Läkemedel
Koll på läkemedel
Nej. Storleken på en tablett säger inte hur stark den är. Det viktiga är hur mycket av den aktiva substansen tabletten innehåller. Den aktiva substansen är det ämne som gör att läkemedlet fungerar. Om rätt mängd aktiv substans får plats i en liten tablett fungerar den lika bra som en större tablett.
Nej. Färgen på en tablett säger inget om hur stark den är. Många tabletter är vita eftersom man ofta vill undvika onödiga färgämnen. Samma medicin kan också tillverkas av olika företag. Då kan tabletter se olika ut. De kan ha olika färg eller form, men ändå innehålla samma aktiva substans. Den aktiva substansen är det ämne som gör att läkemedlet fungerar. Tabletter kan alltså se olika ut men ändå fungera på samma sätt.
Nej, det kan man inte vara helt säker på. När man delar en tablett är det svårt att få två exakt lika stora bitar. Då kan den ena halvan innehålla lite mer aktiv substans än den andra. Den aktiva substansen är det ämne i läkemedlet som gör att det fungerar. Oftast spelar det ingen större roll, men för vissa läkemedel är det viktigt att dosen blir exakt rätt. Dela därför bara en tablett om läkaren, någon på apoteket eller informationen i läkemedelsförpackningen säger att det är okej. Vissa tabletter, till exempel de som har en skåra, är gjorda för att kunna delas. Ibland kan de också delas för att bli lättare att svälja.
Nej. Ändra aldrig dosen själv. Om din medicin inte verkar hjälpa, eller om du mår konstigt när du tar den, ska du prata med din läkare. Är det ett receptfritt läkemedel kan du också fråga på apoteket. Ibland kan dosen behöva ändras, men det ska alltid göras i samråd med en läkare eller annan vårdpersonal.
Kroppen städar undan det. Levern bryter ner många läkemedel och njurarna hjälper till att föra ut läkemedlet och rester av det ur kroppen. Mycket lämnar kroppen genom kisset, och en del genom bajset. Vissa ämnen kan också lämna kroppen genom svett eller luften du andas ut.
Ja. Samma läkemedel kan ibland finnas till exempel som tablett, vätska, kräm eller något du andas in. Vilken form som passar bäst beror bland annat på vad läkemedlet ska hjälpa mot och hur snabbt det behöver börja fungera.
Det har att göra med hur läkemedlet fungerar i kroppen. Vissa tabletter har ett tunt skyddande lager som gör att de inte löser upp sig i magsäcken, utan först i tarmen. Där tar kroppen upp den aktiva substansen, alltså det ämne i medicinen som gör att den fungerar. Om du delar, krossar eller tuggar sönder en sådan tablett kan medicinen fungera sämre eller inte hjälpa alls. Den kan också irritera magsäcken.
En depottablett är en tablett som släpper ut den aktiva substansen lite i taget under en längre tid. Den aktiva substansen är det ämne i läkemedlet som gör att det fungerar. På så sätt får kroppen lagom mycket medicin under flera timmar. Därför ska du inte dela, tugga eller krossa en depottablett. Då kan nästan hela dosen släppas ut på en gång. Det kan göra att du först får för mycket medicin och sedan för lite.
Det verksamma ämnet är det som gör att läkemedlet fungerar i kroppen. Ett läkemedel innehåller också hjälpämnen. De kan till exempel ge läkemedlet rätt form, smak och färg eller göra en tablett lättare att svälja.
Placeboeffekt betyder att du kan må bättre för att du tror och förväntar dig att något ska hjälpa. Om du till exempel får ett piller och tror att det ska hjälpa mot huvudvärk, kan huvudvärken minska även om pillret inte innehåller någon verksam substans. Det beror på att hjärnan och kroppen kan reagera på förväntningen att du ska må bättre.
Ja! Vacciner är en typ av läkemedel som hjälper till att träna kroppens immunförsvar. Då lär sig immunförsvaret att känna igen vissa virus eller bakterier och kan bekämpa dem snabbare om du blir smittad senare. På så sätt kan vaccin förebygga sjukdom eller minska risken för att du blir allvarligt sjuk.
Hur och när du tar ett läkemedel kan påverka hur det fungerar. Vissa läkemedel ska tas tillsammans med mat, andra på tom mage. En del tabletter ska sväljas hela, medan andra kan delas, tuggas eller lösas upp. Följ därför alltid det läkaren har sagt eller instruktionerna som följer med läkemedlet. Om du är osäker kan du fråga på apoteket eller någon inom vården.
Ett receptbelagt läkemedel är ett läkemedel som du behöver ett recept för att få. Receptet är ett meddelande från läkaren till apoteket där det står vilket läkemedel du ska få, vilken dos du ska ta och hur du ska använda det. Läkaren skriver recept när ett visst läkemedel bedöms passa dig och kunna hjälpa dig.
Ett receptfritt läkemedel kan du köpa utan att en läkare först har skrivit ut det till dig. Det kan till exempel vara läkemedel mot smärta, allergi eller nästäppa. Att ett läkemedel är receptfritt betyder inte att det är helt riskfritt. Det är fortfarande viktigt att följa instruktionerna och ta rätt dos.
Olika läkemedel kan påverka varandra och ibland ska de inte användas samtidigt. Därför behöver läkaren veta vilka läkemedel du redan tar för att kunna välja ett läkemedel och en dos som passar dig. Berätta också om du använder receptfria läkemedel, vitaminer, naturläkemedel eller andra kosttillskott.
Om du tar för lite kanske läkemedlet inte fungerar som det ska. Om du tar för mycket blir effekten inte alltid bättre, men risken för biverkningar och skador på kroppen kan öka. Därför är det viktigt att ta den dos du har fått eller som står på förpackningen.
Nej. Ta inte mer eller mindre läkemedel än du har fått råd om utan att först fråga läkaren. Om läkemedlet inte hjälper som det ska eller om du mår dåligt av det kan dosen ibland behöva ändras eller läkemedlet bytas ut. Det ska du och läkaren bestämma tillsammans.
Det beror på vad du jämför. Det verksamma ämnet är det ämne i läkemedlet som gör att det fungerar. På förpackningen står läkemedlets styrka, ofta efter läkemedlets namn, till exempel 10 mg eller 50 mg. Om du jämför samma läkemedel med samma verksamma ämne är 50 mg en högre styrka än 10 mg. Men du kan inte jämföra styrkan hos olika läkemedel på samma sätt. Olika verksamma ämnen fungerar på olika sätt i kroppen och behövs i olika stora mängder. Ett läkemedel med styrkan 50 mg behöver därför inte vara starkare än ett annat läkemedel med styrkan 10 mg.
För att medicinen mot smärta ska hjälpa dig på bästa sätt är det bra om det finns lika mycket medicin i kroppen hela tiden. Då slipper det onda i kroppen gå upp och ner som en berg och dalbana. För att det aldrig ska bli för lite medicin i kroppen är det viktigt att du tar medicin även om du inte har speciellt ont just då det är medicindags.
En viss medicin är tänkt att hjälpa mot en viss sjukdom. Till exempel får man insulin om man har diabetes och antibiotika om man har bakterier som växer i kroppen. Men det händer ibland att antibiotika inte hjälper. Det beror på att en del bakterier har lärt sig att ”komma undan” vissa antibiotika. Då måste man äta en annan sorts antibiotika som bakterierna inte har lärt sig att skydda sig emot.
Alla mediciner innehåller olika ämnen, så kallade kemiska substanser, som finns där för att göra nytta. Tyvärr smakar nästan alltid dessa ämnen illa, och det kan man inte göra någonting åt. Ibland försöker de som gör medicinen att blanda i smakämnen som gör att medicinen smakar lite bättre, till exempel banan, jordgubb eller något annat gott. På apoteket finns det tablettöverdrag att köpa, som gör att tabletten inte smakar nåt och blir lita hal (och alltså lättare att svälja). Ett annat knep är att ta tabletten med en sked youghurt, kvarg eller sylt – då brukar de slinka ner utan att man känner smaken.
Nej. gör inte det. Samla ihop dem och lämna in dem på ett apotek i stället. Det gäller alla läkemedel som inte längre används, oavsett om de blivit för gamla eller om det bara blivit några tabletter, krämer, sprejer eller läkemedelsplåster över. Gamla läkemedel kan innehålla ämnen som kan skada miljön om de hamnar bland vanliga sopor eller spolas ner i avloppet. Därför är det viktigt att lämna tillbaka dem till apoteket, där de tas om hand på ett säkert sätt.
Ja, vissa läkemedel kan hjälpa till att bota sjukdomar. Antibiotika kan till exempel döda bakterier som orsakar vissa infektioner. Andra läkemedel botar inte sjukdomen, men kan göra att du mår bättre eller att sjukdomen bromsas eller hålls under kontroll. Det beror alltså på vilket läkemedel det är och vilken sjukdom det används mot.
Det vet faktiskt inte! Om du tar en värktablett tas det verksamma ämnet upp i blodet och sprids till olika delar av kroppen. Det verksamma ämnet är den del av läkemedlet som gör att det fungerar. Olika smärtstillande läkemedel fungerar på olika sätt. De kan till exempel påverka sådant i kroppen som gör att smärta uppstår eller hur smärtsignaler tas emot och bearbetas. Effekten märks där du har ont, och därför kan det kännas som om läkemedlet hittar precis rätt ställe – fast det egentligen inte vet var du har ont.
Inte alltid. Om du till exempel är förkyld kan en värktablett göra att febern går ner och att du får mindre ont. Men den tar inte bort viruset som gör dig sjuk. Värktabletten hjälper alltså mot symtomen – det du känner eller märker av sjukdomen – men inte mot själva orsaken till förkylningen.
Det beror på vilket läkemedel det är och hur du tar det. En astmaspray kan börja hjälpa inom några minuter. En värktablett kan börja verka efter ungefär en halvtimme. Andra läkemedel, till exempel vissa läkemedel mot depression, kan ta flera veckor innan du märker full effekt.
Ja, absolut. Vissa läkemedel fungerar utan att du känner någon tydlig effekt i kroppen. Om du till exempel tar läkemedel mot epilepsi kanske du inte känner att något händer. Läkemedlet kan ändå göra att du får färre eller inga anfall. Samma sak gäller vaccin. Du känner inte hur immunförsvaret bygger upp ett skydd, men vaccinet kan minska risken för att du blir sjuk eller allvarligt sjuk senare.
Ja. Penicillin är ett känt exempel. Läkaren och forskaren Alexander Fleming upptäckte att mögel som hade börjat växa i en skål med bakterier gjorde att bakterierna försvann runt möglet. Upptäckten blev början på utvecklingen av penicillin. Men även när något upptäcks av en slump krävs många experiment och tester innan det kan bli ett läkemedel som är säkert att använda.
Läkemedel kan hjälpa kroppen på många olika sätt. Vissa ger kroppen ett ämne som den behöver. Andra påverkar hur olika delar av kroppen skickar signaler till varandra eller påverkar sådant som händer i kroppen. Det kan till exempel göra att smärtan minskar eller att en inflammation dämpas. Antibiotika kan bekämpa bakterier. Vaccin hjälper immunförsvaret att känna igen virus eller bakterier och kan på så sätt förebygga sjukdom. Olika läkemedel fungerar alltså på olika sätt beroende på vad de ska hjälpa till med.
Ja. Läkemedel med olika namn kan innehålla samma verksamma ämne och fungera på samma sätt i kroppen. Till exempel innehåller både Alvedon och Panodil det verksamma ämnet paracetamol. Därför är det bra att ha koll på det verksamma ämnet och inte bara namnet på läkemedlet. Det är extra bra att veta när du är utomlands, eftersom samma läkemedel kan ha olika namn i olika länder.
Det börjar ofta med att forskare får en idé om ett ämne som skulle kunna bota, lindra eller förebygga en sjukdom. Ämnet testas först noggrant i laboratorier. Om resultaten ser bra ut kan det sedan testas på människor i flera olika steg. Det kallas kliniska läkemedelsstudier. Då undersöker forskarna om läkemedlet fungerar och om det är säkert att använda. Först när det har testats ordentligt och godkänts av myndigheterna kan det börja användas som läkemedel.
Ett nytt läkemedel måste testas många gånger för att forskarna ska kunna ta reda på om det fungerar och är tillräckligt säkert att använda. Tester och studier görs steg för steg och kan ta många år. Många ämnen som verkar lovande i början fungerar inte tillräckligt bra eller visar sig ge för stora risker. Därför är det bara en liten del av alla idéer som till slut blir godkända läkemedel.
Nej, du behöver inte ha med egna läkemedel. När du blir inskriven kommer läkaren att gå igenom med dig vilka läkemedel du använder. Om du ska till exempel ska opereras, kanske du måste göra ett uppehåll med någon medicin några dagar. Om du använder ett läkemedel som är väldigt ovanligt, och väldigt viktigt för att du ska må bra, så kan det vara klokt att ta med för ett par dagar. Det ska egentligen inte behövas, men det kan kännas skönt att vara på den säkra sidan. Om det är så att du själv vill ansvara för dina mediciner och ta med dina egna brukar det gå bra. Prata med personalen. Det viktiga är att alla på sjukhuset vet vad du tar för mediciner, i vilka doser och när du tar dem. Ta inga mediciner som inte personalen känner till. Det finns en lista på alla läkemedel som hämtats ut av dig, och som sparas i vårdens system. När du skrivs ut från sjukhuset ska läkaren göra en ny genomgång av dina läkemedel. Om du har fått fler läkemedel att ta efter ditt besök, kanske något av dina tidigare läkemedel behöver bytas ut eller justeras.
Antibiotika
Nej, inte riktigt. Antibiotika är läkemedel som används mot infektioner som orsakas av bakterier. Penicillin är en sorts antibiotika. Det finns också många andra sorters antibiotika som inte är penicillin.
För att förkylningar orsakas av virus. Antibiotika fungerar mot bakterier, men inte mot virus. Därför hjälper antibiotika inte mot en vanlig förkylning. Kroppens eget immunförsvar får i stället bekämpa viruset.
Antibiotikaresistens betyder att bakterier har förändrats så att antibiotika inte längre fungerar lika bra eller inte fungerar alls mot dem. Det är alltså bakterierna som blir resistenta – inte du. Om bakterier blir resistenta kan infektioner bli svårare att behandla. Därför är det viktigt att antibiotika bara används när det verkligen behövs.
Ta antibiotikan så länge och på det sätt som läkaren har sagt. Sluta inte tidigare bara för att du känner dig bättre. Om du får problem med antibiotikan eller har svårt att ta den, kontakta vården. Ändra inte dosen eller sluta på egen hand.
Det finns många olika sorters bakterier. Antibiotika med brett spektrum fungerar mot många olika sorters bakterier. Ibland vet läkaren vilken bakterie som orsakar infektionen. Då kan det vara bättre att använda antibiotika med smalare spektrum, som fungerar mot färre sorters bakterier. Det är bra eftersom vi har många bakterier i kroppen som är bra för oss och som vi inte vill bli av med i onödan. Därför försöker man använda antibiotika som riktar sig mot just de bakterier som behöver bekämpas.
Nej. Det är inte du som blir resistent mot antibiotika. Det är bakterier som kan bli resistenta. Det betyder att antibiotikan inte längre fungerar lika bra, eller inte fungerar alls, mot de bakterierna. Om du får en infektion med sådana bakterier kan den därför bli svårare att behandla. Ibland säger man att en person är antibiotikaresistent, men egentligen menar man att personen har bakterier som är resistenta mot antibiotika.
Antibiotika är bra på att göra livet svårt för bakterier. Vissa sorter dödar bakterierna. Andra gör så att bakterierna får svårare att växa och bli fler. Ditt immunförsvar hjälper också till att bekämpa bakterierna. Man kan säga att antibiotikan och immunförsvaret hjälps åt för att bekämpa infektionen.
Biverkningar och beroende
En biverkning är när ett läkemedel gör något som man inte vill att det ska göra. En del biverkningar är vanliga och andra är mycket ovanliga. De flesta är inte farliga och går över av sig själva. Du kan till exempel få lite ont i magen eller huvudet eller känna dig trött. Helst ska ett läkemedel inte ge några biverkningar alls. Om du får biverkningar som är ovanliga eller gör att du mår väldigt dåligt ska du kontakta din läkare. Då kan du ibland behöva byta läkemedel.
Det går inte alltid att undvika biverkningar. Men det är viktigt att ta läkemedlet på rätt sätt och i rätt dos. Om du har fått läkemedlet på recept får du information om hur mycket du ska ta och hur ofta. För receptfria läkemedel finns information på förpackningen och i bipacksedeln. Du kan också fråga på apoteket. Vissa läkemedel ska tas tillsammans med mat, andra ska inte göra det. Följ därför alltid instruktionerna för just ditt läkemedel. Om du får biverkningar eller mår dåligt av ett läkemedel, berätta det för en vuxen eller kontakta vården.
Nej. Att en biverkning står med betyder inte att du kommer att få den. Många får inga biverkningar alls, medan andra kan få en eller några. Innan ett läkemedel blir godkänt undersöks det noga. Då samlar man information om biverkningar som personer har fått när de använt läkemedlet. Därför kan listan bli lång, även om vissa biverkningar är mycket ovanliga. Biverkningarna brukar delas in efter hur vanliga de är. Det kan till exempel stå att en biverkning är vanlig, mindre vanlig eller sällsynt. Det berättar hur många som har fått den – inte hur allvarlig den är. Om du får en biverkning som besvärar dig eller gör att du mår dåligt, berätta för en vuxen och kontakta vården. Ibland kan läkaren behöva ändra dosen eller byta läkemedel. Om du plötsligt mår mycket dåligt efter att du har tagit ett läkemedel ska du söka vård direkt.
Ja, det kan de. När du börjar ta ett nytt läkemedel kan kroppen behöva lite tid för att vänja sig vid det. Därför kan du få biverkningar i början som sedan blir mindre eller försvinner, även om du fortsätter att ta läkemedlet. Om biverkningarna inte går över eller gör att du mår dåligt, kontakta vården.
Ja, ibland faktiskt. En biverkning kan göra att man upptäcker att ett läkemedel kan hjälpa mot något annat än det var tänkt för. Det finns till exempel läkemedel mot högt blodtryck som också kan hjälpa mot migrän. När man upptäckte det kunde läkemedlen börja användas även mot migrän. Så en biverkning kan ibland leda till att man hittar nya sätt att använda ett läkemedel.
Ändra inte dosen på egen hand. Den dos du har fått är vald för att läkemedlet ska fungera på rätt sätt. Om du tar mindre kanske läkemedlet inte hjälper som det ska. Du kan också få biverkningar även om du tar en mindre dos. Om du är orolig för biverkningar, prata med läkaren eller fråga på apoteket. Ibland kan dosen behöva ändras, men gör det tillsammans med vården. Om det är ett receptfritt läkemedel ska du följa dosen som står på förpackningen.
Inte nödvändigtvis. Men när ett läkemedel har gått ut kan man inte längre vara säker på att det fungerar som det ska. Med tiden kan ämnena i läkemedlet förändras eller läkemedlet kan bli mindre verksamt. Vissa läkemedel kan också bli dåliga efter att de har varit öppnade en viss tid. Därför ska du inte använda läkemedel som har gått ut. Gamla läkemedel ska lämnas in på ett apotek. Då tas de om hand på ett säkert sätt och hamnar inte i naturen.
Risken att bli beroende är liten när läkemedlen används under en kort tid och på det sätt som vårdpersonalen har bestämt. Ibland behövs starka smärtstillande läkemedel under och efter en operation. Du får den mängd läkemedel som du behöver och vårdpersonalen håller koll på hur du mår. När du inte behöver lika mycket längre minskar man dosen eller slutar med läkemedlet.
Det är inte alltid lätt att veta. Om du till exempel får ont i magen eller mår illa kan det bero på läkemedlet, men det kan också bero på sjukdomen eller något helt annat. Om du börjar få nya besvär när du tar ett läkemedel eller känner att något inte stämmer, prata med en vuxen, vårdpersonal eller någon på apoteket. Sluta inte ta ett läkemedel som du har fått på recept utan att först prata med vården.
För att nyttan med ett läkemedel ibland är större än problemen som biverkningarna kan ge. Innan ett läkemedel blir godkänt undersöker man noga hur bra det fungerar och vilka biverkningar det kan ge. Hur allvarlig sjukdomen är spelar också roll. Om ett läkemedel kan hjälpa mot en allvarlig sjukdom kan man ibland behöva acceptera fler eller svårare biverkningar. Om läkemedlet är till för mindre besvär ska biverkningarna också vara mindre. Det viktiga är att läkemedlet gör mer nytta än skada.
Ja, det kan hända, men det är ovanligt. Bipacksedeln är informationen som finns i läkemedelsförpackningen. Där kan du bland annat läsa om hur läkemedlet ska användas och vilka biverkningar man känner till. Innan ett läkemedel blir godkänt testas och undersöks det noggrant. Men det går inte alltid att upptäcka alla biverkningar innan väldigt många människor har använt läkemedlet. Därför fortsätter man att samla information även efter att ett läkemedel har börjat användas. Om man upptäcker en ny biverkning kan informationen om läkemedlet uppdateras. Det är inte heller alltid lätt att veta om något man känner beror på läkemedlet. Det kan finnas andra orsaker till att man mår annorlunda. Om du får nya besvär eller börjar må dåligt när du tar ett läkemedel, berätta för en vuxen och kontakta vården.
Ja, vissa läkemedel kan man bli beroende av. Det betyder att man kan känna ett starkt behov av att fortsätta ta läkemedlet och ha svårt att sluta. Kroppen kan också vänja sig vid vissa läkemedel. Det gäller inte alla läkemedel, och risken för beroende är större med vissa läkemedel än med andra. Därför är det viktigt att ta läkemedlet på det sätt som läkaren har sagt och inte ändra dosen själv. Om du är orolig för att bli beroende kan du prata med läkaren eller fråga på apoteket.
Läkemedel kan påverka flera delar av kroppen, inte bara det som läkemedlet ska hjälpa mot. Antibiotika kan till exempel döda bakterier som gör dig sjuk, men också påverka nyttiga bakterier som finns i kroppen. Det kan göra att du får biverkningar. Olika personer kan också reagera olika på samma läkemedel, och många får inga biverkningar alls.
Nej. Kroppen kan reagera på att ett läkemedel används ofta eller under lång tid utan att det betyder att du har blivit beroende. Vissa läkemedel kan till exempel fungera sämre efter ett tag eller ge besvär om de används för länge. Beroende är något annat och kan innebära att det blir svårt att sluta använda ett läkemedel. Följ därför alltid instruktionerna för hur länge och hur mycket av ett läkemedel du ska ta.
Vissa sorters nässpray mot nästäppa ska bara användas under en begränsad tid. Om du använder dem för länge kan näsan reagera genom att bli ännu mer täppt när effekten av sprayen går över. Då kan det kännas som om du behöver använda nässprayen igen för att kunna andas bättre. Följ därför alltid instruktionerna på förpackningen om hur länge nässprayen får användas.
Falska och olagliga läkemedel
Olagliga läkemedel är läkemedel som säljs utan att följa de regler som finns för läkemedel. De kan till exempel säljas på oseriösa webbplatser eller i sociala medier. Köper du läkemedel från ett godkänt apotek kan du vara säker på att de har kontrollerats. Men köper du läkemedel från någon som säljer dem olagligt vet du inte säkert vad du får. Läkemedlet kan innehålla för mycket eller för lite av ett ämne, andra ämnen än de som står på förpackningen eller ämnen som kan vara farliga. Det går inte att se på en tablett vad den innehåller. Köp därför bara läkemedel från godkända apotek.
Ja. Vissa läkemedel får användas när de används på rätt sätt och enligt de regler som gäller, men kan vara olagliga att köpa, sälja eller använda på andra sätt. Det gäller till exempel vissa starka smärtstillande läkemedel och anabola steroider. De kan användas som läkemedel för att behandla sjukdomar eller besvär. Men att skaffa eller använda sådana läkemedel på ett sätt som inte är tillåtet kan vara olagligt. Det är alltså inte alltid själva läkemedlet som är olagligt. Det beror också på hur du får tag på det och hur det används.
På nätet säljs många produkter som påstås kunna hjälpa mot olika problem. Det kan till exempel vara antibiotika, produkter som påstås hjälpa dig att gå ner i vikt eller produkter som sägs förändra huden eller kroppen. En del ser ut som riktiga läkemedel fast de inte är det. Andra kan innehålla helt andra ämnen än vad som står på förpackningen. Ibland vet du inte alls vad du får. Var därför försiktig med läkemedel och liknande produkter som säljs på okända webbplatser eller i sociala medier. Behöver du ett läkemedel ska du alltid köpa det från ett godkänt apotek. Du kan också fråga vårdpersonalen eller på apoteket om du är osäker.