Kroppen
Kroppen
När vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter) blod i kroppen, alltså sjutton gånger mindre mängd blod än en vuxen.
Om du fått ett sår så stelnar blodet så att det bildas en liten skorpa ovanpå såret. Skorpan fungerar som ett slags plåster och ser till att inga bakterier tar sig in i kroppen. Under skorpan läker kroppen såret och bygger upp ny hud. När det är klart faller sårskorpan bort.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Blindtarmen som är ungefär lika stor som ditt lillfinger sitter som en liten mask på tjocktarmen. Just därför brukar blindtarmen också kallas för det maskformiga bihanget. När man pratar om en blindtarmsinflammation är det just det lilla blindtarmsbihanget som är inflammerat, kanske för att något har täppt till öppningen. Ingen vet riktigt säkert varför man har ett blindtarms-bihang, men många forskare tror att det är ett litet skyddsrum för bakterier, alltså en del av vårt immunsystem. Precis som med vissa körtlar i halsen, som också är en del av immun-systemet, kan blindtarmen tas bort och man mår bra ändå.
Blodet åker runt i kroppen i blodkärl. Man kan säga att blodkärlen är som tunna, tunna slangar som är ihopkopplade med varann. Blodkärlen kallas för artärer, vener och kapillärer. Skulle man binda ihop en människas alla blodkärl får man ett 140.000 km långt band som skulle kunna viras tre gånger runt ekvatorn.
Bakom ögonlocken finns tårfabriker som bildar tårar. Tårarna rinner ner i små hål som sitter i ögonen, ner i näsan och till slut ner i magen. Tårarna behövs för att ögonen inte ska torka och för att skydda ögonen mot baciller och smuts. När du blir arg eller ledsen händer massor av saker i hjärnan. Då pratar nerverna i hjärnan som styr känslor med nerverna som styr tårarna och signaler skickas ut till tårfabrikerna. När du blir ledsen gör tårfabriken så mycket tårar att alla inte hinner rinna ner i de små hålen i ögonen. I stället rinner tårarna över, ner på kinderna. Det är också därför du blir så snorig när du gråter, för att så mycket tårar forsar ner i näsan. När du gråter visar du att du är ledsen och behöver tröst. Då är det viktigt att gråta och inte hålla tillbaka tårarna.
Runt magsäcken och tarmarna har vi muskler. När vi blir hungriga börjar musklerna jobba och magsäcken och tarmarna börjar röra sig. Luft och gaser som finns där börjar åka omkring och då låter det som om magen kurrar.
När man gjort sig illa och skadat huden eller opererats måste kroppen läkas och göra huden hel igen. Kroppen börjar laga såret och gör ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser precis likadan ut som den gjorde innan du skadade sig eller opererades. Särskilt inte om du får ett stort och djupt sår. Då blir det ett ärr.
Hjärtat är en stor muskel som fungerar som en pump. När hjärtat pumpar runt blodet i kroppen drar det först ihop sig så att blodet som finns i hjärtat pumpas ut i kroppen. Sedan slappnar hjärtat av så att det kan fyllas med nytt blod att pumpa ut. Det är alltså när hjärtat pumpar som det slår. Hjärtat styrs från hjärnan. Vi har nerver, ungefär som elektriska ledningar, som går till och från hjärtat. I nerverna går signaler från hjärnan till hjärtat och signalerna bestämmer hur hjärtat ska slå. Hjärtat slår mer än 4000 slag varje timme och så håller det på hela livet. Hjärtat hinner slå 2500 miljoner gånger under ditt liv.
Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet som transporterar syre ut i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre. Hemoglobin med mycket syre ger alltså blodet dess röda färg.
När man slår sig och det börjar blöda bildar kroppen något som liknar ett fisknät över såret. Nätet görs av ett ämne i blodet som heter fibrin. När blodplättarna i blodet fastnar i fisknätet klumpar blodet i fisknätet ihop sig så att man slutar blöda.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
När ett sår läker händer det en massa saker i kroppen. Den gamla huden ska bort och ny fräsch hud ska växa fram. I huden finns känselceller som lätt blir retade av allt som händer när såret läker, och då kliar det.
När huden ska läkas börjar kroppen göra ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser exakt likadan ut som innan, särskilt inte om såret är stort och djupt sår. Då blir det ett ärr, men det bleknar med tiden. Du kan också få en särskild ärrsalva att smörja med, så att ärret blir så snyggt som möjligt.
Artärerna som innehåller syrerikt blod ligger djupt inne i kroppen. Venerna som innehåller syrefattigt blod ligger närmare huden och är de blodkärl vi ser. Blodet är rött när det innehåller mycket syre. När blodet lämnat sitt syre ute i kroppen och är på väg tillbaka till hjärtat transporteras det genom venerna. Eftersom blodet får sin röda färg då blodet innehåller mycket syre blir det syrefattiga blodet i venerna mörkare än i artärerna. Om du skär dig så att blodet rinner ut blir det rött igen, även om det rinner ur en ven. Det beror på att blodet snabbt binder syre ur luften till sig igen.
Hjärtat är en stor muskel som pumpar runt blodet i kroppen. För att blodet ska åka åt rätt håll finns det små dörrar i hjärtat som kallas hjärtklaffar. Dörrarna styr blodet åt rätt håll. Blodet rusar fram med en väldig fart i hjärtat så dörrarna måste öppnas och stängas jättefort. Det är när dörrarna stängs som du hör hur det dunkar. Det är ju samma sak som när det blir en smäll av att du stänger en dörr snabbt och hårt.
Blodet åker runt i kroppen i stora och små rör som kallas blodkärl. Om man slår sig kan blodkärlen gå sönder och då rinner blodet ut. Är huden också trasig rinner blodet ut ur kroppen. Det är då man ser att det blöder. Om huden fortfarande är hel stannar blodet kvar i kroppen och man får ett blåmärke.
Blodet är bra för många saker. I blodet finns de vita blodkropparna, våra försvarskrigare, som skyddar oss mot olika bakterier. I blodet finns också de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens olika delar. Syret, som behövs för att vi ska kunna leva, kommer in i lungorna när vi andas. I lungorna sätter sig syret på de röda blodkropparna och åker runt i kroppen så att alla kroppens delar får syre. Vi har faktiskt 25 tusen miljarder (25 000 000 000 000) röda blodkroppar i blodet. Till sist innehåller blodet något som kallas för blodplättar. De stoppar blodet från att rinna ut ur kroppen när vi blöder.
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter), alltså sjutton gånger mindre blod än en vuxen. Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet i blodet som transporterar ut syre i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre.
Vi är inte ens ensamma i vår kropp. Tusentals miljoner bakterier lever i vår mage och i våra tarmar. Bakterier är som små, små djur som precis som alla andra levande djur bildar gaser när de smälter sin mat. Bakteriernas gas hamnar då i våra tarmar och blandas med den luft som vi sväljer ner när vi äter. Det är den här luften som vi sedan fiser ut. Det är alltså bakteriernas gaser som luktar så illa och inte den gas som blir till i oss när vi smälter vår mat. Den gasen heter koldioxid och kommer ut när vi andas. Ibland kan man till och med känna på lukten på fisen att man fått i sig lite ovanliga och konstiga bakterier. Kanske är man också konstig i magen. När man fiser är det som att släppa ut luft ur en ballong eller en pruttkudde. Det är därför det låter.
När vi blinkar så sprids tårvätska ut över hela ögat. Tårvätskan kommer från tårkörtlarna som sitter precis ovanför övre ögonlocket.Tårvätskan är till för att fukta och skydda ögat. Eftersom den rinner ner i små hål som sitter intill näsroten så tar ju den med sig smuts och baciller som annars skulle vara kvar och irritera ögat. Vi blinkar ungefär 1 000 gånger i timmen.
Flera olika saker avgör hur lång man blir. En sak är ärftligheten, det vill säga generna som du fått av din mamma och pappa. Växer gör man när vissa tillväxtzoner i kroppen gör nya celler, nya byggstenar. Hur lång du blir bestäms av olika hormoner som finns i din kropp. Hormonerna bestämmer också när du vuxit färdigt. Då försvinner tillväxtzonerna och du kan inte bli längre. Oftast slutar man växa när man kommit ur puberteten.
Det är våra muskler som gör att man kan röra sig. Musklerna fungerar som motorer som drar ihop sig och sträcker sig. Det finns leder mellan benen i kroppen, till exempel i knäna, armbågarna och fötterna. Lederna fungerar som gångjärn och gör så att varje del av kroppen rör sig på ett korrekt sätt. Musklerna styrs av hjärnan som talar om för musklerna hur de ska röra sig. Hjärnans signaler till musklerna åker i långa ledningar som heter nerver.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
Längst ut i huden finns miljoner pyttesmå känselspröt. Ett känselspröt är mycket, mycket mindre än ett hårstrå. Det är så litet att man inte kan se det utan mikroskop. Om till exempel en myra kryper upp på din fot när du inte har några skor och strumpor på dig så börjar det klia. Att det kliar beror på att känselspröten i huden börjar skicka signaler till hjärnan. I din hjärna finns ett speciellt ställe som tar emot de här signalerna. När signalerna har nått det stället känner du att det kliar och du upptäcker myran.
När man hickar drar en stor muskel i magen – diafragman – ihop sig. Alla muskler i kroppen styrs av nerver. Nerven som styr diafragman ligger alldeles bredvid matstrupen. Man kan till exempel få hicka när man har ätit eller druckit och det beror på att den här nerven har retats av maten eller drycken som åker ner i matstrupen och magen. Sedan retar nerven i sin tur diafragman så att den drar ihop sig och hoppar till i magen. Det är då man får hicka. Om man inte kan sluta hicka kan man dricka ett stort glas kallt vatten eller äta en matsked socker. Då retas nerven ”tillbaka” igen. Om inte hickan går över kanske man måste gå till doktorn och dricka bedövningsmedel som bedövar nerven så att man slutar hicka. Som doktor ska man alltid försöka hitta orsaken till hicka, framför allt om det är gamla människor som har hicka eller om den inte vill sluta. Det finns nämligen flera sjukdomar där man kan få hicka, och några av dem kan vara farliga.
När man är barn växer man ibland väldigt fort vissa perioder. Man kan faktiskt växa mer än en centimeter i månaden. Läkare och forskare vet inte säkert varför man får växtvärk. Men man kan tänka sig att om alla saker i kroppen inte växer i samma takt, då retas de nerver som känner av smärta och kroppen luras att tro att någonting är fel. Det är då det gör ont. Vissa tror inte att växtvärk beror på att man växer. Man ska komma ihåg att barn springer omkring och leker mycket under hela dagen. Då blir benen trötta och nerverna i benen retas så att det börjar göra ont. När man går och lägger sig för att sova känner man smärtan mer för att man ligger helt stilla. På dagen har man ju så mycket annat för sig att man inte tänker lika mycket på att det gör ont.
De absolut vanligaste orsakerna är stress, oro och ängslan. Men det finns mer än trettio olika orsaker eller sjukdomar som kan ge huvudvärk. I självaste hjärnan har man ingen känsel och därför kan man inte ha ont i hjärnan. Men det finns andra saker som blodådror och hjärnhinnor som har känsel, så det är ofta från dem som huvudvärken kommer. Men det vanligaste är att det är musklerna runt huvudet och nacken som värker och gör att man får huvudvärk. Om man har något fel på ögonen eller tänderna så kan det också ge huvudvärk. Nästan alla människor har huvudvärk någon eller några gånger i livet.
Man kan ju kanske tycka att vaxet bara är i vägen, men det är helt naturligt och inte farligt att ha mycket vax i öronen. Vaxet består av vatten, lite salter men framför allt av olika fetter och vaxer som bildas av små körtlar som sitter inne i örat. Vaxet, som är kladdigt, hjälper till att forsla bort smuts och baciller som inte ska vara i örat och skyddar örongången. Ibland kan man ha så mycket vax att örat täpps till. Då hör man sämre. Ibland kan också vaxet vara så svårt att få bort att man måste gå till doktorn för att få hjälp.
I magen precis som på huden har vi små känselkroppar som börjar skicka signaler till hjärnan om de tror att det händer något farligt i magen. Signalerna måste upp till hjärnan för att vi ska kunna känna att det gör ont. Det finns flera hundra sjukdomar som gör att man kan få ont i magen.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till musklerna att de ska börja arbeta för att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar musklerna för mycket åt andra hållet – och då ramlar du.
När kroppen attackeras av främmande baciller måste den försvara sig. Människan har jättemånga små försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar. Tillsammans bildar de immunförsvaret. När baciller kommer in i kroppen attackerar kroppens soldater bacillerna och de utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka och får feber och utslag. Vinner bacillerna så dör vi, men det händer nästan aldrig för vi har ett så bra försvar.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som finns i en blåsa i magen – gallblåsan. Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
Det är din hjärna som kommit ur balans när du mår illa. När du sitter i framsätet har du bra utsikt och ser allt som händer. Synen och din kropp upplever samma sak samtidigt. När bilen svänger är hjärnan beredd på det. Men om du sitter i baksätet ser du inte lika bra och ögonen kan inte följa med på samma sätt som om du sitter i framsätet. Då kommer signaler till hjärnan som inte riktigt stämmer. Hjärnan talar då om för dig att någonting är fel och då mår du illa.
Hjärnan sitter på det ställe i kroppen där den är som mest och bäst skyddad – i huvudet inne i kraniet som är ett av kroppens starkaste ben. Hjärnan i och för sig kunna sitta var som helst i kroppen, bara den gör rätt saker som ju är att styra och hålla reda på vad som händer i och runt kroppen. Man kan säga att hjärnan behövs för att alla delar (organ) i kroppen ska fungera och att organen i sin tur behövs för att hjärnan ska fungera.
Längst bak i ögat finns pyttesmå känselkroppar som kallas tappar och stavar. De skickar signaler till hjärnan när det kommer ljus på dem. Om det kommer mycket ljus så har de svårt att ställa tillbaka sig till normalt igen. Så fast vi blundar tror vi (eller vår hjärna) att det fortsätter att komma in ljus. Vi blir som blinda en kort stund efter vi har tittat i starkt ljus. Man kan kanske säga att tapparna och stavarna längst bak i ögat blir trötta och måste hämta andan lite.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då signaler till din hjärna att sluta dra in luft. När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
Ja, det kan man. Förkylningsbaciller, eller virus som de också kallas, smittar väldigt lätt genom pussar. Om man är förkyld finns miljoner små förkylningsvirus i spottet. Även i utandningsluften finns små vattendroppar som det kan finnas förkylningsvirus i. Ibland räcker det med att man står nära en person som är förkyld för att man ska bli smittad. Förkylningsviruset kan överleva en liten stund utanför kroppen. Det gör att man kan bli smittad bara genom något som det har kommit virus på. Så låt gärna bli att pussas när du är förkyld!
Dålig andedräkt kan bero på flera olika saker. Luften som man andas ut kommer ju från lungorna och går förbi svalget och munnen innan den kommer ut. Ibland händer det också att illaluktande gaser från magsäcken kommer ut med luften vi andas ut. Det kan också lukta illa i munnen på grund av att man slarvat med tandborstningen eller för att man har en infektion i munnen. Eller så har man kanske ätit något som luktar illa och då kan det lukta från både munnen och magen.
En viss medicin är tänkt att hjälpa mot en viss sjukdom. Till exempel får man insulin om man har diabetes och penicillin om man har baciller (bakterier) som växer i kroppen. Men du har alldeles rätt – det händer ibland att penicillin inte hjälper. Det beror på att en del bakterier har lärt sig att ”komma undan” vissa penicilliner. Då måste man äta en annan sorts penicillin som bakterierna inte har lärt sig att skydda sig emot.
När du bockar dig så sträcker du en massa muskler som finns i nacken. Men du sträcker även något som kallas hjärnhinnan. Den finns runt hjärnan, men den går också nerför nästan hela ryggen. När man sträcker musklerna och hjärnhinnan så gör det ont. Det är ungefär som att sträcka i låret för mycket, det gör ju också ont. Och när du bockar dig så sträcker du mest i nacken. Om en person har hjärnhinneinflammation så kan doktorn kolla det genom att be patienten bocka, och då gör det förskräckligt ont. Så ont att den som är sjuk inte ens kan böja nacken.
Mensen kommer från livmodern, där barnet ska växa när man blir med barn. Killar ska inte föda barn och därför har de ingen livmoder. Varje månad gör sig livmodern beredd på att ta emot ett ägg som är befruktat. Men om ägget inte träffat på någon spermie och blivit befruktat så vill inte livmodern att ägget ska vara kvar utan den stöter bort det. Då får man mens.
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Förr i tiden trodde man att man sov för att hjärnan blev trött och behövde vila. I dag vet vi att det finns speciella ställen i vår hjärna som bestämmer när vi ska sova. Men visst är det så att hjärnan vilar när vi sover, och då kommer hjärnan i balans igen. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
Vi vet inte riktigt varför vi drömmer. Men vissa drömforskare tror att när vi sover går hjärnan igenom allt vi varit med om under dagen och sorterar ut det viktiga från det oviktiga. En del människor kommer alltid ihåg vad de drömt, medan andra aldrig kommer ihåg sina drömmar. När man är mycket trött drömmer man mindre.
När någon pratar så kommer det ljud ur munnen. Alla ljud är som små vågor i luften. I örat finns trumhinnan som börjar gunga (vibrera) när de här vågorna träffar trumhinnan. Med hjälp av trumhinnan, hörselbenen och ovala fönstret överförs vågorna i luften till hörselsnäckan som fi nns i huvudet alldeles innanför örat. I snäckan finns en vätska, lite som vatten, som då också börjar gunga. När vattnet i snäckan gungar så retar det små, små pinnar som står upp i vattnet i snäckan. De här pinnarna börjar också gunga fram och tillbaka. Då pinnarna gungar skickas signaler till hjärnan som talar om vilken sorts ljud som har kommit fram.
Bajshålet blir mycket större när du bajsar. Det tänjs liksom ut. Runt bajshålet har vi en muskel som ser ut som en ring. Om den muskeln slappnar av blir hålet större och om den spänns blir hålet mindre. Man kan själv bestämma hur spänd muskeln ska vara. Det är därför man kan hålla sig så att man inte bajsar på sig. Med ringmuskeln kan man också styra så att man bara släpper ut luft. Annars skulle man ju bajsa på sig varje gång man pruttar.
Påssjuka får man av en liten bacill som heter paramyxovirus. Eftersom alla barn i Sverige vaccineras mot påssjuka är sjukdomen ovanlig hos oss. Men före 1967, när man började vaccinera alla barn mot påssjuka, hände det ibland att de blev sjuka. Då fick de svullna och stora spottkörtlar. Spottkörtlar är de körtlar som sitter nere vid halsen, under örat, och som tillverkar spottet i munnen. Sjukdomen heter påssjuka eftersom det ser ut som om man har stora påsar på kinderna när spottkörtlarna blir svullna. Om man fick problem efter att man haft påssjuka var det oftast i bukspottkörteln som ligger i magen eller i pungkulorna. Det är ovanligt att påssjuka påverkar hjärnan och nerverna i kroppen, men ibland händer det. Och har man riktig otur kan nerverna som styr hörseln skadas så att man blir döv.
Ja, man kan äta och dricka hur man än står, sitter eller ligger. Matstrupen, som går från munnen till magen, har massor av muskler som jobbar ner maten och drycken i magsäcken. Och musklerna får ner maten i magen även om man står på huvudet och det är ”uppförsbacke”. Musklerna i matstrupen är livsviktiga. Utan dem skulle maten åka upp igen och kanske komma ner i luftstrupen och fastna nere i lungorna. Då skulle man kunna kvävas.
Halsbränna får man när den sura magsaften kommer upp i matstrupen, i halsen eller i luftstrupen. Magsaften är väldigt stark och ska bara vara i magen. Men ibland så släpper magen iväg magsaft upp i halsen och då retar saften väggarna i halsen och det gör ont. Det känns som om det bränns. Magen klarar av magsaften för den har ett skydd som gör att magsaften inte kan reta och skada väggarna i magen. Eftersom det här skyddet bara finns i magen så blir ju andra ställen i kroppen (till exempel halsen) skadade när magsaften kommer dit.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna. Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
När ögonen är irriterade så blir de röda. Ögonen blir lätt irriterade när de till exempel blir torra. På natten när vi ska sova får vi mindre tårvätska och om man då fortsätter att hålla ögonen öppna blir de lättare torra.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått. Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Det är vår hjärna som skickar signaler till magen att spy. Om man har ätit något dåligt så vill ju inte kroppen ha kvar det och då spyr man för att få bort det. Det kan till exempel vara farliga kemiska ämnen eller olika baciller. Det är alltså en skyddsreflex som vi har för att vi inte ska äta något som vi kan må dåligt eller till och med dö av. Sen kan man ju även spy av helt andra orsaker. Om man till exempel snurrar runt eller åker bil och blir illamående så är det hjärnan som märker att något inte stämmer och skickar ut signaler till magen så att man spyr.
Ögonens färg beror på hur mycket av färgämnet melanin man har i ögonen. Melanin är det färgämne som också finns i huden och håret. Om man inte har så mycket färgämne blir ögonen blå, har man lite mer blir ögonen gröna och har man riktigt mycket färgämne blir ögonen bruna. Om man tittar väldigt noga och nära ett öga kan man se att färgen på ögonen, till och med är olika i olika delar av ögat, och det beror på att olika områden har olika mycket färg. Färgen på ögonen beror på vilken ögonfärg föräldrarna har, man ärver ögonfärgen, och får en blandning av deras färger. En del människor har ögon med olika färg, men det är mycket ovanligt.
Leverfläckar är klumpar av små celler som finns i huden. Namnet kommer nog av att leverfläckar och levern nästan har samma färg. De celler som finns i leverfläckarna är de celler som gör att vi blir bruna på sommaren. När många sådana celler sitter tätt tillsammans blir det en leverfläck. Ju äldre man blir desto fler synliga leverfläckar får man. Nu för tiden pratar man ju mycket om hudcancer och att man ska undersöka sina leverfläckar för att upptäcka om man har cancer. Om man är orolig och undrar över någon prick, ska man gå till doktorn.
Snor innehåller massor av olika saker: slem, vatten, baciller, smuts och försvarsceller från kroppen. Olika mycket av de här sakerna finns i snoret och därför kan snoret ha olika färg. Näsan har vi för att lukta med, men den fungerar också som ett skydd som rensar luften från smuts innan luften kommer ner i lungorna. Snoret i näsan fångar upp smutsen. Om man varit ute och lekt och kanske spelat fotboll på en dammig grusplan, är snoret nästan svart av smuts på kvällen.
Tänk i stället om du kom ihåg allt! Alla saker som du gjort och sagt. Alla ställen där du ställt din cykel, eller varje ord du sagt till dina kompisar. Jag tror att man skulle bli tokig då. Man glömmer nog för att hjärnan vill skydda sig. Så jag tror att det bara är bra att vi glömmer. Det finns olika typer av minnen: korttidsminnet och långtidsminnet. Korttidsminnet används till exempel när du ska komma ihåg vad du åt till lunch i går. När du kommer ihåg namnet på dina kompisar eller hur man gör när man cyklar, använder du långtidsminnet. Dessa olika slags minnen sparas på olika sätt i hjärnan. Det finns sjukdomar som försämrar minnet. Alzheimer är en sådan sjukdom.
Gäspen är en reflex, alltså något som kroppen gör vare sig vi vill det eller inte. Det finns flera förklaringar till att man gäspar. Man tror till exempel att när man är trött och gäspar drar man ner extra luft i lungorna. Då får kroppen mer syre och man blir piggare. En annan förklaring är att när man gäspar gör man en stor grimas. Genom att gäspa och röra alla musklerna i ansiktet väcker man sig själv om man är trött och håller på att slumra till. Gäspen är en mycket gammal reflex. För flera miljoner år sedan gäspade våra förfäder. På den tiden fanns det faror som lurade i skogen och det var viktigt att hålla sig vaken och vara på sin vakt. Genom att gäspa piggnade man till och höll sig vaken. Gäspen styrs av ”enkla” signaler i hjärnan, så enkla att det är jättelätt att börja gäspa när man ser någon annan göra det. Det är för övrigt inte bara människor som gäspar utan också hundar, katter och andra djur.
I hjärnan finns olika områden som styr på vilket sätt vi gör saker och ting. Hjärnan är uppdelad i två halvor, en höger- och en vänsterhalva och de olika halvorna bestämmer olika saker. Om det område som bestämmer vilken hand som vi helst använder när vi till exempel skriver eller ritar sitter i den högra hjärnhalvan så blir vi vänsterhänta och tvärtom. Det är vanligast att det här området sitter i den vänstra hjärnhalvan och därför är de flesta människor högerhänta. Fast det är inte alltid som man använder den hand som passar en bäst. Förr i tiden fick man inte skriva med vänster hand i skolan, så en del människor är högerhänta fast de egentligen föddes vänsterhänta. Snurrigt, eller hur?
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
Födelsemärken kallar man de leverfläckar som syns på kroppen när man föds.
Hela kroppen är full med leverfläckar, men de flesta är så små att vi inte kan se dem. Vi har flera miljoner sådana här små färgprickar på huden. Det är bara i handflatorna och på fotsulorna som man knappt har några prickar alls. När man växer och blir äldre, växer också färgprickarna och då syns de bättre. Egentligen får man alltså inte fler leverfläckar utan de blir bara större, och därför syns de bättre.
Ja, det finns flera olika typer av maskar som man kan få i magen, till exempel om man har ätit rått kött eller grönsaker som inte är sköljda. Den vanligaste masken heter springmask och är jätteliten och vit. Den kryper fram ur stjärten för att lägga sina ägg på huden utanför bajshålet. När den gör det kliar det jättemycket i stjärten. Oftast kommer maskarna fram på kvällen för att lägga sina ägg. Springmaskarna är inte farliga, men jobbiga att ha. Som tur är finns det medicin som man kan äta så att maskarna försvinner. En annan mask som kan leva i kroppen är spolmasken. Den ser ut ungefär som en daggmask och är 10–20 centimeter lång. Det är mycket ovanligt att man får spolmask. Den mask som är mest ovanlig är binnikemasken. Den kan bli otroligt lång. Hos vuxna har man hittat maskar som är längre än 10 meter! Men det är som sagt mycket, mycket ovanligt med binnikemaskar.
Det beror på hur hårsäcken ser ut, om den är rund eller oval (som ett ägg). Om hårstråna är runda får man krulligt hår. Hårstrån är också olika tjocka. Några har mycket tjocka hårstrån medan andra har tunna. Hur ditt hår ser ut är ärftligt, både när det gäller din hårfärg och vilken typ av hårstrån du har.
Svinkoppor är en typ av utslag. De är inte farliga, men de smittar mycket lätt. Har man svinkoppor måste man stanna hemma från dagis eller skolan så att man inte smittar sina kompisar. Har man många koppor måste man kanske äta medicin för att de ska försvinna. Man får inte svinkoppor från svin. Det konstiga namnet kommer nog av att utslagen ser ganska grisiga ut. Oftast sitter de runt munnen och näsan. Svinkoppor får man av små bakterier som ofta finns på huden över hela kroppen. Det är när det blir för många bakterier på samma ställe som man kan få små sår som blir kletiga av var.
Det är olika hur dåligt man mår när man har feber. En del människor känner sig väldigt sjuka om de har 38 graders feber, medan andra knappt känner av det alls. Det har hänt att personer haft hela 45 graders feber och ändå överlevt, även om de flesta av oss skulle ha dött av så hög feber. För att febern ska gå ner kan man ta medicin. Man kan också kyla ner kroppen med kalla handdukar eller is.
Alla baciller är inte farliga. En del baciller är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner baciller utan att de skadar oss. Farliga baciller vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga baciller i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bacillerna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bacillerna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bacillerna vinner och då kan man i värsta fall dö.
Det finns många olika sjukdomar och andra orsaker till att det kan klia på kroppen. Oftast är det inte någon sjukdom som gör att det kliar utan ibland räcker det med att man tvättar sig för mycket och huden blir torr och irriterad för att det ska klia. Man kan även vara allergisk mot något och få kliande utslag eller så kanske man har eksem som kliar. Det kan också klia om det är något som rör vid huden. Då skickar de små känselkropparna som finns i huden signaler till ett speciellt område i hjärnan där känseln sitter. Men det kan också fungera tvärtom. Om området i hjärnan där känseln sitter störs på något sätt kan det kännas som om det kliar, fast det inte är något som rör vid huden.
I huden har vi små blodkärl. Blodet är ju rött och åker omkring i blodkärlen. När man rodnar beror det på att mer blod än vanligt forsar i blodkärlen i ansiktet. Då blir ansiktet rött. Som nästan allt annat i kroppen är det vår hjärna som gör att det blir så här. Ofta rodnar man ju för att man är generad eller skäms. Då skickar hjärnan ut signaler till blodkärlen i till exempel ansiktet så att mer blod kommer dit. Varför det är så vet man dock inte. Däremot vet man att när man skäms eller rodnar händer det också andra saker i kroppen som bestäms av hjärnans signaler. Till exempel börjar hjärtat slå snabbare, tarmarna börjar röra sig så att magen kurrar och man svettas lättare.
Tungan är en muskel med smaklökar på. Längst bak i munnen, vid svalget, sitter tungan fast på ben och i andra muskler. De i sin tur sitter fast i underkäkens ben och i tungbenet. Tungan har vi för vi ska kunna prata bra och den hjälper oss när vi tuggar vår mat.
Vattkoppsbaciller ser alltid likadana ut. Har man haft vattkoppor en gång minns kroppens försvarssoldater exakt hur bacillerna såg ut och vet hur man ska vinna över dem. I blodet finns små ”spejare”: antikroppar och minnesceller som åker omkring i kroppen och kontrollerar läget. Nästa gång vattkoppsbaciller försöker ta sig in i kroppen står försvarssoldaterna beredda och bacillerna har inte en chans.
Nej, det är inte sant. Men det kan vara jobbigt för ögonen om det inte finns tillräckligt med ljus när man läser. Då får ögonen jobba så mycket att det kan göra ont. Men det är inte farligt. Så fortsätt att läsa böcker under täcket, men använd ficklampa!
Det mesta av kittligheten beror på att du spänner dig för att du inte riktigt vet när till exempel en kompis ska kittla dig. Om du kittlar dig själv så vet du ju när kittlingen börjar och då blir det ingen överraskning. Det är alltså spänningen som du känner när du inte vet när kittlingen ska börja som gör att du blir jättekittlig. Allt det här händer i hjärnan. Hjärna skickar sedan ut signaler till kroppen så att den blir kittlig.
Kroppen utvecklas hela tiden – från det man är barn till dess man vuxit färdigt och blivit vuxen. Men allt händer inte på samma gång. Det är först när man kommer till en viss ålder som det börjar bildas hormoner i kroppen och skägget börjar växa. Man vet att hormonet testosteron är viktigt. Det brukar börja bildas när man passerat puberteten och är runt 15–16 år. En del får mycket skägg och andra får nästan inget skägg alls. Det är ärftligt och beror alltså på hur mycket skägg pappan har.
Om man aldrig skulle klippa naglarna och om de aldrig skulle gå av skulle naglarna på fingrarna under en livstid bli ungefär två meter långa och ungefär en halv meter långa på tårna. Fingernaglarna växer faktiskt ända upp till fyra gånger fortare än tånaglarna, troligen för att naglarna på fingrarna slits snabbare.
Sår och blåmärken har olika färg beroende på hur mycket de hunnit läka. Blåmärken får man ju ibland när man slagit sig. Då kommer det blod ur blodådrorna på det ställe där man slagit sig och blodet hamnar under huden. Det är då det ser blått ut. Med tiden försvinner blodet, man säger att blodet bryts ner, och då blir blåmärket ljusare och ändrar färg. Först brukar ett blåmärke vara rött och blått, sedan bara blått, sedan grönt och till slut gult eller gulbrunt.
I huden har vi tusentals pyttesmå muskler (hårresarmuskler) som sitter alldeles intill hudens hårstrån. När det kommer något kallt på huden eller när man fryser så drar hårresarmusklerna ihop sig och då reser sig hårstråna. Men hårresarmusklerna drar även ner huden lite grann så att det blir en liten grop i skinnet. När fl era tusen små muskler drar ihop sig samtidigt blir det jättemånga små gropar och huden ser därför knottrig ut.
Förkyld kan man bara bli om man blir smittad av förkylningsbaciller eller virus, som de också heter. Det finns undersökningar som visar att personer som fått kallt vatten på sig och samtidigt suttit i drag inte blev mer förkylda än personer som var torra och varma. Så det är alltså inte sant att man blir mer förkyld om man är kall och blöt. Däremot är det inte speciellt skönt.
Många har försökt att jämföra vår hjärna med en dator, men än så länge har datorerna inte en chans. Hjärnan är helt överlägsen och är så otroligt komplicerad att det inte ens går att räkna ut hur mycket vi kan komma ihåg. Vissa tror att man aldrig riktigt glömmer någonting utan att alla minnen finns kvar i hjärnan. Eftersom vi kommer ihåg vad vi sett, vad vi hört, hur saker och ting känns, luktar eller smakar så kommer hjärnan ihåg oerhört mycket. Men det går inte att mäta hur mycket. I hjärnan har vi mer än 100 miljarder (100 000 000 000) nervceller och varje nervcell har cirka 10 000 kontakter med andra nervceller. Om man ändå skulle jämföra hjärnan med en dator, och om hjärnan sparade allt på samma sätt som en dator gör, då skulle vår hjärna kunna spara mer än vad tusentals vanliga datorer kan.
Nej, det kan de inte. Ögonen sitter fast ordentligt, bland annat med hjälp av ögonmusklerna och ögonnerven i huvudet. Bakre delen av ögat är faktiskt en utväxt av hjärnan, alltså en del av hjärnan. Så om ögonen skulle ramla ut måste ju också hjärnan följa med ut. Personer som kan göra så att det ser ut som om ögonen håller på att ramla ut, gör det genom att dra tillbaka muskler som finns runt ögonen och i ögonlocken. Vissa personer kan med hjälp av ögonmusklerna göra så att ögonen åker fram lite grann, men inte så mycket att det ser ut som om ögonen skulle ramla ut.
Om man blir röd när man solar så har man varit för länge i solen. När huden blir röd så har den blivit skadad av solens strålar. Man kan säga att det blir samma skada i huden som när man bränner sig. Jag känner ingen som vill bränna sig frivilligt! Olika människor är olika känsliga för solens strålar, men alla barn ska vara försiktiga när solen lyser som starkast på sommaren.
Det finns många orsaker till att man får feber. Den vanligaste orsaken är att det kommer in baciller (bakterier eller virus) i kroppen. Kroppens försvarskrigare, immunförsvaret, börjar då kriga mot bacillerna för att försöka jaga bort dem ur kroppen. Försvarskrigarna skickar ut kemiska ämnen för att ta död på bacillerna. Under striden går både baciller och försvarskrigare sönder. En del av de kemiska ämnena och små delar från bacillerna påverkar det ställe i hjärnan som bestämmer vilken temperatur vi ska ha i kroppen (termoreglerandecentrat). Man kan säga att kroppens termostat ställs om till en högre temperatur när den kämpar mot bakterier och vi får feber. Bakterierna tycker inte om för hög temperatur. Forskare tror också att vissa försvarskrigare fungerar bättre vid feber. Det kan alltså vara för att vi snabbare ska bli friska som vi får feber.
Egentligen vet vi inte varför man får håll. Men man tror att vissa saker i magen till exempel magsäcken, diafragman (en muskel), mjälten eller levern får för lite blod till sig, eftersom blodet behövs i benen när du springer. När det kommer för lite blod till magen blir det syrebrist och då gör det ont. Ungefär samma sak händer när man tränar hårt och får ont i musklerna. Då bildas ett kemiskt ämne som heter mjölksyra som retar smärtnerven så att det gör ont.
Brösten börjar utvecklas redan när bebisen ligger i mammas mage och bara är 7–8 veckor gammal. Då är bebisen bara 2,5 centimeter stor och man kan ännu inte se om det ska bli en pojke eller flicka. Alltså får alla bebisar bröst. Efter 7–8 veckor börjar bebisen utvecklas så att man kan se om det blir en pojke eller fl cka. När man sedan föds och under tiden man är barn ser flickors och pojkars bröst likadana ut och har ingen funktion. I puberteten gör speciella hormoner att tjejernas bröst växer och blir större. Det är för att de ska kunna amma sina bebisar om de får barn. Killar har inte samma hormoner som tjejer så deras bröst fortsätter att vara små och till ingen nytta.
Nej, det kan man inte bli. Det finns många historier och uttryck som säger att man kan bli gråhårig över en natt, men det är inte sant. Man blir gråhårig för att hårets färgämne melanin slutar att bildas i hårsäckarna. Det hår som redan har vuxit ut och fått färg kan inte ändra färg och kan därför inte bli grått över en natt. Det tar alltså ganska lång tid att bli helt gråhårig.
Naglarna blir till i små fabriker som kallas nagelanlag och som sitter i huden just där nageln börjar på fingret eller på tån. Nagelanlaget är en speciell typ av celler som tillverkar nagelproteinet keratin. Under ett år växer en fingernagel ungefär 2,5 centimeter. För mycket länge sedan var naglarna som klor. Nu för tiden behöver vi inte klor längre. Därför har naglarna med tiden blivit mindre och mjukare.
Ibland har vi massor av luft i magen och tarmarna. Luften kommer ner i magen när vi äter och sväljer maten. Luften kan ha svårt att ta sig fram i tarmarna (för det finns ju en massa bajs där också) och då spänns tarmarna ut. Det kan nästan kännas som om man är uppblåst som en ballong. När magen eller tarmarna spänns ut retas nerver som känner smärta. Det är då det gör ont och man får magknip.
Det finns ett ställe i hjärnan som bestämmer om man ska må illa eller inte. Många olika saker påverkar eller skickar signaler till det här stället i hjärnan. Till exempel om man snurrar runt, åker bil eller båt eller äter någonting äckligt. Det finns medicin som stoppar illamåendet. Vad medicinen gör är att den stoppar vissa signaler i hjärnan så att man slipper blir illamående.
Det är våra tarmar som ser till att vitaminerna som finns i maten kommer ut i blodet. Men olika vitaminer tas upp i kroppen på olika sätt. Vitamin B och några andra vitaminer går ut i blodet med hjälp av något som kallas transportörer som finns i tarmarna. Bakterier i våra tarmar hjälper också kroppen att ta upp vissa vitaminer, speciellt vitamin K.
Alla har minst en hårvirvel högst uppe på huvudet. När vi ligger i mammas mage och växer så bildas alla de små hårsäckar som gör håret. Beroende på hur hårsäckarna sitter på huvudet får vi mer eller mindre virvlar. Dina virvlar liknar dina föräldrars virvlar för man ärver hur håret ser ut. Vi har ungefär 200 000 hårstrån på huvudet.
Vi har en massa muskler som håller fast benen på rätt ställe i kroppen. Men även huden hjälper till. Det finns också något som kallas senor och ligament som sitter på skelettet och som håller fast benen ordentligt.
Inne i örat, bakom trumhinnan, finns ett litet rum som kallas mellanörat där det finns luft. När man får lock för öronen är det för att luften i mellanörat ökar eller minskar och då ökar eller minskar också lufttrycket i mellanörat. Då kan inte trumhinnan röra sig lika bra längre och man hör sämre. Man säger att det slagit lock för öronen. Hur mycket luft man har i örat bestäms av ett litet rör som kallas örontrumpeten. Örontrumpeten går från örat till ett ställe längst bak i näsan. Om man till exempel blir förkyld så kan det här lilla röret täppas igen och det är då det känns som lock för öronen. Locket i öronen försvinner när man gapar eller sväljer. Det beror på att örontrumpeten öppnas så att luften kan åka in eller ut ur örat. När man flyger flygplan får man lätt lock för öronen. Eftersom lufttrycket i planet ändras blir det olika lufttryck i örat och utanför örat.
Ja, större delen av vår kropp består av vanligt vatten. I en vuxen person finns ungefär 40 liter vatten. Vattnet är jätteviktigt för att vi ska kunna leva. Det bildas hela tiden vatten inuti vår kropp. Men vi måste också dricka mycket vatten eller annan dryck så att vi inte torkar ut. Varje dag dricker vi ungefär 1–2 liter.
Många saker i kroppen förändras när man växer och blir äldre. Utseendet i ansiktet beror mycket på hur skelettet i ansiktet ser ut. När vi kommer i puberteten, i 10–13-årsåldern och börjar utvecklas från att vara barn till att bli vuxna, börjar ansiktets skelett att förändras. Hela ansiktet blir större och ansiktets olika skelettdelar växer olika mycket. Därför kan utseendet förändras en hel del. Senare i tonåren får ju killarna skäggväxt och det kan också förändra utseendet. Dessutom blir huden rynkigare när man blir äldre.
Mollusker är som små vårtor som kommer från baciller (poxvirus) som växer i huden. På de ställen där viruset växer förstörs huden och då blir det en liten bula som ser ut som en vårta. Molluskerna är inte farliga och de försvinner av sig själva. Har man många mollusker ska man gå till sin doktor för att få hjälp.
Håret skyddar mot kyla, vind och solljus. För länge sedan när människan inte hade några kläder på sig fungerade håret som kläder och skyddade oss. Nu för tiden har vi inte lika mycket hår på kroppen. Mest hår har vi på huvudet där håret skyddar mot solens strålar.
Oftast somnar handen eller foten om man ligger eller sitter på ett sådant sätt att nerven som går dit kläms och slutar att fungera. Det är ju nerverna som gör att vi kan känna. Om nerverna inte fungerar kommer inga känselsignaler fram till hjärnan. När man inte har någon känsel i till exempel handen känns det precis som om handen sover. Nerverna skickar ju också signaler till musklerna så att vi kan röra till exempel fingrarna. Men om handen sover och nerverna inte fungerar så kan man inte heller röra på fingrarna.
Det finns ytterligare 67 frågor och svar om
Lungor och luftvägar
När vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då signaler till din hjärna att sluta dra in luft. När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
Gäspen är en reflex, alltså något som kroppen gör vare sig vi vill det eller inte. Det finns flera förklaringar till att man gäspar. Man tror till exempel att när man är trött och gäspar drar man ner extra luft i lungorna. Då får kroppen mer syre och man blir piggare. En annan förklaring är att när man gäspar gör man en stor grimas. Genom att gäspa och röra alla musklerna i ansiktet väcker man sig själv om man är trött och håller på att slumra till. Gäspen är en mycket gammal reflex. För flera miljoner år sedan gäspade våra förfäder. På den tiden fanns det faror som lurade i skogen och det var viktigt att hålla sig vaken och vara på sin vakt. Genom att gäspa piggnade man till och höll sig vaken. Gäspen styrs av ”enkla” signaler i hjärnan, så enkla att det är jättelätt att börja gäspa när man ser någon annan göra det. Det är för övrigt inte bara människor som gäspar utan också hundar, katter och andra djur.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
I luften du andas ut finns små vattendroppar. När du andas i kall luft blir vattendropparna i utandningsluften större och syns mycket bättre. Under en dag andas du ut 3,5 deciliter vatten, ungefär lika mycket som ryms i en läskedrycksflaska. På ett år andas du ut hela 130 liter vatten.
Våra lungor är mycket känsliga för till exempel rök, smuts och baciller. Om smuts kommer ner i lungorna blir de irriterade. Då skickas signaler från lungorna till hjärnan och hjärnan skickar sedan signaler till olika muskler i halsen, i bröstet och i magen. Musklerna arbetar tillsammans så att man börjar hosta. Hostan är en reflex som skyddar oss. När vi hostar försöker kroppen bli av med det som är farligt.
Blodet och lymfsystemet
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter) blod i kroppen, alltså sjutton gånger mindre mängd blod än en vuxen.
Blodet åker runt i kroppen i blodkärl. Man kan säga att blodkärlen är som tunna, tunna slangar som är ihopkopplade med varann. Blodkärlen kallas för artärer, vener och kapillärer. Skulle man binda ihop en människas alla blodkärl får man ett 140.000 km långt band som skulle kunna viras tre gånger runt ekvatorn.
Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet som transporterar syre ut i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre. Hemoglobin med mycket syre ger alltså blodet dess röda färg.
När man slår sig och det börjar blöda bildar kroppen något som liknar ett fisknät över såret. Nätet görs av ett ämne i blodet som heter fibrin. När blodplättarna i blodet fastnar i fisknätet klumpar blodet i fisknätet ihop sig så att man slutar blöda.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
Artärerna som innehåller syrerikt blod ligger djupt inne i kroppen. Venerna som innehåller syrefattigt blod ligger närmare huden och är de blodkärl vi ser. Blodet är rött när det innehåller mycket syre. När blodet lämnat sitt syre ute i kroppen och är på väg tillbaka till hjärtat transporteras det genom venerna. Eftersom blodet får sin röda färg då blodet innehåller mycket syre blir det syrefattiga blodet i venerna mörkare än i artärerna. Om du skär dig så att blodet rinner ut blir det rött igen, även om det rinner ur en ven. Det beror på att blodet snabbt binder syre ur luften till sig igen.
Blodet åker runt i kroppen i stora och små rör som kallas blodkärl. Om man slår sig kan blodkärlen gå sönder och då rinner blodet ut. Är huden också trasig rinner blodet ut ur kroppen. Det är då man ser att det blöder. Om huden fortfarande är hel stannar blodet kvar i kroppen och man får ett blåmärke.
Blodet är bra för många saker. I blodet finns de vita blodkropparna, våra försvarskrigare, som skyddar oss mot olika bakterier. I blodet finns också de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens olika delar. Syret, som behövs för att vi ska kunna leva, kommer in i lungorna när vi andas. I lungorna sätter sig syret på de röda blodkropparna och åker runt i kroppen så att alla kroppens delar får syre. Vi har faktiskt 25 tusen miljarder (25 000 000 000 000) röda blodkroppar i blodet. Till sist innehåller blodet något som kallas för blodplättar. De stoppar blodet från att rinna ut ur kroppen när vi blöder.
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter), alltså sjutton gånger mindre blod än en vuxen. Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet i blodet som transporterar ut syre i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre.
Hud, hår och naglar
Om du fått ett sår så stelnar blodet så att det bildas en liten skorpa ovanpå såret. Skorpan fungerar som ett slags plåster och ser till att inga bakterier tar sig in i kroppen. Under skorpan läker kroppen såret och bygger upp ny hud. När det är klart faller sårskorpan bort.
När man gjort sig illa och skadat huden eller opererats måste kroppen läkas och göra huden hel igen. Kroppen börjar laga såret och gör ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser precis likadan ut som den gjorde innan du skadade sig eller opererades. Särskilt inte om du får ett stort och djupt sår. Då blir det ett ärr.
När ett sår läker händer det en massa saker i kroppen. Den gamla huden ska bort och ny fräsch hud ska växa fram. I huden finns känselceller som lätt blir retade av allt som händer när såret läker, och då kliar det.
När huden ska läkas börjar kroppen göra ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser exakt likadan ut som innan, särskilt inte om såret är stort och djupt sår. Då blir det ett ärr, men det bleknar med tiden. Du kan också få en särskild ärrsalva att smörja med, så att ärret blir så snyggt som möjligt.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna. Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått. Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
Leverfläckar är klumpar av små celler som finns i huden. Namnet kommer nog av att leverfläckar och levern nästan har samma färg. De celler som finns i leverfläckarna är de celler som gör att vi blir bruna på sommaren. När många sådana celler sitter tätt tillsammans blir det en leverfläck. Ju äldre man blir desto fler synliga leverfläckar får man. Nu för tiden pratar man ju mycket om hudcancer och att man ska undersöka sina leverfläckar för att upptäcka om man har cancer. Om man är orolig och undrar över någon prick, ska man gå till doktorn.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
Födelsemärken kallar man de leverfläckar som syns på kroppen när man föds.
Hela kroppen är full med leverfläckar, men de flesta är så små att vi inte kan se dem. Vi har flera miljoner sådana här små färgprickar på huden. Det är bara i handflatorna och på fotsulorna som man knappt har några prickar alls. När man växer och blir äldre, växer också färgprickarna och då syns de bättre. Egentligen får man alltså inte fler leverfläckar utan de blir bara större, och därför syns de bättre.
Det beror på hur hårsäcken ser ut, om den är rund eller oval (som ett ägg). Om hårstråna är runda får man krulligt hår. Hårstrån är också olika tjocka. Några har mycket tjocka hårstrån medan andra har tunna. Hur ditt hår ser ut är ärftligt, både när det gäller din hårfärg och vilken typ av hårstrån du har.
Svinkoppor är en typ av utslag. De är inte farliga, men de smittar mycket lätt. Har man svinkoppor måste man stanna hemma från dagis eller skolan så att man inte smittar sina kompisar. Har man många koppor måste man kanske äta medicin för att de ska försvinna. Man får inte svinkoppor från svin. Det konstiga namnet kommer nog av att utslagen ser ganska grisiga ut. Oftast sitter de runt munnen och näsan. Svinkoppor får man av små bakterier som ofta finns på huden över hela kroppen. Det är när det blir för många bakterier på samma ställe som man kan få små sår som blir kletiga av var.
Det finns många olika sjukdomar och andra orsaker till att det kan klia på kroppen. Oftast är det inte någon sjukdom som gör att det kliar utan ibland räcker det med att man tvättar sig för mycket och huden blir torr och irriterad för att det ska klia. Man kan även vara allergisk mot något och få kliande utslag eller så kanske man har eksem som kliar. Det kan också klia om det är något som rör vid huden. Då skickar de små känselkropparna som finns i huden signaler till ett speciellt område i hjärnan där känseln sitter. Men det kan också fungera tvärtom. Om området i hjärnan där känseln sitter störs på något sätt kan det kännas som om det kliar, fast det inte är något som rör vid huden.
Om man aldrig skulle klippa naglarna och om de aldrig skulle gå av skulle naglarna på fingrarna under en livstid bli ungefär två meter långa och ungefär en halv meter långa på tårna. Fingernaglarna växer faktiskt ända upp till fyra gånger fortare än tånaglarna, troligen för att naglarna på fingrarna slits snabbare.
I huden har vi tusentals pyttesmå muskler (hårresarmuskler) som sitter alldeles intill hudens hårstrån. När det kommer något kallt på huden eller när man fryser så drar hårresarmusklerna ihop sig och då reser sig hårstråna. Men hårresarmusklerna drar även ner huden lite grann så att det blir en liten grop i skinnet. När fl era tusen små muskler drar ihop sig samtidigt blir det jättemånga små gropar och huden ser därför knottrig ut.
Om man blir röd när man solar så har man varit för länge i solen. När huden blir röd så har den blivit skadad av solens strålar. Man kan säga att det blir samma skada i huden som när man bränner sig. Jag känner ingen som vill bränna sig frivilligt! Olika människor är olika känsliga för solens strålar, men alla barn ska vara försiktiga när solen lyser som starkast på sommaren.
Nej, det kan man inte bli. Det finns många historier och uttryck som säger att man kan bli gråhårig över en natt, men det är inte sant. Man blir gråhårig för att hårets färgämne melanin slutar att bildas i hårsäckarna. Det hår som redan har vuxit ut och fått färg kan inte ändra färg och kan därför inte bli grått över en natt. Det tar alltså ganska lång tid att bli helt gråhårig.
Naglarna blir till i små fabriker som kallas nagelanlag och som sitter i huden just där nageln börjar på fingret eller på tån. Nagelanlaget är en speciell typ av celler som tillverkar nagelproteinet keratin. Under ett år växer en fingernagel ungefär 2,5 centimeter. För mycket länge sedan var naglarna som klor. Nu för tiden behöver vi inte klor längre. Därför har naglarna med tiden blivit mindre och mjukare.
Alla har minst en hårvirvel högst uppe på huvudet. När vi ligger i mammas mage och växer så bildas alla de små hårsäckar som gör håret. Beroende på hur hårsäckarna sitter på huvudet får vi mer eller mindre virvlar. Dina virvlar liknar dina föräldrars virvlar för man ärver hur håret ser ut. Vi har ungefär 200 000 hårstrån på huvudet.
Mollusker är som små vårtor som kommer från baciller (poxvirus) som växer i huden. På de ställen där viruset växer förstörs huden och då blir det en liten bula som ser ut som en vårta. Molluskerna är inte farliga och de försvinner av sig själva. Har man många mollusker ska man gå till sin doktor för att få hjälp.
Håret skyddar mot kyla, vind och solljus. För länge sedan när människan inte hade några kläder på sig fungerade håret som kläder och skyddade oss. Nu för tiden har vi inte lika mycket hår på kroppen. Mest hår har vi på huvudet där håret skyddar mot solens strålar.
Hårstrået börjar i en hårsäck som sitter i huden. Säcken är en del av huden, så man kan säga att håret är en del av huden. Det är alltså inte så att håret sitter för sig och huden för sig, de hör liksom ihop.
I huden finns bland annat celler, proteiner, salter och vatten. När vi är unga finns det tillräckligt mycket av de här sakerna och huden är i balans. Då är den slät och jämn. När vi blir äldre förändras balansen i huden och den blir inte lika slät som tidigare. I huden finns ett viktigt protein som heter elastin. Det gör huden elastisk och stark. När vi blir äldre har vi mindre elastin i huden och därför blir huden lättare rynkig.
Fräknarna blir till redan när man ligger i mammas mage. De består av något som kallas färgceller (melanocyter). Färgcellerna är små, små byggstenar som f nns i huden. De gör ett färgämne som heter melanin som gör att huden får färg. På vissa ställen sitter färgcellerna tätare ihop och därför ser det ut som små prickar. De kan sitta i till exempel ansiktet men också på andra ställen på kroppen. Hur mycket fräknar du får är ärftligt. Rödhåriga personer har oftast fler fräknar än andra, men varför det är så vet man inte.
Vattkoppor får vi när vi blir smittade av ett särskilt virus. Viruset finns nästan överallt i kroppen. Det åker runt i kroppen med blodet men finns också i huden. När våra försvarskrigare, de vita blodkropparna i immunförsvaret, ska jaga bort viruset blir det en strid. Under striden bildas olika ämnen i kroppen som gör att vi får feber, röda utslag och blåsor.
Nageltrång kan orsakas av flera saker. Det allra vanligaste är att man har för trånga skor. Skon har tryckt mot nageln så att den böjt sig och börjat växa in i huden. Oftast händer det med stortånageln. När nageln börjar växa snett fortsätter den med det till dess man rättat till det. Men det kan ta ganska lång tid innan man känner av nageltrånget. Det beror på att tånaglarna växer ganska långsamt, bara en halv centimeter i månaden. Ibland kan det hända att man måste operera bort en del av nageln för att man ska bli helt bra.
Vårtor får man av en liten bacill, ett virus, som börjar leva i huden. Viruset gör att det börjar växa extra mycket hud på just det stället. Det blir som en liten klump av hud – en vårta. Det är inte farligt, men kan förstås kännas irriterande. Särskilt om man får många vårtor och vårtor som sitter på känsliga ställen. Man kan själv försöka ta bort vårtorna. På apoteket kan de hjälpa till. Om du inte kan få bort vårtorna själv kan du få hjälp av din doktor.
Vita fläckar på naglarna beror oftast på att man skadat naglarna på något sätt. Eftersom man inte har någon känsel i naglarna märker man inte alltid att nageln har skadats. Det vita man ser är oftast en liten luftbubbla i nageln. Många tror att vita fläckar på naglarna beror på att man har brist på någonting i kroppen, till exempel kalcium. Men så är det inte.
Om man förfrusit sig ska man värma sig med något som är ljummet, och inte för varmt. Man ska inte gnugga på det ställe där man förfrusit sig. Då kan huden skadas. Om du till exempel har förfrusit fingrarna kan du hålla om de kalla fingrarna med den andra varma handen eller stoppa in fingrarna i armhålan där det är varmt. När man förfryser sig brukar huden bli ljusare, ibland till och med helt vit. Man förlorar oftast känseln på just det stället. Det brukar göra ont när till exempel fingrarna eller tårna tinar. Då retas känselkropparna i huden som känner smärta. Nerverna skickar signaler till hjärnan och vi känner att det gör ont.
Svett kommer från speciella svettfabriker i huden som kallas svettkörtlar. Svett innehåller mest vanligt vatten och salt. När man blir vuxen finns illaluktande kemiska ämnen i svetten. De här illaluktande ämnena bildas i speciella svettkörtlar. Barn luktar inte svett. Det är först när man kommer in i puberteten (10–13- årsåldern) som de så kallade apokrina svettkörtlarna som finns till exempel i armhålorna vaknar till liv.
För att förstå hur tunt skinnet är så måste man nog jämföra med något. Ett papper i en bok är 0,1 millimeter, alltså tio gånger tunnare än en millimeter. Huden är olika tjock på olika ställen på kroppen. Tjockast är huden på ryggen där den är lika tjock som 40 papper, det vill säga 4 millimeter. Som tunnast är huden 10–15 papper tjock, och så tunn kan den vara på flera olika ställen på kroppen.
Man svettas för att kroppen blivit varm och behöver kyla ner sig. När musklerna arbetar hårt, om man till exempel springer eller krattar löv bildas värme och temperaturen i kroppen stiger. När du är ute och springer är temperaturen i kroppen lika hög som när du har feber. Eftersom det inte är bra att vara för varm sänker kroppen temperaturen genom att svettas. Det är när den blöta svetten dunstar som kroppen kyls ner.
För att man ska känna att någonting gör ont måste det finnas nerver på det ställe där man gjort sig illa. I naglarna finns inga nerver, alltså kan man inte känna smärta där. Däremot finns det många nerver vid nagelbanden, just där naglarna växer ut. Du har säkert märkt att det gör jätteont om man gör sig illa vid nagelbanden.
I huden finns små gångar och kanaler till små hudkörtlar. Finnar får man om de här gångarna täpps igen och det blir stopp i dem. Då stängs baciller, smuts och annat in. När sedan bakterierna växer och blir fler börjar kroppens försvarskrigare, immunförsvaret, att bekämpa bakterierna. Då dör massor av bakterier och det bildas var. Eftersom den lilla gången är igentäppt kan inte varet komma ut. Då blir det en liten blåsa med var i. Det är det som är finnen. Om man får många och stora finnar heter det akne. Då kan man gå till doktorn och få hjälp.
Mage och tarm
Blindtarmen som är ungefär lika stor som ditt lillfinger sitter som en liten mask på tjocktarmen. Just därför brukar blindtarmen också kallas för det maskformiga bihanget. När man pratar om en blindtarmsinflammation är det just det lilla blindtarmsbihanget som är inflammerat, kanske för att något har täppt till öppningen. Ingen vet riktigt säkert varför man har ett blindtarms-bihang, men många forskare tror att det är ett litet skyddsrum för bakterier, alltså en del av vårt immunsystem. Precis som med vissa körtlar i halsen, som också är en del av immun-systemet, kan blindtarmen tas bort och man mår bra ändå.
Runt magsäcken och tarmarna har vi muskler. När vi blir hungriga börjar musklerna jobba och magsäcken och tarmarna börjar röra sig. Luft och gaser som finns där börjar åka omkring och då låter det som om magen kurrar.
Vi är inte ens ensamma i vår kropp. Tusentals miljoner bakterier lever i vår mage och i våra tarmar. Bakterier är som små, små djur som precis som alla andra levande djur bildar gaser när de smälter sin mat. Bakteriernas gas hamnar då i våra tarmar och blandas med den luft som vi sväljer ner när vi äter. Det är den här luften som vi sedan fiser ut. Det är alltså bakteriernas gaser som luktar så illa och inte den gas som blir till i oss när vi smälter vår mat. Den gasen heter koldioxid och kommer ut när vi andas. Ibland kan man till och med känna på lukten på fisen att man fått i sig lite ovanliga och konstiga bakterier. Kanske är man också konstig i magen. När man fiser är det som att släppa ut luft ur en ballong eller en pruttkudde. Det är därför det låter.
När man hickar drar en stor muskel i magen – diafragman – ihop sig. Alla muskler i kroppen styrs av nerver. Nerven som styr diafragman ligger alldeles bredvid matstrupen. Man kan till exempel få hicka när man har ätit eller druckit och det beror på att den här nerven har retats av maten eller drycken som åker ner i matstrupen och magen. Sedan retar nerven i sin tur diafragman så att den drar ihop sig och hoppar till i magen. Det är då man får hicka. Om man inte kan sluta hicka kan man dricka ett stort glas kallt vatten eller äta en matsked socker. Då retas nerven ”tillbaka” igen. Om inte hickan går över kanske man måste gå till doktorn och dricka bedövningsmedel som bedövar nerven så att man slutar hicka. Som doktor ska man alltid försöka hitta orsaken till hicka, framför allt om det är gamla människor som har hicka eller om den inte vill sluta. Det finns nämligen flera sjukdomar där man kan få hicka, och några av dem kan vara farliga.
I magen precis som på huden har vi små känselkroppar som börjar skicka signaler till hjärnan om de tror att det händer något farligt i magen. Signalerna måste upp till hjärnan för att vi ska kunna känna att det gör ont. Det finns flera hundra sjukdomar som gör att man kan få ont i magen.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som finns i en blåsa i magen – gallblåsan. Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Bajshålet blir mycket större när du bajsar. Det tänjs liksom ut. Runt bajshålet har vi en muskel som ser ut som en ring. Om den muskeln slappnar av blir hålet större och om den spänns blir hålet mindre. Man kan själv bestämma hur spänd muskeln ska vara. Det är därför man kan hålla sig så att man inte bajsar på sig. Med ringmuskeln kan man också styra så att man bara släpper ut luft. Annars skulle man ju bajsa på sig varje gång man pruttar.
Ja, man kan äta och dricka hur man än står, sitter eller ligger. Matstrupen, som går från munnen till magen, har massor av muskler som jobbar ner maten och drycken i magsäcken. Och musklerna får ner maten i magen även om man står på huvudet och det är ”uppförsbacke”. Musklerna i matstrupen är livsviktiga. Utan dem skulle maten åka upp igen och kanske komma ner i luftstrupen och fastna nere i lungorna. Då skulle man kunna kvävas.
Halsbränna får man när den sura magsaften kommer upp i matstrupen, i halsen eller i luftstrupen. Magsaften är väldigt stark och ska bara vara i magen. Men ibland så släpper magen iväg magsaft upp i halsen och då retar saften väggarna i halsen och det gör ont. Det känns som om det bränns. Magen klarar av magsaften för den har ett skydd som gör att magsaften inte kan reta och skada väggarna i magen. Eftersom det här skyddet bara finns i magen så blir ju andra ställen i kroppen (till exempel halsen) skadade när magsaften kommer dit.
Det är vår hjärna som skickar signaler till magen att spy. Om man har ätit något dåligt så vill ju inte kroppen ha kvar det och då spyr man för att få bort det. Det kan till exempel vara farliga kemiska ämnen eller olika baciller. Det är alltså en skyddsreflex som vi har för att vi inte ska äta något som vi kan må dåligt eller till och med dö av. Sen kan man ju även spy av helt andra orsaker. Om man till exempel snurrar runt eller åker bil och blir illamående så är det hjärnan som märker att något inte stämmer och skickar ut signaler till magen så att man spyr.
Ja, det finns flera olika typer av maskar som man kan få i magen, till exempel om man har ätit rått kött eller grönsaker som inte är sköljda. Den vanligaste masken heter springmask och är jätteliten och vit. Den kryper fram ur stjärten för att lägga sina ägg på huden utanför bajshålet. När den gör det kliar det jättemycket i stjärten. Oftast kommer maskarna fram på kvällen för att lägga sina ägg. Springmaskarna är inte farliga, men jobbiga att ha. Som tur är finns det medicin som man kan äta så att maskarna försvinner. En annan mask som kan leva i kroppen är spolmasken. Den ser ut ungefär som en daggmask och är 10–20 centimeter lång. Det är mycket ovanligt att man får spolmask. Den mask som är mest ovanlig är binnikemasken. Den kan bli otroligt lång. Hos vuxna har man hittat maskar som är längre än 10 meter! Men det är som sagt mycket, mycket ovanligt med binnikemaskar.
Egentligen vet vi inte varför man får håll. Men man tror att vissa saker i magen till exempel magsäcken, diafragman (en muskel), mjälten eller levern får för lite blod till sig, eftersom blodet behövs i benen när du springer. När det kommer för lite blod till magen blir det syrebrist och då gör det ont. Ungefär samma sak händer när man tränar hårt och får ont i musklerna. Då bildas ett kemiskt ämne som heter mjölksyra som retar smärtnerven så att det gör ont.
Ibland har vi massor av luft i magen och tarmarna. Luften kommer ner i magen när vi äter och sväljer maten. Luften kan ha svårt att ta sig fram i tarmarna (för det finns ju en massa bajs där också) och då spänns tarmarna ut. Det kan nästan kännas som om man är uppblåst som en ballong. När magen eller tarmarna spänns ut retas nerver som känner smärta. Det är då det gör ont och man får magknip.
Det finns ett ställe i hjärnan som bestämmer om man ska må illa eller inte. Många olika saker påverkar eller skickar signaler till det här stället i hjärnan. Till exempel om man snurrar runt, åker bil eller båt eller äter någonting äckligt. Det finns medicin som stoppar illamåendet. Vad medicinen gör är att den stoppar vissa signaler i hjärnan så att man slipper blir illamående.
När vi äter sväljer vi ner massor av luft tillsammans med maten. Luften kan åka genom magen och alla tarmar och komma ut där bak som en fis. Eller så åker luften ut samma väg som den kom in, alltså ut genom munnen som en rap.
Det finns inget som heter långtarmen. Men det finns en tarm som heter tunntarmen och den är väldigt lång. Hos en vuxen människa är den hela fem meter. Vi har också andra tarmar i magen: tolvfingertarmen som heter så för att den är ungefär lika lång som tolv fingrar i bredd och tjocktarmen som hos vuxna är cirka en meter lång.
Naveln är det man har kvar av navelsträngen. Det är precis där naveln sitter som navelsträngen gick in i din mage när du låg i din mammas mage. Navelsträngen ger bebisen näring och syre i mammas mage. När man sedan föds behövs inte navelsträngen längre och när den klipps av är naveln det som blir kvar.
Bukspottkörteln är en körtel som sitter i magen och som tillverkar massor av små maskiner – proteiner – som jobbar med maten vi äter. Proteinerna åker ut i våra tarmar och hjälper till att bryta ner maten i mindre delar så att det nyttiga i maten lättare tas upp i blodet. Bukspottkörteln kontrollerar också hur mycket socker vi har i blodet så att det varken är för lite eller för mycket, eftersom det i så fall kan vara farligt.
Gallvätska finns i gallblåsan, som ligger på höger sida i magen. Gallvätskan består mest av vatten men innehåller också bland annat vanligt salt, gallsalter, kolesterol och hormoner. Gallvätska bildas när vi äter och åker ut i tarmarna för att bryta ner maten och ta upp näringen. Det är gallvätskan som ger bajset dess färg. Utan gallvätska skulle vi få helt vitt bajs och dessutom diarré. Eftersom gallvätskan hjälper till att ta upp näring i tarmarna, skulle vi få brist på vissa vitaminer om vi inte hade gallvätska.
Hjärtat
Blodet åker runt i kroppen i blodkärl. Man kan säga att blodkärlen är som tunna, tunna slangar som är ihopkopplade med varann. Blodkärlen kallas för artärer, vener och kapillärer. Skulle man binda ihop en människas alla blodkärl får man ett 140.000 km långt band som skulle kunna viras tre gånger runt ekvatorn.
Hjärtat är en stor muskel som fungerar som en pump. När hjärtat pumpar runt blodet i kroppen drar det först ihop sig så att blodet som finns i hjärtat pumpas ut i kroppen. Sedan slappnar hjärtat av så att det kan fyllas med nytt blod att pumpa ut. Det är alltså när hjärtat pumpar som det slår. Hjärtat styrs från hjärnan. Vi har nerver, ungefär som elektriska ledningar, som går till och från hjärtat. I nerverna går signaler från hjärnan till hjärtat och signalerna bestämmer hur hjärtat ska slå. Hjärtat slår mer än 4000 slag varje timme och så håller det på hela livet. Hjärtat hinner slå 2500 miljoner gånger under ditt liv.
Hjärtat är en stor muskel som pumpar runt blodet i kroppen. För att blodet ska åka åt rätt håll finns det små dörrar i hjärtat som kallas hjärtklaffar. Dörrarna styr blodet åt rätt håll. Blodet rusar fram med en väldig fart i hjärtat så dörrarna måste öppnas och stängas jättefort. Det är när dörrarna stängs som du hör hur det dunkar. Det är ju samma sak som när det blir en smäll av att du stänger en dörr snabbt och hårt.
När hela kroppen slutar växa har också hjärtat vuxit färdigt. Hjärtat måste hela tiden växa i takt med resten av kroppen. Hjärtat kan växa extra mycket om man tränar mycket. Då får man bättre kondition och större muskler och då behöver kroppen mer blod. Eftersom det är hjärtat som pumpar runt blodet i kroppen måste det vara tillräckligt stort och starkt för att orka det. Ditt hjärta är ungefär lika stort som din knutna hand.
Ögon
Bakom ögonlocken finns tårfabriker som bildar tårar. Tårarna rinner ner i små hål som sitter i ögonen, ner i näsan och till slut ner i magen. Tårarna behövs för att ögonen inte ska torka och för att skydda ögonen mot baciller och smuts. När du blir arg eller ledsen händer massor av saker i hjärnan. Då pratar nerverna i hjärnan som styr känslor med nerverna som styr tårarna och signaler skickas ut till tårfabrikerna. När du blir ledsen gör tårfabriken så mycket tårar att alla inte hinner rinna ner i de små hålen i ögonen. I stället rinner tårarna över, ner på kinderna. Det är också därför du blir så snorig när du gråter, för att så mycket tårar forsar ner i näsan. När du gråter visar du att du är ledsen och behöver tröst. Då är det viktigt att gråta och inte hålla tillbaka tårarna.
När vi blinkar så sprids tårvätska ut över hela ögat. Tårvätskan kommer från tårkörtlarna som sitter precis ovanför övre ögonlocket.Tårvätskan är till för att fukta och skydda ögat. Eftersom den rinner ner i små hål som sitter intill näsroten så tar ju den med sig smuts och baciller som annars skulle vara kvar och irritera ögat. Vi blinkar ungefär 1 000 gånger i timmen.
Längst bak i ögat finns pyttesmå känselkroppar som kallas tappar och stavar. De skickar signaler till hjärnan när det kommer ljus på dem. Om det kommer mycket ljus så har de svårt att ställa tillbaka sig till normalt igen. Så fast vi blundar tror vi (eller vår hjärna) att det fortsätter att komma in ljus. Vi blir som blinda en kort stund efter vi har tittat i starkt ljus. Man kan kanske säga att tapparna och stavarna längst bak i ögat blir trötta och måste hämta andan lite.
När ögonen är irriterade så blir de röda. Ögonen blir lätt irriterade när de till exempel blir torra. På natten när vi ska sova får vi mindre tårvätska och om man då fortsätter att hålla ögonen öppna blir de lättare torra.
Ögonens färg beror på hur mycket av färgämnet melanin man har i ögonen. Melanin är det färgämne som också finns i huden och håret. Om man inte har så mycket färgämne blir ögonen blå, har man lite mer blir ögonen gröna och har man riktigt mycket färgämne blir ögonen bruna. Om man tittar väldigt noga och nära ett öga kan man se att färgen på ögonen, till och med är olika i olika delar av ögat, och det beror på att olika områden har olika mycket färg. Färgen på ögonen beror på vilken ögonfärg föräldrarna har, man ärver ögonfärgen, och får en blandning av deras färger. En del människor har ögon med olika färg, men det är mycket ovanligt.
Nej, det är inte sant. Men det kan vara jobbigt för ögonen om det inte finns tillräckligt med ljus när man läser. Då får ögonen jobba så mycket att det kan göra ont. Men det är inte farligt. Så fortsätt att läsa böcker under täcket, men använd ficklampa!
Nej, det kan de inte. Ögonen sitter fast ordentligt, bland annat med hjälp av ögonmusklerna och ögonnerven i huvudet. Bakre delen av ögat är faktiskt en utväxt av hjärnan, alltså en del av hjärnan. Så om ögonen skulle ramla ut måste ju också hjärnan följa med ut. Personer som kan göra så att det ser ut som om ögonen håller på att ramla ut, gör det genom att dra tillbaka muskler som finns runt ögonen och i ögonlocken. Vissa personer kan med hjälp av ögonmusklerna göra så att ögonen åker fram lite grann, men inte så mycket att det ser ut som om ögonen skulle ramla ut.
För att man ska kunna se måste ögonen och flera olika ställen i hjärnan samarbeta. Ögonen fungerar ungefär som en kamera som skickar iväg signaler till hjärnans syncentrum. Sedan är det hjärnan som bestämmer vad du ser. Helt hur hjärnan bär sig åt vet man inte riktigt, men man vet att många olika platser i hjärnan behövs för att det ska bli en ”bild” som vi ser.
Pupillen är ingen hinna, den är egentligen ingenting – bara ett hål. Pupillen ser svart ut för att man ser rakt in i ögat. Inne i ögat finns ju inget ljus, därför är hålet mörkt och svart. Så man ser ingenting alls när man tittar in i pupillen. För att doktorn ska kunna se in i ögat måste han lysa in genom pupillen med en stark lampa som heter oftalmoskop. Flera sjukdomar kan upptäckas genom att doktorn lyser in i ögat och undersöker det.
Klägget består av smuts, baciller, lite salt och fetter. Det innehåller också ofta celler från immunförsvaret, kroppens försvarssoldater, som finns i vår kropp för att skydda oss.
Hjärna, nerver och ansikte
Bakom ögonlocken finns tårfabriker som bildar tårar. Tårarna rinner ner i små hål som sitter i ögonen, ner i näsan och till slut ner i magen. Tårarna behövs för att ögonen inte ska torka och för att skydda ögonen mot baciller och smuts. När du blir arg eller ledsen händer massor av saker i hjärnan. Då pratar nerverna i hjärnan som styr känslor med nerverna som styr tårarna och signaler skickas ut till tårfabrikerna. När du blir ledsen gör tårfabriken så mycket tårar att alla inte hinner rinna ner i de små hålen i ögonen. I stället rinner tårarna över, ner på kinderna. Det är också därför du blir så snorig när du gråter, för att så mycket tårar forsar ner i näsan. När du gråter visar du att du är ledsen och behöver tröst. Då är det viktigt att gråta och inte hålla tillbaka tårarna.
Det är våra muskler som gör att man kan röra sig. Musklerna fungerar som motorer som drar ihop sig och sträcker sig. Det finns leder mellan benen i kroppen, till exempel i knäna, armbågarna och fötterna. Lederna fungerar som gångjärn och gör så att varje del av kroppen rör sig på ett korrekt sätt. Musklerna styrs av hjärnan som talar om för musklerna hur de ska röra sig. Hjärnans signaler till musklerna åker i långa ledningar som heter nerver.
Längst ut i huden finns miljoner pyttesmå känselspröt. Ett känselspröt är mycket, mycket mindre än ett hårstrå. Det är så litet att man inte kan se det utan mikroskop. Om till exempel en myra kryper upp på din fot när du inte har några skor och strumpor på dig så börjar det klia. Att det kliar beror på att känselspröten i huden börjar skicka signaler till hjärnan. I din hjärna finns ett speciellt ställe som tar emot de här signalerna. När signalerna har nått det stället känner du att det kliar och du upptäcker myran.
De absolut vanligaste orsakerna är stress, oro och ängslan. Men det finns mer än trettio olika orsaker eller sjukdomar som kan ge huvudvärk. I självaste hjärnan har man ingen känsel och därför kan man inte ha ont i hjärnan. Men det finns andra saker som blodådror och hjärnhinnor som har känsel, så det är ofta från dem som huvudvärken kommer. Men det vanligaste är att det är musklerna runt huvudet och nacken som värker och gör att man får huvudvärk. Om man har något fel på ögonen eller tänderna så kan det också ge huvudvärk. Nästan alla människor har huvudvärk någon eller några gånger i livet.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till musklerna att de ska börja arbeta för att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar musklerna för mycket åt andra hållet – och då ramlar du.
Hjärnan sitter på det ställe i kroppen där den är som mest och bäst skyddad – i huvudet inne i kraniet som är ett av kroppens starkaste ben. Hjärnan i och för sig kunna sitta var som helst i kroppen, bara den gör rätt saker som ju är att styra och hålla reda på vad som händer i och runt kroppen. Man kan säga att hjärnan behövs för att alla delar (organ) i kroppen ska fungera och att organen i sin tur behövs för att hjärnan ska fungera.
När du bockar dig så sträcker du en massa muskler som finns i nacken. Men du sträcker även något som kallas hjärnhinnan. Den finns runt hjärnan, men den går också nerför nästan hela ryggen. När man sträcker musklerna och hjärnhinnan så gör det ont. Det är ungefär som att sträcka i låret för mycket, det gör ju också ont. Och när du bockar dig så sträcker du mest i nacken. Om en person har hjärnhinneinflammation så kan doktorn kolla det genom att be patienten bocka, och då gör det förskräckligt ont. Så ont att den som är sjuk inte ens kan böja nacken.
Förr i tiden trodde man att man sov för att hjärnan blev trött och behövde vila. I dag vet vi att det finns speciella ställen i vår hjärna som bestämmer när vi ska sova. Men visst är det så att hjärnan vilar när vi sover, och då kommer hjärnan i balans igen. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
Vi vet inte riktigt varför vi drömmer. Men vissa drömforskare tror att när vi sover går hjärnan igenom allt vi varit med om under dagen och sorterar ut det viktiga från det oviktiga. En del människor kommer alltid ihåg vad de drömt, medan andra aldrig kommer ihåg sina drömmar. När man är mycket trött drömmer man mindre.
Tänk i stället om du kom ihåg allt! Alla saker som du gjort och sagt. Alla ställen där du ställt din cykel, eller varje ord du sagt till dina kompisar. Jag tror att man skulle bli tokig då. Man glömmer nog för att hjärnan vill skydda sig. Så jag tror att det bara är bra att vi glömmer. Det finns olika typer av minnen: korttidsminnet och långtidsminnet. Korttidsminnet används till exempel när du ska komma ihåg vad du åt till lunch i går. När du kommer ihåg namnet på dina kompisar eller hur man gör när man cyklar, använder du långtidsminnet. Dessa olika slags minnen sparas på olika sätt i hjärnan. Det finns sjukdomar som försämrar minnet. Alzheimer är en sådan sjukdom.
I hjärnan finns olika områden som styr på vilket sätt vi gör saker och ting. Hjärnan är uppdelad i två halvor, en höger- och en vänsterhalva och de olika halvorna bestämmer olika saker. Om det område som bestämmer vilken hand som vi helst använder när vi till exempel skriver eller ritar sitter i den högra hjärnhalvan så blir vi vänsterhänta och tvärtom. Det är vanligast att det här området sitter i den vänstra hjärnhalvan och därför är de flesta människor högerhänta. Fast det är inte alltid som man använder den hand som passar en bäst. Förr i tiden fick man inte skriva med vänster hand i skolan, så en del människor är högerhänta fast de egentligen föddes vänsterhänta. Snurrigt, eller hur?
Det mesta av kittligheten beror på att du spänner dig för att du inte riktigt vet när till exempel en kompis ska kittla dig. Om du kittlar dig själv så vet du ju när kittlingen börjar och då blir det ingen överraskning. Det är alltså spänningen som du känner när du inte vet när kittlingen ska börja som gör att du blir jättekittlig. Allt det här händer i hjärnan. Hjärna skickar sedan ut signaler till kroppen så att den blir kittlig.
Många har försökt att jämföra vår hjärna med en dator, men än så länge har datorerna inte en chans. Hjärnan är helt överlägsen och är så otroligt komplicerad att det inte ens går att räkna ut hur mycket vi kan komma ihåg. Vissa tror att man aldrig riktigt glömmer någonting utan att alla minnen finns kvar i hjärnan. Eftersom vi kommer ihåg vad vi sett, vad vi hört, hur saker och ting känns, luktar eller smakar så kommer hjärnan ihåg oerhört mycket. Men det går inte att mäta hur mycket. I hjärnan har vi mer än 100 miljarder (100 000 000 000) nervceller och varje nervcell har cirka 10 000 kontakter med andra nervceller. Om man ändå skulle jämföra hjärnan med en dator, och om hjärnan sparade allt på samma sätt som en dator gör, då skulle vår hjärna kunna spara mer än vad tusentals vanliga datorer kan.
Oftast somnar handen eller foten om man ligger eller sitter på ett sådant sätt att nerven som går dit kläms och slutar att fungera. Det är ju nerverna som gör att vi kan känna. Om nerverna inte fungerar kommer inga känselsignaler fram till hjärnan. När man inte har någon känsel i till exempel handen känns det precis som om handen sover. Nerverna skickar ju också signaler till musklerna så att vi kan röra till exempel fingrarna. Men om handen sover och nerverna inte fungerar så kan man inte heller röra på fingrarna.
Största delen av nervsystemet fungerar ungefär som elektriska ledningar som det åker signaler i. Hos människan består nervsystemet av hjärnan uppe i huvudet och nerverna ute i kroppen. Nerverna finns precis överallt i kroppen, från känselnerverna i huden till nerverna som styr ögats blinkning. Nervsystemet gör så att kroppens många olika delar kan ”tala” med varandra och fungera tillsammans. Det gör också så att vi kan lukta, smaka, höra, se och känna. Och så att vi kan tänka och prata. Men nervsystemet är väldigt komplicerat, flera tusen forskare i världen håller på hela dagarna och försöker förstå hur det fungerar!
Hjärnan är otroligt komplicerad. Det är många läkare och forskare som tycker att hjärnan är den mest komplicerade sak som finns på jorden. Eftersom vi har mer än 100 miljarder (100 000 000 000) nerver i hjärnan och varje nerv har kontakt med tusentals andra nerver så finns det hur många möjligheter som helst för en nervsignal att åka i hjärnan. Förutom att nerverna skickar signaler mellan varandra så kan nerverna ändra sitt utseende. Därför förändrar sig hjärnan under hela livet. Hjärnan kan ställa in sig efter vad den behöver göra och förändrar sig efter de krav den utsätts för.
När man får hjärnskakning skakas hjärnan om så att den domnar bort en liten stund. Oftast brukar det inte vara så farligt och inte ge några skador på hjärnan. Det är bara några få personer som får besvär efter en hjärnskakning, men vi vet inte riktigt varför. Den vanligaste orsaken till hjärnskakning är att man cyklar omkull. Så använd hjälm när du cyklar!
När hjärnan är utvilad blir den känslig och pigg och vill upptäcka nya saker. Vi behöver hela tiden upptäcka nya saker, detta gäller särskilt barn, så hjärnan och övriga kroppen vaknar för att få nya intryck. När man är utsövd sover man väldigt lätt och då räcker det med bara ett litet ljud för att man ska vakna.
Nerver, eller nervceller, är en speciell typ av celler som finns överallt i vår kropp. De är också de enda celler som inte byts ut av kroppen. Man kan alltså inte få nya nervceller om de skadas. Hjärnan består nästan bara av nervceller. Nervcellerna har flera olika funktioner. Många nervceller finns i kroppen för att vi ska kunna upptäcka olika saker genom att se, höra, lukta, smaka, känna och tänka. Smärtnerverna är de nerver som gör att vi känner smärta.
Skelett, leder, senor och muskler
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
Flera olika saker avgör hur lång man blir. En sak är ärftligheten, det vill säga generna som du fått av din mamma och pappa. Växer gör man när vissa tillväxtzoner i kroppen gör nya celler, nya byggstenar. Hur lång du blir bestäms av olika hormoner som finns i din kropp. Hormonerna bestämmer också när du vuxit färdigt. Då försvinner tillväxtzonerna och du kan inte bli längre. Oftast slutar man växa när man kommit ur puberteten.
Det är våra muskler som gör att man kan röra sig. Musklerna fungerar som motorer som drar ihop sig och sträcker sig. Det finns leder mellan benen i kroppen, till exempel i knäna, armbågarna och fötterna. Lederna fungerar som gångjärn och gör så att varje del av kroppen rör sig på ett korrekt sätt. Musklerna styrs av hjärnan som talar om för musklerna hur de ska röra sig. Hjärnans signaler till musklerna åker i långa ledningar som heter nerver.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
När man är barn växer man ibland väldigt fort vissa perioder. Man kan faktiskt växa mer än en centimeter i månaden. Läkare och forskare vet inte säkert varför man får växtvärk. Men man kan tänka sig att om alla saker i kroppen inte växer i samma takt, då retas de nerver som känner av smärta och kroppen luras att tro att någonting är fel. Det är då det gör ont. Vissa tror inte att växtvärk beror på att man växer. Man ska komma ihåg att barn springer omkring och leker mycket under hela dagen. Då blir benen trötta och nerverna i benen retas så att det börjar göra ont. När man går och lägger sig för att sova känner man smärtan mer för att man ligger helt stilla. På dagen har man ju så mycket annat för sig att man inte tänker lika mycket på att det gör ont.
Vi har en massa muskler som håller fast benen på rätt ställe i kroppen. Men även huden hjälper till. Det finns också något som kallas senor och ligament som sitter på skelettet och som håller fast benen ordentligt.
Oftast somnar handen eller foten om man ligger eller sitter på ett sådant sätt att nerven som går dit kläms och slutar att fungera. Det är ju nerverna som gör att vi kan känna. Om nerverna inte fungerar kommer inga känselsignaler fram till hjärnan. När man inte har någon känsel i till exempel handen känns det precis som om handen sover. Nerverna skickar ju också signaler till musklerna så att vi kan röra till exempel fingrarna. Men om handen sover och nerverna inte fungerar så kan man inte heller röra på fingrarna.
Benen i kroppen har vi för att vi ska kunna stå upp hela dagarna och slippa kräla omkring på marken. Om skelettet var lite för mjukt så skulle man till slut bli väldigt krokig om man stod upp varje dag. Skelettet är gjort på ett mycket finurligt sätt så att det både är väldigt lätt och mycket starkt. Skelettet är hårt för att det också ska fungera som ett skydd. Till exempel skyddar skallens ben den ömtåliga hjärnan och revbenen skyddar lungorna. När man ligger i mammas mage har man inget skelett alls. Då är benen väldigt mjuka och kallas brosk. Om bebisar inte hade så mjukt skelett skulle det vara svårt för mammor att föda sina barn. De skulle kunna fastna. Visste du att barn har fler ben i kroppen än vuxna? Ett barn har 300 ben medan en vuxen har 206 stycken. Men det beror inte på att man tappar några ben när man blir vuxen. I stället växer några ben ihop, så att två eller tre ben blir till ett större ben.
Det är våra muskler som är motorn som gör att till exempel benen rör sig. Hjärnan styr musklerna så att musklerna vet hur de ska göra för att du ska kunna springa, hoppa och krypa. För att kunna jobba måste musklerna ha bränsle, alltså energi. Precis som en motor.
När man tränar så hårt att man får träningsvärk beror det på att musklerna (muskelcellerna) har gått sönder lite grann. Och när något i kroppen går sönder så brukar det göra ont. Men träningsvärk gör också att vi får större muskler. Det är konstigt, men det är nästan så att musklerna måste gå sönder innan de kan bli större och starkare.
Den stora sätesmuskeln, musculus gluteus maximus, är störst. Den kallas också för den stora stjärtmuskeln och är den muskel som du sitter på. En annan stor muskel är skräddarmuskeln, musculus sartorius. Den går från höften ända ner till knät. När det gäller styrka och storlek är nog tuggmusklerna de starkaste musklerna i kroppen.
Vår kropp är uppbyggd av miljarder små byggstenar som heter celler. När vi växer och blir större är det för att cellerna blir fler, ungefär som när man bygger ett hus och lägger på fler tegelstenar. När man är liten finns det något som heter tillväxtzoner i skelettet. Zonerna sitter längst ut på varje benände och tillverkar nya benceller så att skelettbenen blir längre. Det är då du växer och blir längre.
Menisker är platta små skivor gjorda av någonting som heter brosk. Brosk ingår i skelettet men är lite mjukare än ben. Meniskerna finns i knät för att leden ska glida bättre och de är också ett skydd så att leden inte nöts ner. Meniskerna ser ut som platta bönor och är ungefär 2–3 centimeter långa. De sitter alldeles i ytterkanterna av knäleden. Platta skivor av brosk har vi på många ställen i kroppen, till exempel mellan ryggens kotor. Men de som heter menisker finns bara i knät.
Jo, det finns ett par korn av sanning i det. Det finns ju en anledning till att det finns tennisarmbågar och löparkän. Men träning på rätt sätt är faktiskt alltid bra! Att du anstränger dina muskler är ingen fara. De blir fulla av mjölksyra, och du kan få träningsvärk, men det går över. Däremot ska du vara försiktig om du får ont i ledband eller leder. Anstränger man dem för hårt kan de ta skada, och då måste du vila jättelänge, vilket ju är trist om man gillar att träna. Ett bra knep är att träna tillsammans med någon eller några. Då kan ni hjälpa varandra, och ha koll så att ni gör alla övningar rätt. Det är när du belastar fel som du kan skada dig.
Så länge värken bara kommer när du ska sova eller under natten är det ingen fara. Det är typiskt för växtvärk, och den kan verkligen göra ont. Oftast är det i benen man har ont. Men om du har ont på dagtid är det en annan sak, eller superont på andra ställen än benen. Likaså om du är väldigt stel och öm varenda morgon. Då kan det vara idé att kolla upp var det onda egentligen kommer ifrån.
Öron, näsa och hals
Man kan ju kanske tycka att vaxet bara är i vägen, men det är helt naturligt och inte farligt att ha mycket vax i öronen. Vaxet består av vatten, lite salter men framför allt av olika fetter och vaxer som bildas av små körtlar som sitter inne i örat. Vaxet, som är kladdigt, hjälper till att forsla bort smuts och baciller som inte ska vara i örat och skyddar örongången. Ibland kan man ha så mycket vax att örat täpps till. Då hör man sämre. Ibland kan också vaxet vara så svårt att få bort att man måste gå till doktorn för att få hjälp.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till musklerna att de ska börja arbeta för att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar musklerna för mycket åt andra hållet – och då ramlar du.
När någon pratar så kommer det ljud ur munnen. Alla ljud är som små vågor i luften. I örat finns trumhinnan som börjar gunga (vibrera) när de här vågorna träffar trumhinnan. Med hjälp av trumhinnan, hörselbenen och ovala fönstret överförs vågorna i luften till hörselsnäckan som fi nns i huvudet alldeles innanför örat. I snäckan finns en vätska, lite som vatten, som då också börjar gunga. När vattnet i snäckan gungar så retar det små, små pinnar som står upp i vattnet i snäckan. De här pinnarna börjar också gunga fram och tillbaka. Då pinnarna gungar skickas signaler till hjärnan som talar om vilken sorts ljud som har kommit fram.
Påssjuka får man av en liten bacill som heter paramyxovirus. Eftersom alla barn i Sverige vaccineras mot påssjuka är sjukdomen ovanlig hos oss. Men före 1967, när man började vaccinera alla barn mot påssjuka, hände det ibland att de blev sjuka. Då fick de svullna och stora spottkörtlar. Spottkörtlar är de körtlar som sitter nere vid halsen, under örat, och som tillverkar spottet i munnen. Sjukdomen heter påssjuka eftersom det ser ut som om man har stora påsar på kinderna när spottkörtlarna blir svullna. Om man fick problem efter att man haft påssjuka var det oftast i bukspottkörteln som ligger i magen eller i pungkulorna. Det är ovanligt att påssjuka påverkar hjärnan och nerverna i kroppen, men ibland händer det. Och har man riktig otur kan nerverna som styr hörseln skadas så att man blir döv.
Snor innehåller massor av olika saker: slem, vatten, baciller, smuts och försvarsceller från kroppen. Olika mycket av de här sakerna finns i snoret och därför kan snoret ha olika färg. Näsan har vi för att lukta med, men den fungerar också som ett skydd som rensar luften från smuts innan luften kommer ner i lungorna. Snoret i näsan fångar upp smutsen. Om man varit ute och lekt och kanske spelat fotboll på en dammig grusplan, är snoret nästan svart av smuts på kvällen.
Inne i örat, bakom trumhinnan, finns ett litet rum som kallas mellanörat där det finns luft. När man får lock för öronen är det för att luften i mellanörat ökar eller minskar och då ökar eller minskar också lufttrycket i mellanörat. Då kan inte trumhinnan röra sig lika bra längre och man hör sämre. Man säger att det slagit lock för öronen. Hur mycket luft man har i örat bestäms av ett litet rör som kallas örontrumpeten. Örontrumpeten går från örat till ett ställe längst bak i näsan. Om man till exempel blir förkyld så kan det här lilla röret täppas igen och det är då det känns som lock för öronen. Locket i öronen försvinner när man gapar eller sväljer. Det beror på att örontrumpeten öppnas så att luften kan åka in eller ut ur örat. När man flyger flygplan får man lätt lock för öronen. Eftersom lufttrycket i planet ändras blir det olika lufttryck i örat och utanför örat.
Rösten blir till vid struphuvudet i halsen, men även munnen och tungan är viktiga för att vi ska kunna prata bra. I struphuvudet finns stämbanden och de är som små gummisnoddar som sitter tvärs över luftstrupen inuti halsen. När luften åker förbi stämbanden börjar de att röra sig, det är det som gör att det blir ljud. Man kan säga att det fungerar som en blandning mellan en trumpet och en fiol. När vi pratar och sjunger så är det som att spela på ett instrument.
Det är stämbanden som gör så att det blir ljud när vi pratar. Men om de inte kan röra sig för att de till exempel är svullna blir det inget ljud. Eller så blir man mycket hes. Stämbanden kan bli svullna av baciller eller om man skriker för mycket. Då måste man vila rösten och inte prata alls.
I näsan har man många små blodkärl som blodet rinner i. Blodkärlen i näsan sitter så att de väldigt lätt kan bli skadade. När blodkärlen skadas börjar man blöda näsblod. Man kan stoppa blodet genom att stoppa en bomullstuss i näsan.
När man sover kan det hända att tungan och underkäken åker bakåt och täpper till vägen för luften som ska gå till och från lungorna. Då måste man ta i mer när man andas för att luften ska kunna komma förbi tungan. Eftersom vi är avslappnade när vi sover börjar vissa delar bak i munnen darra (vibrera) när vi andas och då blir det ett snarkljud. Oftast snarkar man mer om man är täppt i näsan för då är det ju ännu svårare för luften att komma fram.
Örat är indelat i tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Det man ser av örat är ytterörat. Både mellanörat och innerörat ligger inne i huvudet. Det är i mellanörat man får öroninfektion, och det är här som de pyttesmå hörselbenen finns. Som en vägg mellan ytterörat och mellanörat sitter trumhinnan. I innerörat, som sitter längst in, finns hörselsnäckan och balansorganet. Hörselsnäckan gör så att ljuden som kommer till örat omvandlas till elektriska signaler som skickas till hjärnan. Balansorganet talar om för kroppen om vi står eller ligger, om vi åker framåt eller bakåt och det är det som gör att vi kan hålla balansen.
Örontrumpeten är ett litet rör som går från mellanörat till en plats längst bak i näsan. Den finns där för att det måste vara luft bakom trumhinnan för att den ska kunna röra sig så att vi kan höra bra. Genom örontrumpeten kan också vätska som finns i örat rinna ner till halsen. Det får inte finnas vätska i mellanörat för då hör man sämre.
Cellen
Cellerna är kroppens byggstenar. De bygger upp kroppen ungefär på samma sätt som tegelstenar bygger upp ett hus. I kroppen finns cirka 200 olika sorters byggstenar (celler). Om man skulle räkna varje cell i kroppen skulle det bli tusen miljarder celler. Varje cell är en egen liten levande varelse, organism, som behöver näring och syre för att överleva. Kroppens alla celler samarbetar så att de olika cellerna gör rätt saker för att kroppen ska fungera. Alla celler i kroppen, förutom nervcellerna, byts ut medan man lever. Cellerna i tarmarna, som hjälper till att ta hand om maten, byts ut ungefär två gånger i veckan. I cellerna finns de gener som bestämmer hur proteinerna i cellerna ska fungera. Proteinerna är som små maskiner som jobbar med olika saker i cellen. Vi har ungefär 100 000 gener i en cell och i varje cell finns ungefär 20 000 olika proteiner. Om man skulle räkna alla proteiner som finns i en enda cell blir det miljontals proteiner.