genom en liten plastslang som sätts i ett blodkärl. Innan sticket får du bedövande salva så att det känns mindre. Under operationen får du sova med hjälp av narkos och känner ingenting.
Oftast är det inte ett dugg farligt. Det brukar bero på att ett litet blodkärl i rumphålet har gått sönder för att du tar i när du bajsar. Det brukar läka på ett par dagar. Men om det fortsätter att komma blod, och om du samtidigt känner dig sjuk på något annat sätt ska du kontakta sjukvården. Då kommer en doktor att undersöka din mage och ta prov på bajset.
Ibland kan lite blod komma i bajset. Det händer ofta om man tar i mycket när man bajsar, till exempel om man är hård i magen eller förstoppad. Då kan små blodkärl i rumphålet gå sönder.
En böld är som en bula fylld med kladdigt, gult var. Om man får en böld precis vid rumpan kallas den analabcess. Den kan göra ont och kännas obehaglig. Ibland kan man också få feber när bölden är inflammerad.
Bölder orsakas av bakterier. Om huden vid rumpan har en liten spricka kan bakterier komma in där. De kan också fastna i en körtel i ändtarmen. Då samlas var i bölden och huden blir svullen och öm.
Om du har en böld i rumpan behöver en doktor kolla på den. Doktorn känner försiktigt på bölden och ibland gör man en undersökning med ultraljud för att se hur stor den är.
Ibland försvinner en böld i rumpan av sig själv. DÅ har kroppen tagit hand om den. Men ibland behöver kroppen hjälp. Då behöver man hjälp på sjukhuset för att tömma ut varet. Då behöver du opereras. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Om bebisen har en tarm som är trång eller uppdelad märks det direkt när den är nyfödd. Maten kan inte rinna igenom tarmen, och magen blir svullen. Bebisen har svårt att prutta och bajsa. Tarmen ska vara som en lång slang. Hos en del har tarmen utvecklats fel så att den är uppdelad i två eller flera delar som inte sitter ihop. Man kan också födas med en tarm som är för trång på olika ställen. Då blir det också svårt för maten och bajset att åka genom tarmen.
Om en nyföddbebis vekar ha en uppdelad eller trång tarm blir bebisen undersökt noggrant. Flera olika röntgenundersökningar för att kolla hur det ser ut inuti bebisens mage. Om bebisen har uppdelad eller trång tarm måste den opereras. Bebisen blir opererad under de första dagarna i sitt liv. Under operationen syr man ihop de olika ändarna på tarmen eller tar bort det trånga stället.
Crohns sjukdom är en inflammation i mag-tarmkanalen, som är vägen från munnen till ändtarmen. Inflammationen kan finnas i hela mag-tarmkanalen, men oftast är det bara vissa delar som blir inflammerade. Crohns sjukdom gör att man kan få ont i magen, löst bajs (diarré) och ibland blod i bajset. Man kan också känna sig trött och gå ner i vikt.
Crohns beror på att immunförsvaret, som ska skydda kroppen mot bakterier och virus, tar fel och gör inflammation i tarmarna. Då blir det irriterat och svullet där inne.
Precis så kan det vara när man har Crohns sjukdom. Man säger att sjukdomen går i skov. Ibland mår man sämre, och ibland mår man bättre – då kanske man knappt märker den alls.
För att veta om man har Crohns sjukdom behöver man undersökas noggrant i sjukvården. En doktor kommer att känna på magen och man behöver lämna blodprov och bajsprov. Man kan också behöva titta in i magen med en liten kamera (gastroskopi eller koloskopi) och ta prover. Under sådana undersökningar får man sova gott med narkos och känner ingenting. Man kan också behöva ta bilder med ultraljud eller magnetkamera.
Crohns sjukdom finns kvar hela livet, men det finns många saker som hjälper dig att må bättre. Man kan ta mediciner som lugnar inflammationen och äta mat som tarmen mår bra av. En dietist kan hjälpa dig att hitta maten som funkar bäst för dig.
IBD betyder inflammatorisk tarmsjukdom. Två vanliga IBD-sjukdomar är Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. De gör att man kan få ont i magen, mycket löst bajs (diarré) och ibland blod i bajset. Man kan också känna sig trött och gå ner i vikt.
IBD beror på att immunförsvaret, som ska skydda kroppen mot farliga saker som bakterier och virus, tar fel. Då går det till attack mot tarmarna och det blir inflammation där. Crohns kan göra inflammation i hela mag-tarmkanalen, medan Ulcerös kolit sitter i tjocktarmen och ändtarmen.
Skov betyder att sjukdomen kommer och går. Ibland mår man sämre, och ibland mår man bättre – då kanske man knappt märker den alls.
För att veta om du har IBD kommer en doktor känna på magen för att se var det gör ont och tar blodprov och ibland bajsprov. Ibland tittar doktorn in i tarmarna med en liten kamera (gastroskopi eller koloskopi) och kan ta ett prov från tarmen. Under sådana undersökningar får man sova med narkos och känner ingenting. Man kan också ta bilder med ultraljud eller magnetkamera för att se kroppen inuti.
IBD finns kvar hela livet, men man kan må mycket bättre med hjälp av medicin som lugnar inflammationen och mat som tarmen gillar. Vilken mat som funkar är olika för alla, och en dietist kan hjälpa dig att hitta maten som passar bäst.
Ulcerös colit är en sjukdom som gör att man får ont i magen och väldigt löst bajs som kallas diarré. Man kan också få blod i bajset, känna sig trött och gå ner i vikt.
Sjukdomen beror på att immunförsvaret bråkar. Immunförsvaret ska skydda kroppen mot bakterier, virus och andra farliga saker, men ibland tar det fel och går till attack mot tarmarna. Då blir tarmen inflammerad.
Vid ulcerös colit sitter inflammationen i tjocktarmen och ändtarmen.
Skov betyder att sjukdomen kommer och går. Ibland mår man sämre, och ibland mår man bättre – då kanske man knappt märker den alls.
För att veta om du har ulcerös colit kommer en doktor känna på magen för att se var det gör ont och tar blodprov och ibland bajsprov. Ibland tittar doktorn in i tarmarna med en liten kamera (gastroskopi eller koloskopi) och kan ta ett prov från tarmen. Under sådana undersökningar får man sova med narkos och känner ingenting. Man kan också ta bilder med ultraljud eller magnetkamera för att se kroppen inuti.
Ulcerös colit finns kvar hela livet, men man kan må mycket bättre med hjälp av medicin som lugnar inflammationen och mat som tarmen gillar. Vilken mat som funkar är olika för alla, och en dietist kan hjälpa dig att hitta maten som passar bäst.
Att ha en för trång öppning mellan magsäcken och tunntarmen kallas pylorusstenos. Då kan bara lite mat rinna från magsäcken och in i tunntarmen. Resten av maten kräks bebisen upp. Det gör att bebisen inte får i sig tillräckligt med mat och vätska för att växa och må bra.
Det kallas pylorusstenos. Maten kan inte åka ner som den ska, så bebisen kräks ofta och får inte i sig tillräckligt med mat. DÅ behöver bebisen opereras. Efter det kan den äta och växa normalt.
Diarré betyder att bajset är löst och vattnigt, och man behöver springa på toaletten ofta. Det kan göra ont i magen och kännas svullen. Diarré är inte en sjukdom själv, utan ett tecken på att kroppen reagerar på något, till exempel ett virus, en bakterie, något man ätit eller en tarmsjukdom.
Drick mycket, gärna lite i taget ofta, så kroppen inte blir uttorkad. Diarré brukar gå över av sig själv, men om den håller i sig mer än en vecka ska man kontakta sjukvården.
Lös i magen, eller diarré som det också heter kan alla bli då och då. Det kan bero på något man ätit, eller att man fått i sig ett virus eller en bakterie. Diarré går oftast över av sig själv efter några dagar. Om du har haft diarré i mer än en vecka ska du kontakta sjukvården.
Det kallas esophagusatresi. Maten kan inte åka från munnen ner till magen. Ibland finns också en liten gång mellan matstrupen och luftstrupen. Gången kallas fistel. Då kan mat och slem åka från matstrupen genom fisteln och in i luftvägarna. Då får bebisen problem med hosta och mycket dregel.
En bebis som föds med en uppdelad matstrupe behöver opereras under de första dagarna i livet. Då syr doktorn ihop matstrupen och tar bort fisteln. Efter operationen kan bebisen äta, svälja och må bra som andra barn.
Esophagusatresi betyder att en bebis föds med en matstrupe som i uppdelad i två delar. Då kan inte maten komma från munnen ned till magsäcken. Bebisar som har uppdelad matstrupe mår ofta dåligt direkt när de föds. Bebisen undersöks med olika röntgenundersökningar. Om man ser att matstrupen är uppdelad blir bebisen opererad under de första dagarna i sitt liv. Under operationen fixar man till matstrupen så att den blir till ett helt rör.
Aganglionos betyder att man saknar nervceller i tjocktarmen och ändtarmen. Det kallas även Hirschsprungs sjukdom. Saknas nervceller kan man få svårt att fisa och bajsa. Man kan få ont i magen, må illa och kräkas. Det beror på att utan nervceller kan tjocktarmen och ändtarmen inte rör på sig som de ska. Det gör att maten och bajset inte åker framåt i tarmarna.
Det betyder att man saknar nervceller i tjocktarmen och ändtarmen. Då kan tarmen inte röra sig som den ska och maten och bajset åker inte framåt som det ska.
Man kan få svårt att bajsa, magen kan bli stor och svullen, man kan få ont, må illa och kräkas.
Doktorn känner på magen, tar blodprov och röntgenbilder av tarmarna. Man tar också ett litet prov från tarmen med ett tunt rör. Under provet får man sova med narkos och känner ingenting.
Ja om man har Hirschsprungs sjukdom behöver man bli opererad. Då tar man tar bort den del av tarmen som saknar nervceller. Under operationen får man sova med narkos och känner ingenting.
Förstoppning kan bero på flera saker, som att man har varit magsjuk eller haft feber, att det blivit lite rörigt och oregelbundet (som vid resor), stress, att man har rört på sig för lite, eller den mat man har ätit – till exempel mycket vitt bröd, pasta, pannkakor eller att man dricker mycket mjölk. Ibland kan det också bero på någon sjukdom i tarmen.
Drick vatten, även om du inte känner dig törstig. Det håller bajset mjukt. För att inte bli hård i magen är det också bra att äta olika typer av mat och mycket frukt och grönsaker. Det är också bra att gå på toaletten direkt när man känner att det trycker på. Sitt i lugn och ro, gärna med fötterna på en pall. Ibland kan det ta lite tid för allt att komma ut! Det är också bra att röra på sig, eftersom tarmarna jobbar bättre då. Det finns också speciella mediciner som gör bajset mjukare.
När det är mycket bajs i tarmen kan det trycka mot kissblåsan. Trycket göra att kissblåsan drar ihop sig så att kisset läcker ut.
I gallblåsan finns en vätska som heter galla. När man äter drar gallblåsan ihop sig. Då pressas gallan ut i tarmarna. Där tar den hand om fettet i maten. Ibland blir det små kristaller i gallblåsan. Det är de här kristallerna som kallas för gallstenar. Supersmå gallstenar brukar man inte märka. De följer med gallan ut i tarmarna och sedan försvinner de ut ur kroppen när man bajsar. Men större gallstenar kan sätta sig i vägen för gallan så att den inte kommer ut ur gallblåsan – och då får man jätteont i magen.
Ja, barn kan få gallsten men det är väldigt ovanligt. Om man har gallsten får man ofta ont högt upp i magen eller på höger sida under revbenen.
Ja, det är det. På engelska kallas inflammatoriska tarmsjukdomar för Inflammatory Bowel Disease, som då förkortas blir IBD. Även på svenska säger man IBD ibland när man menar inflammatorisk tarmsjukdom.
Nej, det går inte ta en spruta eller ett piller eller operera och bli helt frisk. Om du har en inflammatorisk tarmsjukdom kommer du att ha kvar den hela livet. Men det finns massor som du kan göra för att må bättre. Det finns mediciner som minskar inflammationen, och du kan också märka stor skillnad beroende på vad du äter. Vilken mat som funkar är olika för olika personer, så du får testa dig fram. Du kan ta hjälp av en dietist, som är expert på mat och näring.
Nej, det är det inte. Men man kan få symtom som liknar varann – bli pruttig, få magknip och bli lös i magen. Men den som har allergi kan också få utslag på huden och få svårt att andas.
Celiaki och glutenintolerans är olika ord för samma sak. Det betyder att att en person inte tål gluten. Om någon med celiaki äter mat med gluten i så startar en inflammation i tunntarmen. En del märker inte så mycket av inflammationen medan andra får ont i magen och kan känna sig riktigt sjuka. Inflammationen gör så att kroppen har svårare att ta upp näringen i maten och det kan visa sig på flera olika sätt. För att hålla sig frisk måste en person med celiaki äta mat helt utan gluten.
Gluten är ett protein som finns i sädesslagen vete, korn och råg. Gluten kan alltså finnas i mat och bakat som innehåller mjöl som bröd, kakor, pasta, pannkakor och glasstrutar.
Insidan på tunntarmen är täckt av tarmludd som tar upp näringsämnena från maten vi äter. Om någon som har celiaki äter något med gluten i så blir tunntarmen inflammerad och tarmluddet förstörs. Det gör att kroppen får svårare att ta upp näringen i maten. Ofta märker man redan efter några timmar att man fått i sig gluten och det kan ta flera månader innan tarmen är helt läkt igen.
Nej, celiaki har du hela livet. Men om du äter glutenfritt så håller sig tarmen frisk och du mår precis lika bra som alla andra.
Det finns ingen medicin mot celiaki. Man håller sig frisk genom att inte äta gluten!
De allra flesta livsmedlen innehåller inte gluten i sig, utan det är när man lagar till dem som man ibland tillsätter mjöl. Gluten finns till exempel inte i rent kött, fisk, fågel, frukt, bär, grönsaker, nötter, majs, ris, ägg, olja eller mjölk. Om läkaren säger att man ska äta glutenfritt får man oftast träffa en dietist. Det är en person som kan mycket om mat. Dietisten ger råd om hur man lagar mat och bakar utan gluten. Det finns en symbol, ett överkorsat sädesax, som visar att produkten inte innehåller gluten.
På alla matförpackningar finns det en lista med vad maten innehåller. Det är dessutom bra att lära sig vad som innehåller gluten. Några exempel är vete (även durumvete och dinkel/spelt), råg, korn, kamut, havre (ren/glutenfri havre är okej), couscous, bulgur, malt/maltextrakt och vetestärkelse (glutenfri vetestärkelse är okej).
Det brukar alltid gå att ordna så det fungerar. Skäms inte, utan berätta att du har celiaki direkt när ni börjar prata om mat. En del tycker det känns jobbigt eller som att de är till besvär, men dina kompisar vill ju att du ska vara med och må bra. Antagligen känns det som en större grej för dig än för dem. Du kan göra det lättare genom att komma med förslag på vad ni ska äta och vara med i planeringen.
Matrester finns kvar i munnen ett tag efter att man ätit så om du kysser någon precis efter att den ätit något med gluten i så kan du bli sjuk. Det säkraste är att vänta några timmar efter att den andra ätit något med gluten i och helst även antingen borstat tänderna. Tandborstning är ganska bra för kyssar över huvud taget!
Det går bra att resa när man har allergier, men det kan vara bra att lägga en liten stund på att tänka igenom allt innan. När man väl är iväg vill man ju ha fullt fokus på att ha kul! Det är inte säkert att maten på flyget, tåget eller båten blir rätt även om du har beställt den i förväg, och det kan kännas extra jobbigt att bli sjuk på en resa. En del tycker det känns tryggare att ta med sig en egen matlåda och snacks så man är säker på att man får något man gillar och tål. Att ha med sig nån sorts matsäck kan vara bra även i andra sammanhang, eftersom det kan vara svårt att hitta glutenfri mat i kiosker eller snabbmatsrestauranger.
Vanligt öl görs på spannmål och innehåller gluten, men det finns öl som klassas som glutenfria. Vin, cider och sprit är glutenfria, även sådan sprit som görs på spannmål. Där försvinner all gluten vid destilleringen. Tänk på att snacks kan innehålla gluten, till exempel kryddade jordnötter och chips.
Det är upp till dig vilka du vill berätta för att du har celiaki, men ofta blir livet enklare om de runt omkring dig vet att det är vissa livsmedel du inte tål. På samma sätt som du själv vill veta om det är något du kan göra för att en kompis inte ska bli sjuk så gör många andra gärna vad de kan för att du ska må bra.
Ibland syns celiaki på prover utan att man själv märkt att man är sjuk och man får inte de typiska symtomen om man äter gluten. Det brukar kallas tyst eller asymtomatisk celiaki. Det kan då vara svårare att hålla sig till att bara äta glutenfritt. Men även om man inte märker av sjukdomen så tar tarmen och kroppen skada av att få i sig gluten. Även de som först inte märker så stor skillnad när de äter glutenfritt brukar efter ett tag ändå känna att de mår bättre.
Celiaki kallas också glutenintolerans. Det betyder att man inte tål gluten. Gluten finns i vete, råg och korn.
Då kan man få ont i magen och löst bajs som kallas diarré. Man kan också må illa och kräkas. En del får ont i lederna, blåsor på huden eller utslag i munnen.
IImmunförsvaret bråkar. Det tror att gluten är farligt. Då startar det en inflammation i tunntarmen. Inflammationen skadar tarmluddet som ska ta upp näring från maten. Då kan kroppen inte ta upp näring som den ska. Man kan bli trött, gå ner i vikt och känna sig hängig eller ledsen.
Det finns ytterligare 104 frågor och svar omMage och tarm
Skelett, leder, senor och muskler
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
Oftast somnar handen eller foten om man ligger eller sitter på ett sådant sätt att nerven som går dit kläms och slutar att fungera. Det är ju nerverna som gör att vi kan känna. Om nerverna inte fungerar kommer inga känselsignaler fram till hjärnan. När man inte har någon känsel i till exempel handen känns det precis som om handen sover. Nerverna skickar ju också signaler till musklerna så att vi kan röra till exempel fingrarna. Men om handen sover och nerverna inte fungerar så kan man inte heller röra på fingrarna.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
Flera olika saker avgör hur lång man blir. En sak är ärftligheten, det vill säga generna som du fått av din mamma och pappa. Växer gör man när vissa tillväxtzoner i kroppen gör nya celler, nya byggstenar. Hur lång du blir bestäms också av olika hormoner som finns i din kropp. Hormonerna bestämmer när du vuxit färdigt. Då försvinner tillväxtzonerna och du kan inte bli längre. Oftast slutar man växa när man kommit ur puberteten.
Det är våra muskler som gör att man kan röra sig. Musklerna fungerar som motorer som drar ihop sig och sträcker sig. Det finns leder mellan benen i kroppen, till exempel i knäna, armbågarna och fötterna. Lederna fungerar som gångjärn och gör så att varje del av kroppen rör sig på ett korrekt sätt. Musklerna styrs av hjärnan som talar om för musklerna hur de ska röra sig. Hjärnans signaler till musklerna åker i långa ledningar som heter nerver.
Vi har en massa muskler som håller fast benen på rätt ställe i kroppen. Men även huden hjälper till. Det finns också något som kallas senor och ligament som sitter på skelettet och som håller fast benen ordentligt.
När man tränar så hårt att man får träningsvärk beror det på att musklerna (muskelcellerna) har gått sönder lite grann. Och när något i kroppen går sönder så brukar det göra ont. Men träningsvärk gör också att vi får större muskler. Det är konstigt, men det är nästan så att musklerna måste gå sönder innan de kan bli större och starkare.
Det är våra muskler som är motorn som gör att till exempel benen rör sig. Hjärnan styr musklerna så att musklerna vet hur de ska göra för att du ska kunna springa, hoppa och krypa. För att kunna jobba måste musklerna ha bränsle, alltså energi. Precis som en motor.
Vår kropp är uppbyggd av miljarder små byggstenar som heter celler. När vi växer och blir större är det för att cellerna blir fler, ungefär som när man bygger ett hus och lägger på fler tegelstenar. När man är liten finns det något som heter tillväxtzoner i skelettet. Zonerna sitter längst ut på varje benände och tillverkar nya benceller så att skelettbenen blir längre. Det är då du växer och blir längre.
Den stora sätesmuskeln, musculus gluteus maximus, är störst. Den kallas också för den stora stjärtmuskeln och är den muskel som du sitter på. En annan stor muskel är skräddarmuskeln, musculus sartorius. Den går från höften ända ner till knät. När det gäller styrka och storlek är nog tuggmusklerna de starkaste musklerna i kroppen.
Menisker är platta små skivor gjorda av någonting som heter brosk. Brosk ingår i skelettet men är lite mjukare än ben. Meniskerna finns i knät för att leden ska glida bättre och de är också ett skydd så att leden inte nöts ner. Meniskerna ser ut som platta bönor och är ungefär 2–3 centimeter långa. De sitter alldeles i ytterkanterna av knäleden. Platta skivor av brosk har vi på många ställen i kroppen, till exempel mellan ryggens kotor. Men de som heter menisker finns bara i knät.
Att JIA kan vara så olika från dag till dag, och vecka till vecka, är en av de saker som folk ofta har svårt att fatta. De tänker ”ont i lederna, ojdå” och så tar det stopp där. Ta ett snack med din lärare och förklara. Det bästa är kanske om hen frågar inför varje lektion hur du känner. Är det inget du vill ta inför klassen kan ni komma överens om att du mejlar. Lyssnar inte läraren, prata med rektor eller din mentor. Smarta irdrottslärare förbereder två olika lektioner – en med hopp och spring och en med något mer skonsamt, och låter sedan alla elever välja vad de ska göra. De dagar du inte pallar att ta i till max kommer du garanterat att få sällskap av andra, som också hellre gör något softare. Om läraren inte lyssnar på dig, får du be en förälder kanske din sjukgymnast att sköta snacket!
Många med JIA behöver mycket riktigt en bettskena. Den behövs för att avlasta käken när du sover. Man kanske inte tänker på att käken är en led, men det är den! Med en bettskena undviker man att käken jobbar och blir spänd under tiden du sover. Många som får veta att de borde ha bettskena tänker ”neeej!”. Men de allra flesta vänjer sig och tycker det funkar bra efter ett tag.
Att veta vad som gäller just dig går inte – kanske din läkare kan svara lite noggrannare. Men de flesta med JIA blir allt från nästan bra till helt utan problem när de blir vuxna. Men för en del kan problemen med JIA hänga kvar upp i vuxen ålder. Och närt blir man då vuxen? Hur länge ska det hålla på? Ja, även det beror på vilken slags JIA du har och på hur gammal du var när du fick JIA. Ett typiskt förlopp kan vara att du får diagnosen när du är ungefär 10 år. Men bra behandling kan du vara utan besvär innan du slutat grundskolan. Och oavsett vilken form av JIA du har, eller hur mycket besvär du har, så har aldrig chanserna till att bli bra eller i alla fall mycket bättre varit så stora som idag. Både kunskaperna om JIA och läkemedlen blir bättre för varje dag som går!
När man är barn växer man ibland väldigt fort vissa perioder. Man kan faktiskt växa mer än en centimeter i månaden. Läkare och forskare vet inte säkert varför man får växtvärk. Men man kan tänka sig att om alla saker i kroppen inte växer i samma takt, då retas de nerver som känner av smärta och kroppen luras att tro att någonting är fel. Det är då det gör ont. Vissa tror inte att växtvärk beror på att man växer. Man ska komma ihåg att barn springer omkring och leker mycket under hela dagen. Då blir benen trötta och nerverna i benen retas så att det börjar göra ont. När man går och lägger sig för att sova känner man smärtan mer för att man ligger helt stilla. På dagen har man ju så mycket annat för sig att man inte tänker lika mycket på att det gör ont.
Skelettet är hårt för att det också ska fungera som ett skydd. Skelettet är gjort på ett mycket finurligt sätt så att det både är väldigt lätt och mycket starkt. Till exempel skyddar skallens ben den ömtåliga hjärnan och revbenen skyddar lungorna. Visste du att barn har fler ben i kroppen än vuxna? Ett barn har 300 ben medan en vuxen har 206 stycken. Men det beror inte på att man tappar några ben när man blir vuxen. I stället växer några ben ihop, så att två eller tre ben blir till ett större ben.
Det är jättesvårt till en början att veta om någon har JIA eller inte. Man brukar säga att JIA är en uteslutningsdiagnos. Det betyder att om läkarna kan utesluta allt annat, så kommer de fram till att du har JIA. Att du verkligen blir noggrant utredd är faktiskt en fördel, även om det så klart är segt och trist att vänta. Men ju mer exakt diagnos läkarna kan ställa, desto bättre behandling kommer du att få. Vid JIA är det jättevanligt att man provar olika mediciner och kombinationer av mediciner, för att se vad som funkar för just dig Om du har ont och väntar på diagnos, så säg till. Smärtlindrande kan du alltid få, det gör det inte svårare att ställa diagnosen.
Att JIA kan vara så olika från dag till dag, och vecka till vecka, är en av de saker som folk ofta har svårt att fatta. De tänker ”ont i lederna, ojdå” och så tar det stopp där. Ta ett snack med din lärare och förklara. Det bästa är kanske om hen frågar inför varje lektion hur du känner. Är det inget du vill ta inför klassen kan ni komma överens om att du mejlar. Lyssnar inte läraren, prata med rektor eller din mentor. Smarta gympalärare förbereder två olika lektioner – en med hopp och spring och en med något mer skonsamt, och låter sedan alla elever välja vad de ska göra. De dagar du inte pallar att ta i till max kommer du garanterat att få sällskap av andra, som också hellre gör något softare. Om läraren inte lyssnar på dig, får du be en förälder kanske din sjukgymnast att sköta snacket!
Så länge värken bara kommer när du ska sova eller under natten är det ingen fara. Det är typiskt för växtvärk, och den kan verkligen göra ont. Oftast är det i benen man har ont. Men om du har ont på dagtid är det en annan sak, eller superont på andra ställen än benen. Likaså om du är väldigt stel och öm varenda morgon. Då är det bra att kolla upp var det onda egentligen kommer ifrån.
Jo, det finns ett par korn av sanning i det. Det finns ju en anledning till att det finns något som heter tennisarmbågar och löparkän. Men träning på rätt sätt är faktiskt alltid bra! Att du anstränger dina muskler är ingen fara. De blir fulla av mjölksyra, och du kan få träningsvärk, men det går över. Däremot ska du vara försiktig om du får ont i ledband eller leder. Anstränger man dem för hårt kan de ta skada, och då måste du vila jättelänge, vilket ju är trist om man gillar att träna. Ett bra knep är att träna tillsammans med någon eller några. Då kan ni hjälpa varandra, och ha koll så att ni gör alla övningar rätt. Det är när du belastar fel som du kan skada dig.
En lårkaka är när man får en rejäl smäll på låret och musklerna under huden blir blå och svullna. Det känns ömt och kan göra riktigt ont när man rör på benet. Det är egentligen ett blåmärke inne i muskeln, så det kan ta lite längre tid att bli bra än ett vanligt blåmärke på huden. Man får ofta en lårkaka när man ramlar, krockar med något hårt eller spelar sport och får en smäll mot låret. Huden kan bli blå eller röd, och ibland sväller låret upp lite.
Det hjälper att vila benet och inte springa eller hoppa för mycket i början. Du kan kyla området med en kall handduk eller is inlindad i en tygbit i några minuter åt gången. Det lindrar smärtan och gör att svullnaden blir mindre. Efter några dagar kan det också hjälpa att försiktigt röra på benet så att muskeln inte blir stel.
Nej, en lårkaka är inte farlig och brukar bli bra av sig själv efter ett par veckor. Men om du får väldigt ont, inte kan gå, eller låret sväller mycket mer än vanligt ska du söka sjukvård.
Barnreumatism kallas också Juvenil Idiopatisk Artrit, eller bara JIA. Det är en sjukdom som gör att man får ont och blir stel i en eller flera leder. Sjukdomen kan komma och gå. Ibland mår man sämre under en period, och sedan kan det komma en tid när man knappt märker av den.
Juveil betyder att det är en sjukdom som drabbar barn. Idiopatisk betyder att man inte vet exakt varför man får sjukdomen. Artrit betyder att en eller flera leder är inflammerade, alltså sjuka och svullna.
JIA beror på att immunförsvaret bråkar. Immunförsvaret ska skydda kroppen mot bakterier och virus, men vid JIA tror det felaktigt att lederna är farliga. Då startar det en inflammation i leden. Det kallas en autoimmun sjukdom.
Du kan få ont i lederna och känna dig stel, särskilt på morgonen eller efter att du har suttit stilla länge. Leden kan bli svullen och varm eftersom det samlas för mycket ledvätska där. Det brukar kännas bättre när du har rört på dig en stund, men det kan göra mer ont när du använder leden mycket. Många känner sig också väldigt trötta.
Ja, vissa sorters JIA kan påverka mer än bara lederna. Du kan till exempel få inflammation i käkleden, vilket kan påverka hur käken växer. En del får också inflammation i ögonen och behöver kontrollera synen regelbundet.
Om du ofta har stela och ömma leder behöver du bli undersökt. Du får berätta hur du mår och hur länge du haft ont. Du kan behöva ta blodprov och göra röntgen så att man kan se hur lederna ser ut inuti. Ibland behöver du undersökas flera gånger.
Det finns inget som tar bort JIA helt, men det finns behandling som gör att sjukdomen lugnar ner sig. Det kallas remission. Du kan få mediciner som minskar inflammationen och gör att det gör mindre ont. Medicinen kan tas som tabletter, genom dropp direkt i blodet eller som spruta i leden. För att du ska kunna röra dig så bra som möjligt kan du också få hjälp av en fysioterapeut som är expert på kroppens rörelser.
Nej det måste man inte. Det beror helt på hur skadan ser ut. Ofta räcker det att gipsa ett benbrott. Gips är ett hårt bandage som gör att det brutna benet ligger helt stilla så att det kan läka ihop helt rätt. Men ibland kan benet ha halkat snett, eller så har det lossnat små benbitar. Då kan du behöva opereras för att doktorn ska kunna lägga benbitarna på plats.
Ett benbrott betyder att ett ben i ditt skelett har gått sönder. Det kallas också fraktur. Du kan få ett benbrott om du ramlar, får ett hårt slag mot kroppen eller är med om en olycka, till exempel när du åker skidor, hoppar studsmatta eller cyklar.
Det gör ont, ofta mycket ont. Det kan bli svullet och efter en stund kan det komma ett blåmärke. Ibland kan kroppsdelen se krokig ut, till exempel om du har brutit handleden. Det kan också bli svårt eller omöjligt att röra den skadade kroppsdelen, och det gör ont när du försöker.
Du ska försöka hålla den skadade kroppsdelen högt, till exempel med hjälp av kuddar. Då minskar svullnaden. Du kan också linda ett mjukt bandage runt skadan, först lite hårdare och sedan lossa efter en stund. Du kan lägga iskuber i en plastpåse, vira in den i en handduk och hålla mot området. Kylan kan minska svullnaden och lindra smärtan.
Ofta räcker det att gipsa benet. Gips är ett hårt bandage som håller benet stilla så att det kan läka. Ibland behöver benbitarna läggas till rätta innan man gipsar, så att benet inte läker fel. Då får du medicin så att det inte gör ont. I vissa fall behöver benet opereras, och då sover du med hjälp av narkos och känner ingenting.
Det kan vara något som kallas Baker-cysta. Det är en liten påse med vätska som sitter bakom knät. Ibland kan den fyllas med mer vätska och då blir det en bula i knävecket.
En slemsäck är som en liten mjuk påse med vätska inuti. Den sitter vid knäleden och fungerar som en kudde som skyddar och hjälper knät att röra sig smidigt. Ibland kan det bli för mycket vätska i slemsäcken. Då svullnar den och blir en knöl i knävecket.
Ofta känns den nästan inte alls och gör inte ont. Men om den blir större kan det kännas spänt bakom knät och det kan vara svårt att böja benet ordentligt. Knölen kan vara liten eller stor som en bandyboll.
För att vara säker behöver knät undersökas. Man känner på knät och ibland gör man ett ultraljud. Då kan man se hur det ser ut inuti knät. Det gör inte ont.
Oftast försvinner cystan av sig själv när man blir lite äldre, även om det kan ta flera år. Om det gör ont kan man få medicin mot smärtan. Då är det viktigt att en vuxen hjälper till så att det blir rätt sort och lagom mycket.
Det låter konstigt, men det finns en sjukdom som kallas höftsnuva. Den heter också coxitis simplex. När man har höftsnuva gör det ont i benet eller ljumsken och det kan bli svårt att gå.
Ofta börjar det med att det gör lite ont i lårbenet och ner mot knät. Man kan också få ont i ljumsken. Efter ett tag gör det ännu mer ont, särskilt när man står upp eller vrider på benet. Många börjar halta, och ibland kan man få lite feber också.
Höftsnuva beror på att det har blivit en inflammation i höften. Det kan till exempel hända efter att man varit förkyld.
Höftsnuva försvinner oftast av sig själv efter ungefär en vecka. Under tiden är det viktigt att ta det lugnt och låta höften vila. Om det gör mycket ont kan man ta medicin mot smärtan.
Ta det bara lugnt! Höstsnuva försvinner av sig självt efter ungefär en vecka. Under tiden är det viktigt att du låter höften vila. Om du har mycket ont kan du ta smärtlindrande medicin. Fråga alltid en vuxen om vad du ska ta och hur mycket. Om det onda inte går över, eller om du får hög feber, ska du söka sjukvård.
Höjdhopparknä är när det gör ont precis under knäskålen. Ibland blir området lite svullet. Namnet “höjdhopparknä” kommer av att det är vanligare hos barn som hoppar mycket, till exempel i höjdhopp, men man kan få det av andra sporter också.
Under knäskålen finns en sena som hjälper musklerna att fästa vid skelettet. Om man använder knäna mycket, som när man springer, hoppar, spelar fotboll eller innebandy, kan senan bli trött och sliten. Då blir den öm, kan svullna och göra ont länge.
Höjdhopparknä gör mest ont när man går i trappor, hoppar, springer eller cyklar. Ibland märker man att knät är lite svullet.
Höjdhopparknä brukar gå över av sig själv, men det kan ta lång tid. Under tiden ska man vila från det som gör ont och kanske göra speciella övningar som hjälper senan att läka. En fysioterapeut kan hjälpa dig med övningar så att du tränar på rätt sätt.
Om du har höjdhopparknä gör det mest ont nedanför knäskålen. Det kan även bli lite svullet. Det beror på små skador i senan under knäskålen. Det gör ont – särskilt när du hoppar, springer eller cyklar.
Det kallas höjdhopparknä för att det är lite vanligare hos barn som hoppar höjdhopp att få sådana problem. Men man kan få samma problem även om man spelar fotboll, innebandy eller springer mycket.
Det betyder att knäskålen råkar glida åt sidan och hamnar fel. Det gör väldigt ont, och knät kan bli svullet. Ibland kan det se ut som om hela knät blivit snett.
Man känner ofta att knäskålen glider iväg. Det gör riktigt ont och det kan vara svårt att stå eller gå på benet.
Ofta glider knäskålen tillbaka i sitt rätta läge av sig själv, eller så fort man sträcker på benet. Men ibland kan man behöva hjälp för att få den på plats.
Knäskålen sitter längst fram på knät och fungerar som en sköld som skyddar knäleden inuti.
Ledkapseln, som är ett slags fodral runt knäleden, kan skadas. När ledkapseln är skadad kan knäskålen lättare gå ur led igen.
Man kan behöva ha en skena, som är ett plastskal som ger stöd, och ibland kryckor i början. En fysioterapeut kan visa övningar så att knät blir starkt och läker ordentligt.
Ja, knäskålen kan gå ur led fler gånger om ledkapseln har blivit skadad. Om det händer ofta kan man behöva opereras för att knät ska bli stabilt.
Doktorn undersöker ditt knä för att se om knäskålen är på fel plats. Om den hamnat fel, hjälper doktorn den att komma tillbaka till rätt plats. Du får medicin så att det inte gör ont. Ibland kan du behöva röntga knät för att se om det finns skador. Efteråt kan du behöva ha en skena på knät och använda kryckor. En fysioterapeut kan hjälpa dig att träna knät så att det blir bättre.
Ja, det är det. Sendrag är egentligen muskler som krampar, det vill säga dra ihop sig. Man brukar kalla muskelkramp för sendrag om det sitter under foten eller ibland i vaden.
Muskelkramp är inte farligt även om det kan göra vansinnigt ont. Man tycker att det känns som att muskeln ska gå av, men det gör den inte. Krampen brukar gå över av sig själv efter några minuter. För att få den att gå över snabbare kan du testa sträcka ut muskeln eller massera den lite försiktigt.
Man kan få kramp i alla muskler, men det vanligaste är baksidan av låret, vaden eller under foten.
Man vet inte alltid varför, men ofta får man kramp när man ansträngt en muskel extra mycket, som när man idrottat. Man kan också få kramp om man sitter eller står länge i en konstig ställning, eller när man ska somna eller sover.
Nej, muskelkramp är inte farligt.
Ja, om man har för lite vätska eller järn i kroppen kan man få kramp oftare. Vissa sjukdomar kan också göra att musklerna får kramp.
Osteokondrit betyder att en liten bit brosk eller ben har lossnat inuti en led, ofta i knät. Det kan göra ont eller ibland märker man det först när leden låser sig en kort stund.
Oftast är det knät, men det kan också hända i fotleden, armbågen eller höften.
Ibland gör det ont i leden, ibland märker man det inte alls förrän leden plötsligt fastnar eller låser sig en liten stund.
Om du har en lös ben- eller broskbit i en led, till exempel i knät, behöver du först låta leden undersökas. Leden kan röntgas för att se hur det ser ut inuti. Om du är under 15 år läker biten ofta av sig själv, men då är det viktigt att vila leden lite och inte göra saker som gör ont, som att hoppa eller springa mycket. Du kan istället träna musklerna runt leden med hjälp av en fysioterapeut. Om du är äldre än 15 år kan biten göra att leden ibland låser sig, och då kan det behövas en operation för att ta bort biten eller fästa den på plats. Under operationen får du sova med hjälp av narkos och känner ingenting.
Om knät låser sig ibland kan det bero på att det har lossnat en liten bit brosk eller ben inne i leden. Det kallas osteokondrit. Bitens kan fastna i knät och göra att knät låser sig.
Om ditt knä låser sig är det viktigt att vila knät och undvika att springa, hoppa eller träna på sätt som gör ont. Du kan istället träna musklerna runt knät, gärna med hjälp av en fysioterapeut som visar övningar som är skonsamma. Om du är under 15 år kan knäet och den lilla broskbiten ibland läka av sig själv. Är du äldre än 15 år eller om knäet ofta låser sig kan det behövas en operation för att ta bort eller fästa biten. Under operationen får du sova och känner ingenting.
Du kan träffa en doktor som undersöker ditt knä och kanske tar en röntgenbild. För att må bättre kan du undvika saker som gör ont och försöka att inte sitta länge med böjda ben. Det kan hjälpa att träna musklerna runt knät med hjälp av en fysioterapeut. De är experter på muskler och leder!
Ofta är det brosket bakom knäskålen som krånglar. Brosk är som en mjuk kudde som gör att benen kan glida mot varandra utan att skadas. Ibland blir brosket lite ojämnt och då kan det göra ont när man böjer knät. När man har ont på framsidan av knät kallas det främre knäsmärta.
Det brukar göra ont när man sitter länge med böjda knän, till exempel på bio eller i bilen. Det kan också göra ont när man böjer knäna mycket, som när man cyklar, går i trappor eller hoppar. Ibland kan knät också låsa sig och fastna i ett visst läge en stund.
Alla som växer kan få det, men det är vanligare när man är barn och tonåring. Ofta blir det bättre när man har slutat växa, men ibland kan smärtan komma tillbaka om man tränar mycket.
Du kan försöka undvika saker som gör ont, inte sitta länge med böjda knän och träna musklerna runt knät. En fysioterapeut kan hjälpa till med övningar som gör knät starkare och mjukare. Om det gör väldigt ont kan du ta medicin mot smärtan, men då ska alltid en vuxen hjälpa till så du tar rätt sorts medicin och lagom mycket.
Ja, ibland behöver man titta på knät för att vara säker på att det är brosket som krånglar. Då kan man ta bilder på knät, som röntgen, datortomografi eller magnetkamera.
Om du växer snabbt och samtidigt anstränger knäna väldigt mycket kan du få något som heter Schlatters sjukdom. Den sitter precis där, nedanför knät. Sjukdomen beror på lårmuskelns senfäste har blivit inflammerat på grund av överbelastning. Senfästet svullnar upp och gör ont. Schlatterknän, som det kallas ibland, är vanligast bland barn som tränar mycket.
Schlatterknä eller Schlatters sjukdom som det också heter gör ont precis under knät, på knölen som finns där. Knölen kan bli svullen och öm.
Smärtan vid schlatterknä kommer av att lårmuskeln sitter fast på knölen och ibland blir det en inflammation där. Det händer ofta när man har ansträngt knät mycket, till exempel genom att springa och hoppa mycket.
Det är vanligast hos barn mellan 8 och 15 år som växer snabbt och tränar mycket.
Det brukar göra mest ont när man springer, hoppar, går i trappor eller reser sig upp.
Ofta behöver man inte göra så mycket. Schlatters sjukdom går oftast över av sig själv, men det är viktigt att ta det lugnt och träna mindre medan det läker. En fysioterapeut kan hjälpa dig med övningar som stärker knät och gör att du kan träna på rätt sätt utan att få mer ont.
Det kanske låter otrevligt med en slemsäck, men det är egentligen en liten ”kudde” som skyddar dina leder. Men slemsäckarna kan bli irriterade om en led inte mår bra. Leden kanske är utsatt för tryck eller hård belastning. Då har man fått en slemsäcksinflammation. Det är vanligast i knän, axlar och armbågar. Det kan bli svullet, och göra väldigt ont om du försöker använda leden.
En slemsäcksinflammation gör att det blir svullet och ömt på en led eller sena. Det gör extra ont när man trycker på området eller böjer leden.
Slemsäckar är små påsar fyllda med vätska som fungerar som mjuka kuddar och skyddar senorna och lederna. Om något trycker eller skaver mot slemsäckarna under lång tid kan de bli trötta och inflammerade. Då fylls de med mer vätska och blir svullna och ömma.
Det händer oftast i axlar, knän och armbågar, men det kan också bli i höften eller hälarna.
En slemsäcksinflammation går oftast över av sig själv, men det kan ta några veckor.
Det är viktigt att du vilar och inte gör saker som gör ont. Om det gör väldigt ont kan du ta medicin som lindrar smärtan. Be alltid en vuxen om hjälp så att du tar rätt sorts medicin och lagom mycket.
Ja, det är samma sak. Lite vrickat, eller hur? Ha ha!
När man trampar snett eller får en smäll kan en led göra ont. Lederna fungerar ungefär som gångjärn i kroppen. Lederna hålls ihop av ledband och muskler. När man stukar eller vrickar sig kan ledbanden runt leden tänjas ut. Då kan det också blöda lite i muskeln vid leden. Då blir det svullet och gör ont. Ibland blir det ett stort blåmärke.
Lägg ett par kuddar under foten, så att du har den högt. Du kan också linda foten med en elastisk linda. Du kan också lägga något kallt på foten. Ta några isbitar från frysen och lägg dem i en plastpåse. Linda det sedan in plastpåsen i en handduk och lägg mot foten. Du kan varva ispåsar mellan lagren på den elastiska lindan.
Om man trampar snett eller ramlar kan man skada en led i kroppen. Då säger man att man har fått en stukning eller vrickning, och det betyder samma sak. Lederna fungerar som gångjärn mellan skelettbenen och hålls ihop av muskler och ledband. När man trampar snett tänjs ledbanden ut, det kan bli svullet och göra ont, och ibland kan det även bli ett blåmärke.
Det gör ont, svullnar och ibland får man ett blåmärke. Ibland är det svårt att veta om det är en stukning eller ett benbrott, särskilt om det gör väldigt ont eller om man inte kan använda kroppsdelen som vanligt.
En stukning brukar bli bättre på ungefär en vecka om man vilar och tar hand om kroppen.
Om det gör mycket ont, svullnar mycket, pirrar eller om du tappar känseln i den skadade kroppsdelen, ska du söka sjukvård. Då kan man behöva röntga för att se om något ben är brutet.
Träningsvärk betyder att musklerna känns stela, ömma och kanske darriga. Det brukar komma när man har tränat lite för hårt eller gjort nya rörelser som musklerna inte är vana vid.
Fråga: Varför får man träningsvärk? Träna ska ju vara nyttigt! Svar: Jo, det är nyttigt att träna. Men, när man tränar hårt blir musklerna trötta och det uppstår små skador i musklernas celler. När våra muskler har fått en skada vill kroppen reparera sig själv. Men vår smarta kropp gör mer än att bara reparera skadan i musklerna. Den bygger också på musklerna lite extra så att de blir lite starkare än innan. Det är därför man kan känna sig öm några dagar efter träningen.
Träningsvärk brukar gå över av sig själv på ett par dagar. Men om du vill snabba på det lite, prova ett varmt bad och massera de ömma musklerna lite lätt. En promenad eller något annat som är bra för blodcirkulationen kan också hjälpa.
Det finns ytterligare 7 frågor och svar omSkelett, leder, senor och muskler
Ögon
När ögonen är irriterade så blir de röda. Ögonen blir lätt irriterade när de till exempel blir torra. På natten när vi ska sova får vi mindre tårvätska och om man då fortsätter att hålla ögonen öppna blir de lättare torra.
Nej, det kan de inte. Ögonen sitter fast ordentligt, bland annat med hjälp av ögonmusklerna och ögonnerven i huvudet. Bakre delen av ögat är faktiskt en utväxt av hjärnan, alltså en del av hjärnan. Så om ögonen skulle ramla ut måste ju också hjärnan följa med ut. Personer som kan göra så att det ser ut som om ögonen håller på att ramla ut, gör det genom att dra tillbaka muskler som finns runt ögonen och i ögonlocken. Vissa personer kan med hjälp av ögonmusklerna göra så att ögonen åker fram lite grann, men inte så mycket att det ser ut som om ögonen skulle ramla ut.
Längst bak i ögat finns pyttesmå känselkroppar som kallas tappar och stavar. De skickar signaler till hjärnan när det kommer ljus på dem. Om det kommer mycket ljus så har de svårt att ställa tillbaka sig till normalt igen. Så fast vi blundar tror vi (eller vår hjärna) att det fortsätter att komma in ljus. Vi blir som blinda en kort stund efter vi har tittat i starkt ljus. Man kan kanske säga att tapparna och stavarna längst bak i ögat blir trötta och måste hämta andan lite.
När vi blinkar så sprids tårvätska ut över hela ögat. Tårvätskan kommer från tårkörtlarna som sitter precis ovanför övre ögonlocket.Tårvätskan är till för att fukta och skydda ögat. Eftersom den rinner ner i små hål som sitter intill näsroten så tar ju den med sig smuts och baciller som annars skulle vara kvar och irritera ögat. Vi blinkar ungefär 1 000 gånger i timmen.
Ögonens färg beror på hur mycket av färgämnet melanin man har i ögonen. Melanin är det färgämne som också finns i huden och håret. Om man inte har så mycket färgämne blir ögonen blå, har man lite mer blir ögonen gröna och har man riktigt mycket färgämne blir ögonen bruna. Om man tittar väldigt noga och nära ett öga kan man se att färgen på ögonen, till och med är olika i olika delar av ögat, och det beror på att olika områden har olika mycket färg. Färgen på ögonen beror på vilken ögonfärg föräldrarna har, man ärver ögonfärgen, och får en blandning av deras färger. En del människor har ögon med olika färg, men det är mycket ovanligt.
Nej, det är inte sant. Men det kan vara jobbigt för ögonen om det inte finns tillräckligt med ljus när man läser. Då får ögonen jobba så mycket att det kan göra ont. Men det är inte farligt. Så fortsätt att läsa böcker under täcket, men använd ficklampa!
För att man ska kunna se måste ögonen och flera olika ställen i hjärnan samarbeta. Ögonen fungerar ungefär som en kamera som skickar iväg signaler till hjärnans syncentrum. Sedan är det hjärnan som bestämmer vad du ser.
Pupillen är ingen hinna, den är egentligen ingenting – bara ett hål. Pupillen ser svart ut för att man ser rakt in i ögat. Inne i ögat finns ju inget ljus, därför är hålet mörkt och svart. Så man ser ingenting alls när man tittar in i pupillen. För att doktorn ska kunna se in i ögat måste han lysa in genom pupillen med en stark lampa som heter oftalmoskop.
Klägget består av smuts, baciller, lite salt och fetter. Det innehåller också ofta celler från immunförsvaret, kroppens försvarssoldater, som finns i vår kropp för att skydda oss.
Bakom ögonlocken finns tårfabriker som bildar tårar. Tårarna rinner ner i små hål som sitter i ögonen, ner i näsan och till slut ner i magen. Tårarna behövs för att ögonen inte ska torka och för att skydda ögonen mot baciller och smuts. När du blir arg eller ledsen händer massor av saker i hjärnan. Då pratar nerverna i hjärnan som styr känslor med nerverna som styr tårarna och signaler skickas ut till tårfabrikerna. När du blir ledsen gör tårfabriken så mycket tårar att alla inte hinner rinna ner i de små hålen i ögonen. I stället rinner tårarna över, ner på kinderna. Det är också därför du blir så snorig när du gråter, för att så mycket tårar forsar ner i näsan. När du gråter visar du att du är ledsen och behöver tröst. Då är det viktigt att gråta och inte hålla tillbaka tårarna.
Öron, näsa och hals
Man kan ju kanske tycka att vaxet bara är i vägen, men det är helt naturligt och inte farligt att ha mycket vax i öronen. Vaxet består av vatten, lite salter men framför allt av olika fetter och vaxer som bildas av små körtlar som sitter inne i örat. Vaxet, som är kladdigt, hjälper till att forsla bort smuts och baciller som inte ska vara i örat och skyddar örongången. Ibland kan man ha så mycket vax att örat täpps till. Då hör man sämre. Ibland kan också vaxet vara så svårt att få bort att man måste gå till doktorn för att få hjälp.
Det är din hjärna som kommit ur balans när du mår illa. När du sitter i framsätet har du bra utsikt och ser allt som händer. Synen och din kropp upplever samma sak samtidigt. När bilen svänger är hjärnan beredd på det. Men om du sitter i baksätet ser du inte lika bra och ögonen kan inte följa med på samma sätt som om du sitter i framsätet. Då kommer signaler till hjärnan som inte riktigt stämmer. Hjärnan talar då om för dig att någonting är fel och då mår du illa.
När någon pratar så kommer det ljud ur munnen. Alla ljud är som små vågor i luften. I örat finns trumhinnan som börjar gunga (vibrera) när de här vågorna träffar trumhinnan. Med hjälp av trumhinnan, hörselbenen och ovala fönstret överförs vågorna i luften till hörselsnäckan som fi nns i huvudet alldeles innanför örat. I snäckan finns en vätska, lite som vatten, som då också börjar gunga. När vattnet i snäckan gungar så retar det små, små pinnar som står upp i vattnet i snäckan. De här pinnarna börjar också gunga fram och tillbaka. Då pinnarna gungar skickas signaler till hjärnan som talar om vilken sorts ljud som har kommit fram.
Inne i örat, bakom trumhinnan, finns ett litet rum som kallas mellanörat där det finns luft. När man får lock för öronen är det för att luften i mellanörat ökar eller minskar och då ökar eller minskar också lufttrycket i mellanörat. Då kan inte trumhinnan röra sig lika bra längre och man hör sämre. Man säger att det slagit lock för öronen. Hur mycket luft man har i örat bestäms av ett litet rör som kallas örontrumpeten. Örontrumpeten går från örat till ett ställe längst bak i näsan. Om man till exempel blir förkyld så kan det här lilla röret täppas igen och det är då det känns som lock för öronen. Locket i öronen försvinner när man gapar eller sväljer. Det beror på att örontrumpeten öppnas så att luften kan åka in eller ut ur örat. När man flyger flygplan får man lätt lock för öronen. Eftersom lufttrycket i planet ändras blir det olika lufttryck i örat och utanför örat.
I näsan har man många små blodkärl som blodet rinner i. Blodkärlen i näsan sitter så att de väldigt lätt kan bli skadade. När blodkärlen skadas börjar man blöda näsblod.
Rösten blir till vid struphuvudet i halsen, men även munnen och tungan är viktiga för att vi ska kunna prata bra. I struphuvudet finns stämbanden och de är som små gummisnoddar som sitter tvärs över luftstrupen inuti halsen. När luften åker förbi stämbanden börjar de att röra sig, det är det som gör att det blir ljud. Man kan säga att det fungerar som en blandning mellan en trumpet och en fiol. När vi pratar och sjunger så är det som att spela på ett instrument.
Det är stämbanden som gör så att det blir ljud när vi pratar. Men om de inte kan röra sig för att de till exempel är svullna blir det inget ljud. Eller så blir man mycket hes. Stämbanden kan bli svullna av baciller eller om man skriker för mycket. Då måste man vila rösten och inte prata alls.
När man sover kan det hända att tungan och underkäken åker bakåt och täpper till vägen för luften som ska gå till och från lungorna. Då måste man ta i mer när man andas för att luften ska kunna komma förbi tungan. Eftersom vi är avslappnade när vi sover börjar vissa delar bak i munnen darra (vibrera) när vi andas och då blir det ett snarkljud. Oftast snarkar man mer om man är täppt i näsan för då är det ju ännu svårare för luften att komma fram.
Örontrumpeten är ett litet rör som går från mellanörat till en plats längst bak i näsan. Den finns där för att det måste vara luft bakom trumhinnan för att den ska kunna röra sig så att vi kan höra bra. Genom örontrumpeten kan också vätska som finns i örat rinna ner till halsen. Det får inte finnas vätska i mellanörat för då hör man sämre.
Örat är indelat i tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Det man ser av örat är ytterörat. Både mellanörat och innerörat ligger inne i huvudet. Det är i mellanörat som de pyttesmå hörselbenen finns. Som en vägg mellan ytterörat och mellanörat sitter trumhinnan. I innerörat, som sitter längst in, finns hörselsnäckan och balansorganet. Hörselsnäckan gör så att ljuden som kommer till örat omvandlas till elektriska signaler som skickas till hjärnan. Balansorganet talar om för kroppen om vi står eller ligger, om vi åker framåt eller bakåt och det är det som gör att vi kan hålla balansen.
Påssjuka får man av en liten bacill som heter paramyxovirus. Eftersom alla barn i Sverige vaccineras mot påssjuka är sjukdomen ovanlig hos oss. Men före 1967, när man började vaccinera alla barn mot påssjuka, hände det ibland att de blev sjuka. Då fick de svullna och stora spottkörtlar. Spottkörtlar är de körtlar som sitter nere vid halsen, under örat, och som tillverkar spottet i munnen. Sjukdomen heter påssjuka eftersom det ser ut som om man har stora påsar på kinderna när spottkörtlarna blir svullna. Om man fick problem efter att man haft påssjuka var det oftast i bukspottkörteln som ligger i magen eller i pungkulorna. Det är ovanligt att påssjuka påverkar hjärnan och nerverna i kroppen, men ibland händer det. Och har man riktig otur kan nerverna som styr hörseln skadas så att man blir döv.
Snor innehåller massor av olika saker: slem, vatten, baciller, smuts och försvarsceller från kroppen. Olika mycket av de här sakerna finns i snoret och därför kan snoret ha olika färg. Näsan har vi för att lukta med, men den fungerar också som ett skydd som rensar luften från smuts innan luften kommer ner i lungorna. Snoret i näsan fångar upp smutsen. Om man varit ute och lekt och kanske spelat fotboll på en dammig grusplan, är snoret nästan svart av smuts på kvällen.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till musklerna att de ska börja arbeta för att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar musklerna för mycket åt andra hållet – och då ramlar du.
Ja, det kan det vara. Bihåleinflammation kan komma efter en förkylning. Det kan kännas som tryck eller värk i kinderna, pannan eller bakom näsan. Ibland gör det också ont i överkäken. Det kan kännas mer om du böjer dig framåt. Man kan också vara täppt i näsan och ha tjock snuva. Ibland får man feber. Oftast går bihåleinflammation över av sig själv inom en till två veckor. Vila, nässpray mot täppa och smärtstillande kan hjälpa. Sök vård om du får hög feber, mycket ont, blir sämre i stället för bättre, eller om det inte har börjat gå över efter ett par veckor.
Ha huvudet så högt du kan, då minskar svullnaden. Lägg gärna en extra kudde under huvudet på natten när du ska sova, så att huvudet kommer upp. Drick mycket, och rör gärna på dig (om du orkar). Ingen hårdträning, men typ hålla igång lite. Det kan också fungera att skölja näsan med koksaltlösning eller använda nässprej. Om du har feber eller väldigt ont, kan du ta smärtstillande och febernedsättande. Fråga alltid en vuxen vad och hur mycket du ska ta.
Ja, om inflammationen inte går över av sig själv kan du behöva antibiotika som dödar bakterierna.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns svettkörtlar som gör svett, spottkörtlar som gör spott och massor med andra. En del gör sånt som immunförsvaret behöver. En sådan körtel finns bakom näsan.
Bakom näsan sitter en körtel som hjälper immunförsvaret att skydda kroppen mot virus och bakterier. Den är liten när man föds, växer under barndomen och brukar krympa igen när man blir tonåring. Ibland blir körteln för stor. Om körteln är för stor kan man bli väldigt täppt i näsan. Det kan vara svårt att andas genom näsan och man får i stället andas med öppen mun. Många snarkar på nätterna. Man kan också få problem med öronen. Det finns en gång mellan näsan och öronen, och om det är svullet bakom näsan kan öronen kännas täppta. Då kan det bli svårare att höra och man kan lättare få öroninflammation. En läkare kan undersöka dig genom att titta i munnen och ibland i näsan med en liten kamera. Om körteln är mycket stor och ger besvär kan man behöva opereras. Då sover man under operationen och känner ingenting. Ibland opereras halsmandlarna samtidigt.
Halsfluss beror på att det har kommit in virus eller bakterier i en körtel som heter halsmandeln. Man har två stycken halsmandlar som sitter längst bak i halsen där man sväljer. När halsmandlarna blir infekterade av virus eller bakterier blir de röda, svullna och gör ont. Halsmandlar kallas ibland för tonsiller.
Ja, det finns saker som kan hjälpa. Det viktigaste är att vila. Då hjälper du kroppen att bli frisk. Försök också att dricka, även om det gör ont när du sväljer. Ta små klunkar ofta. Yoghurt, soppa eller annan mjuk mat kan vara lättare att få ner. Många tycker att glass, isglass eller en isbit känns skönt i halsen. Om du har ont eller feber kan smärtstillande medicin hjälpa. Be alltid en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och rätt mängd.
Oftast inte. Halsfluss brukar gå över av sig själv på någon vecka. Men om det sitter i längre ska man söka vård. Då kan man behöva medicin som tar död på bakterier. Sådan medicin kallas för antibiotika.
Det låter som att du har halsmandelstenar (som också kan heta tonsillstenar eller tonsilloliter). Det är matrester, slem och bakterier som har fastnat i de små groparna som finns på halsmandlarna. Bästa sättet att få bort dem är att aldrig få dem – borsta tänderna ordentligt två gånger om dagen, och gurgla ordentligt. Gurgla är också säkraste sättet att få bort dem när de väl är där. Du kan pilla superförsiktigt med ditt finger, men använd aldrig något vasst – halsmandlarna är otroligt känsliga.
Blir man blir hes brukar det gå över av sig själv efter några dagar. Men till dess är det viktigt att du vilar rösten så mycket som möjligt. När man är hes låter inte rösten som den brukar. Det beror oftast på att stämbanden har svullnat. Prata på ett sätt som känns skönt i halsen och försök att inte harkla dig eller viska. Det kan också kännas bättre i halsen om du dricker varm eller kall dryck.
Om stämbanden inte mår bra alls kan det hända att man blir så hes att rösten försvinner. Stämbanden ska svänga får att det ska låta när vi pratar – och kan de inte svänga, kommer inga ljud. Men ta det lugnt – rösten kommer tillbaka. Det är viktigt att du låter stämbanden vila. Precis som när du är hes, ska du inte harkla dig – det irriterar bara. Försök inte heller att viska. Total vila, alltså! Om du är hes eller tappar rösten mer än ett par veckor är det bra att söka vård.
Om du har hörselgångsinflammation sitter det onda oftast längre ut i örat, nära öppningen. Det kan klia och göra ont, särskilt om du trycker på örat eller tuggar. Ibland kan det rinna lite vätska ur örat. Det kan också susa i örat och kännas som att du hör sämre. Hela ytterörat kan bli rött, svullet och ömt. Hörselgångsinflammation beror ofta på att huden i hörselgången har blivit irriterad. Det kan hända om man har badat mycket, fått vatten i örat, petat i örat eller använt hörlurar eller öronproppar mycket. Då kan bakterier lättare ta sig in och orsaka inflammation.
Hörselgångsinflammation beror på att huden inne i hörselgången har blivit irriterad. När huden är irriterad kan bakterier lättare ta sig in och då blir det en inflammation. Det finns flera saker som kan irritera huden. Till exempel om man har badat mycket och fått vatten i örat, om man petar i örat, eller om man använder hörlurar, öronproppar eller hörapparat ofta. Det kan också bero på eksem i hörselgången. När huden blir irriterad kan det börja klia och göra ont i örat.
Ett otoskop är en smart liten apparat som läkaren använder för att titta in i ditt öra. Det har både en lampa och en kikare, så att läkaren kan se hur det ser ut i hörselgången och på trumhinnan. Undersökningen går snabbt och gör inte ont. Ibland kan det kännas lite kittligt.
Körtelfeber gör att man får hög feber, ont i huvudet och ont i halsen. Det kan göra så ont i halsen att det är svårt att gapa och svälja. Man kan få ont utanpå halsen också, det brukar kännas som små, svullna kulor under huden. De där kulorna är lymfkörtlar som är en del av kroppens immunförsvar. Körtelfeber beror på ett virus, som gjort dina körtlar på rejält dåligt humör. Viruset sprider sig genom spott. Det finns ingen speciell medicin som botar körtelfeber, och antibiotika hjälper inte eftersom det är ett virus. Det finns inte heller något vaccin. De flesta som har haft körtelfeber en gång får det inte igen.
För det mesta är körtelfeber inte farligt, men man kan känna sig väldigt trött, febrig och hängig. Det viktigaste är att vila och låta kroppen återhämta sig. Ibland kan levern eller mjälten bli svullen. Mjälten sitter uppe i magen på vänster sida. Om den blir mycket svullen kan den göra ont. Du ska söka vård om du får kraftig smärta i magen, särskilt uppe på vänster sida, om du blir väldigt yr eller känner dig svimfärdig, eller om du mår sämre i stället för bättre.
Nästan alla har haft lock för örat någon gång. Det kan hända när man är förkyld, när man flyger, dyker eller om man har fått en vaxpropp. Lock för örat beror på att luften inte kan komma fram som den ska i örat. Det har blivit ett tillfälligt stopp. Då känns det som om någon har tryckt in en liten öronpropp – fast du inte har någon där.
Inne i örat finns en smal gång som kallas örontrumpeten. Den går mellan halsen och örat. Örontrumpeten öppnas när du sväljer eller gäspar, men annars är den stängd. Om du är förkyld kan den bli svullen och igentäppt. Då kan inte luften passera som den ska. När luften inte kommer fram ändras trycket i örat. Då känns det som lock, och du hör sämre. Samma sak kan hända när du flyger eller dyker. Då ändras trycket snabbt – och örat hinner inte alltid med.
Du kan prova att svälja hårt eller gäspa stort. Du kan också hålla för näsan, stänga munnen och blåsa försiktigt så att kinderna putar. Då trycker du in luft genom örontrumpeten. Det kallas att tryckutjämna. Om du är förkyld kan nässprej hjälpa så att svullnaden minskar.
Ja. Ibland kan en vaxpropp täppa till hörselgången. Då känns det också som lock och man hör sämre. Om du tror att det är en vaxpropp kan du be en vuxen hjälpa dig att kontakta vården. Peta inte i örat själv – det gör oftast saken värre.
När man får påssjuka svullnar spottkörtlarna på halsen, så det ser ut som små påsar. Påsarna är ömma, och ofta får man feber och ont i huvudet. En del kan må illa och kräkas. Påssjuka går över av sig själv efter ungefär en vecka.
Nej, påssjuka beror på ett virus, och har man väl fått sjukdomen biter inga mediciner. Däremot finns det vaccin. Alla barn i Sverige erbjuds vaccinet. Har du inte fått det när du var liten kan du ta det i vilken ålder som helst. Eftersom de flesta är vaccinerade är sjukdomen ovanlig.
Scharlakan är ett gammalt namn på en lysande, röd färg (scarlet på engelska). Det är säkert därför man kallar sjukdomen för scharlakansfeber, eftersom kinderna och tungan blir illande röda.
Scharlakansfeber brukar märkas ganska snabbt. Först får man feber och ont i halsen. Det kan kännas som en vanlig halsinfektion. Halsmandlarna blir röda och kan få vitgula prickar eller beläggningar. Efter några dagar kan man få ont i magen och ibland må illa eller kräkas. Sedan kommer ett knottrigt utslag på huden. Det börjar ofta i armhålorna och i ljumskarna och sprider sig vidare över kroppen. Kinderna kan bli röda och tungan kan bli röd och prickig. Efter ett tag kan huden börja fjälla, ungefär som när man har bränt sig i solen. En del kan också få ont i lederna. Om du tror att du har scharlakansfeber ska du kontakta vården. Då kan du få medicin som hjälper dig att bli frisk snabbare.
Om du tror att du har scharlakansfeber ska du gå till doktorn. Scharlakansfeber beror på bakterier, och då kan man behöva en medicin som heter antibiotika. Den hjälper kroppen att bli av med bakterierna. Hos doktorn kan du få ta ett prov från halsen med en mjuk liten pinne. Ibland kan man också få ta blodprov eller lämna urinprov. Om du har hög feber kan febernedsättande medicin hjälpa. Be alltid en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och rätt mängd. Det är också viktigt att vila. Försök att dricka och äta lite, även om du inte är så sugen. Ta små portioner av sånt du tycker om. Om du har ont i halsen kan det kännas skönt med isglass eller en isbit.
Scharlakansfeber beror på bakterier, och då kan man behöva få antibiotika. Antibiotikan dödar bakterier. Om du har hög feber kan febernedsättande medicin hjälpa. Be alltid en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och rätt mängd. Det är också viktigt att vila och dricka ordentligt, även om du inte är så sugen. Ta små portioner av sånt du tycker om. Om du har ont i halsen kan isglass eller en isbit kännas skönt.
Halsmandlarna är körtlar, som tillverkar sånt som immunförsvaret behöver. Immunförsvaret jobbar med att skydda kroppen mot farliga saker som till exempel virus och bakterier. De kallas för halsmandlar för att de ser ut precis som mandlar. Ett annat namn är tonsiller.
Alla barn har halsmandlar, och hos barn är de ofta ganska stora. När man föds är de små, men under barndomen växer de. När man blir vuxen brukar de bli mindre igen. Hos en del barn blir halsmandlarna så stora att de börjar ställa till problem. Det kan kännas trångt i halsen och vara svårt att svälja. Det kan också bli svårare att andas genom munnen stängd, och många börjar snarka på nätterna. Då kan man sova sämre och bli trött på dagarna. Om halsmandlarna blir infekterade av virus eller bakterier kan de bli röda, extra svullna och göra ont. Då kan man få feber och ännu svårare att svälja.
Ja, det är en vanlig operation. Om dina halsmandlar är stora eller ofta blir infekterade kan du behöva ta bort dem. Då tar man bort hela eller delar av halsmandlarna. Om du också har en förstorad körtel bakom näsan, så brukar man operera bort den samtidigt som man operera halsmandlarna. Under operationen får du sova gott och känner inget alls.
Jajamensan. Du ska inte peta dig i örat med något som är mindre än din armbåge, kom ihåg det! När man petar så skjuter man ihop och in vaxet i örat, så att det blir en propp.
Ja, du kan få hjälp av sjukvården. Det kan gå till på olika sätt. Ett sätt är att försöka lösa upp vaxproppen genom att försiktigt spola ljummet vatten i örat. Ett annat sätt är att använda en sug för att suga ut vaxproppen, eller en speciell tång för att plocka ut den.
Man tror att åksjuka beror på att hjärnan blir förvirrad. Hjärnan vet att kroppen sitter stilla – men samtidigt får hjärnan information från synen och balansen om att det rör sig! Området i hjärnan som kontrollerar balansen ligger väldigt nära kräk-området. Det är därför man mår illa och kräks när man blir åksjuk.
Ja, det gör det. De flesta sådana mediciner ska du ta innan du ger dig av, alltså innan du har hunnit börja känna dig åksjuk. Tänk på att åksjuka ofta blir värre om du läser eller kolla på mobilen medan du reser. Det bästa är att kolla rakt fram, så har hjärnan lättare att förstå vad som händer.
Öroninflammation beror på att det har kommit in virus eller bakterier i örat. Inflammationen brukar komma när man är förkyld. Den märks genom att det gör ont i örat. Ofta gör det mest ont när man ligger ned. Ibland kan det kännas som man har lock för örat och man kan höra sämre.
Ja, det kan hända. När man har öroninflammation samlas det vätska bakom trumhinnan. Om trycket blir stort kan det bli ett litet hål i trumhinnan så att vätskan rinner ut. Det kan låta läskigt, men det brukar faktiskt göra mindre ont när trycket släpper. Trumhinnan läker nästan alltid av sig själv inom några veckor. Om det rinner vätska ur örat eller om du har mycket ont ska du söka vård.
Kyla i sig ger dig inte öroninflammation. Det är virus och bakterier som orsakar infektioner – inte kall luft. Men när du är kall kan kroppen behöva jobba lite extra för att hålla värmen. Då kan det bli lättare för virus och bakterier att få fäste, särskilt om du redan är förkyld. Kyla kan också göra att det värker i öronen.
Hormonsystemet
Typ 1-diabetes är en sjukdom där kroppen har slutat tillverka insulin, som är ett ämne kroppen behöver för att få in socker i cellerna. Utan insulin stannar sockret kvar i blodet och då får cellerna ingen energi. Det kan göra att man blir trött, sjuk och behöver medicinsk hjälp snabbt.
Insulin fungerar som en nyckel som låser upp cellernas dörrar. När du har ätit, omvandlas maten till socker (glukos) som åker runt i blodet. Cellerna behöver det sockret som bränsle. Men för att sockret ska kunna komma in i cellerna, måste insulin öppna dörren - precis som en nyckel öppnar ett lås.
Det finns flera tydliga tecken. Du kan bli extremt törstig, behöva kissa ofta, känna dig trött och orkeslös. Du kanske går ner i vikt fast du äter som vanligt, får ont i magen eller mår illa. Ibland kan du också se suddigt, få torra läppar eller andedräkt som luktar aceton - som nagellacksborttagning.
Om kroppen inte kan tillverka insulin måste man ge insulin till kroppen. Du ger kroppen insulin med hjälp av en sprutpenna eller en liten insulinpump som sitter fast på kroppen. Det gör man varje dag, flera gånger. Det låter kanske lite jobbigt i början, men du får träna och lära dig, och snart blir det en naturlig del av vardagen.
Basinsulin är som ett långverkande insulin som hjälper kroppen hela tiden, även när du inte äter. Det tar du en eller två gånger om dagen. Måltidsinsulin tar du precis innan du äter, för att kroppen ska klara sockret som kommer från maten. Tillsammans hjälper de kroppen att må bra hela dagen.
En insulinkänning betyder att du har för mycket insulin och för lite socker i kroppen. Så kan det till exempel bli när du har tagit insulin och inte ätit. En insulinkänning gör att du kan känna dig darrig, yr, svettig, arg, hungrig eller ledsen. Då behöver du snabbt få i dig något sött, som juice, druvsocker eller saft, så att blodsockret stiger igen.
Nej! Typ 1-diabetes handlar om att kroppens eget immunförsvar som har råkat förstöra de celler som tillverkar insulin.
Om du glömmer att ta insulin eller om pumpen inte funkar, kan blodsockret bli för högt. Då får cellerna ingen energi och kroppen börjar ta energi från andra ställen. Då kan du få något som kallas ketoacidos. Då måste du få hjälp direkt på sjukhus.
Man kan bli väldigt törstig och kissa mycket. Man kan gå ner i vikt, bli trött och hängig, få ont i magen eller må illa. Ibland ser man suddigt och läpparna kan bli torra. Ibland luktar det aceton från munnen – som nagellack – och då måste man åka till sjukhus direkt.
Insulin måste tillföras med sprutor eller en insulinpump. Det finns två sorter: Basinsulin – tas 1–2 gånger per dag, så cellerna får energi även mellan måltider och på natten. Måltidsinsulin – tas varje gång du äter. Doseringen beror på vad och hur mycket du äter samt om du rört på dig mycket.
Nej, typ 1-diabetes är något man har hela livet. Men med hjälp, kunskap och rätt insulin kan man leva ett helt normalt liv.
Om du glömmer att ta insulin stannar sockret kvar i blodet istället för att komma in i cellerna. Då blir cellerna hungriga på energi, trots att det finns massor av socker i blodet. Kroppen försöker ta energi från andra ställen, och då bildas farliga syror i blodet. Det gör att man snabbt kan bli väldigt sjuk – man kan må illa, kräkas, känna sig yr eller trött, och ibland lukta som nagellack från munnen (det är syrorna som gör det). Detta kallas ketoacidos och är mycket allvarligt. Om det händer måste man åka till sjukhuset direkt för att få hjälp med insulin och vätska.
Om du råkar ta för mycket insulin öppnas “dörrarna” till cellerna för mycket, och sockret från blodet strömmar in i cellerna på en gång. Då blir det för lite socker kvar i blodet. När blodsockret blir för lågt kan du känna dig darrig, hungrig, blek, arg eller ledsen, och det kan vara svårt att koncentrera sig. Om det händer behöver du snabbt äta eller dricka något sött, till exempel druvsocker, saft eller godis, så att kroppen får tillbaka tillräckligt med socker i blodet.
För mycket insulin: Sockret från blodet går snabbt in i cellerna, och det blir för lite socker kvar i blodet. Då kan du bli darrig, hungrig, blek, arg eller ledsen. Du behöver snabbt äta eller dricka något sött, som druvsocker eller saft, för att kroppen ska få tillbaka sockret. För lite insulin: Då stannar sockret kvar i blodet och cellerna får inte den energi de behöver. Det kan göra dig väldigt törstig och trött, och om det blir riktigt mycket socker i blodet kan kroppen börja bilda farliga syror. Det kallas ketoacidos.