Kroppen
Blodet och lymfsystemet
Blodet åker runt i kroppen i blodkärl. Man kan säga att blodkärlen är som tunna, tunna slangar som är ihopkopplade med varann. Blodkärlen kallas för artärer, vener och kapillärer. Skulle man binda ihop en människas alla blodkärl får man ett 140.000 km långt band som skulle kunna viras tre gånger runt ekvatorn.
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter) blod i kroppen, alltså sjutton gånger mindre mängd blod än en vuxen.
Blodet åker runt i kroppen i stora och små rör som kallas blodkärl. Om man slår sig kan blodkärlen gå sönder och då rinner blodet ut. Är huden också trasig rinner blodet ut ur kroppen. Det är då man ser att det blöder. Om huden fortfarande är hel stannar blodet kvar i kroppen och man får ett blåmärke.
Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet som transporterar syre ut i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre. Hemoglobin med mycket syre ger alltså blodet dess röda färg.
Blodet är bra för många saker. I blodet finns de vita blodkropparna, våra försvarskrigare, som skyddar oss mot olika bakterier. I blodet finns också de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens olika delar. Syret, som behövs för att vi ska kunna leva, kommer in i lungorna när vi andas. I lungorna sätter sig syret på de röda blodkropparna och åker runt i kroppen så att alla kroppens delar får syre. Vi har faktiskt 25 tusen miljarder (25 000 000 000 000) röda blodkroppar i blodet. Till sist innehåller blodet något som kallas för blodplättar. De stoppar blodet från att rinna ut ur kroppen när vi blöder.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
När man slår sig och det börjar blöda bildar kroppen något som liknar ett fisknät över såret. Nätet görs av ett ämne i blodet som heter fibrin. När blodplättarna i blodet fastnar i fisknätet klumpar blodet i fisknätet ihop sig så att man slutar blöda.
Om du fått ett sår så stelnar blodet så att det bildas en liten skorpa ovanpå såret. Skorpan fungerar som ett slags plåster och ser till att inga bakterier tar sig in i kroppen. Under skorpan läker kroppen såret och bygger upp ny hud. När det är klart faller sårskorpan bort.
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter), alltså sjutton gånger mindre blod än en vuxen. Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet i blodet som transporterar ut syre i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre.
Artärerna som innehåller syrerikt blod ligger djupt inne i kroppen. Venerna som innehåller syrefattigt blod ligger närmare huden och är de blodkärl vi ser. Blodet är rött när det innehåller mycket syre. När blodet lämnat sitt syre ute i kroppen och är på väg tillbaka till hjärtat transporteras det genom venerna. Eftersom blodet får sin röda färg då blodet innehåller mycket syre blir det syrefattiga blodet i venerna mörkare än i artärerna. Om du skär dig så att blodet rinner ut blir det rött igen, även om det rinner ur en ven. Det beror på att blodet snabbt binder syre ur luften till sig igen.
Hud, hår och naglar
Färgen på håret bestäms framför allt av ett färgämne som heter melanin. Det är samma färgämne som gör att huden blir brun och att ögonen får färg. Melaninet bildas i små färgfabriker som finns i roten till varje hårstrå. Ju mer melanin man har desto mörkare hårfärg får man. När man blir gammal blir håret tunnare och det bildas inte längre lika mycket melanin. Då blir håret grått. Bildas det inget färgämne alls blir håret vitt. Det här med gråhårighet är ärftligt. Blir mamman eller pappan gråhårig tidigt i livet blir barnen oftast också det.
När man gjort sig illa och skadat huden eller opererats måste kroppen läkas och göra huden hel igen. Kroppen börjar laga såret och gör ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser precis likadan ut som den gjorde innan du skadade sig eller opererades. Särskilt inte om du får ett stort och djupt sår. Då blir det ett ärr.
Leverfläckar är klumpar av små celler som finns i huden. Namnet kommer nog av att leverfläckar och levern nästan har samma färg. De celler som finns i leverfläckarna är de celler som gör att vi blir bruna på sommaren. När många sådana celler sitter tätt tillsammans blir det en leverfläck. Ju äldre man blir desto fler synliga leverfläckar får man. Nu för tiden pratar man ju mycket om hudcancer och att man ska undersöka sina leverfläckar för att upptäcka om man har cancer. Om man är orolig och undrar över någon prick, ska man gå till doktorn.
När huden ska läkas börjar kroppen göra ny hud. Kroppen kan inte laga såret så att huden ser exakt likadan ut som innan, särskilt inte om såret är stort och djupt sår. Då blir det ett ärr, men det bleknar med tiden. Du kan också få en särskild ärrsalva att smörja med, så att ärret blir så snyggt som möjligt.
Om man blir röd när man solar så har man varit för länge i solen. När huden blir röd så har den blivit skadad av solens strålar. Man kan säga att det blir samma skada i huden som när man bränner sig. Jag känner ingen som vill bränna sig frivilligt! Olika människor är olika känsliga för solens strålar, men alla barn ska vara försiktiga när solen lyser som starkast på sommaren.
Håret skyddar mot kyla, vind och solljus. För länge sedan när människan inte hade några kläder på sig fungerade håret som kläder och skyddade oss. Nu för tiden har vi inte lika mycket hår på kroppen. Mest hår har vi på huvudet där håret skyddar mot solens strålar.
Kroppen innehåller massor av vatten. I huden finns det olika saker som gör att vattnet stannar kvar i kroppen och inte rinner ut. De gör att kroppens vatten är i balans. Om du lägger dig i badet och badar riktigt länge så blir huden mjuk för badvattnet gör att vattnet i huden kommer i obalans. Huden förlorar sin spänst och därför blir den skrynklig och lite lös. Speciellt skrynklig blir man på fingrar och tår för där är huden inte lika spänd som på andra ställen på kroppen. Huden är lösare där för att du ska kunna röra mycket på fingrarna och tårna. Skulle du ligga flera dagar i badet skulle säkert hela kroppen bli skrynklig.
Det beror på hur hårsäcken ser ut, om den är rund eller oval (som ett ägg). Om hårstråna är runda får man krulligt hår. Hårstrån är också olika tjocka. Några har mycket tjocka hårstrån medan andra har tunna. Hur ditt hår ser ut är ärftligt, både när det gäller din hårfärg och vilken typ av hårstrån du har.
Håret blir ljust för att solen bleker hårets färg. Det hår som redan vuxit ut kan inte få ny färg. Huden fungerar inte på samma sätt. När solen lyser på huden börjar huden att arbeta. Då bildas färgämnet melanin som är brunt och som skyddar oss mot solens strålar. Ju mer vi är i solen desto mer färgämne bildas i huden som skydd och vi blir solbrända. Det är därför som människor som bor i Afrika, eller i andra länder där solen är jättestark, har mörkare hud. Det är livsviktigt att melanin bildas i huden, annars skulle huden brännas och till slut skulle vi dö av solens strålar.
Hårstrået börjar i en hårsäck som sitter i huden. Säcken är en del av huden, så man kan säga att håret är en del av huden. Det är alltså inte så att håret sitter för sig och huden för sig, de hör liksom ihop.
Om man aldrig skulle klippa naglarna och om de aldrig skulle gå av skulle naglarna på fingrarna under en livstid bli ungefär två meter långa och ungefär en halv meter långa på tårna. Fingernaglarna växer faktiskt ända upp till fyra gånger fortare än tånaglarna, troligen för att naglarna på fingrarna slits snabbare.
I huden har vi tusentals pyttesmå muskler (hårresarmuskler) som sitter alldeles intill hudens hårstrån. När det kommer något kallt på huden eller när man fryser så drar hårresarmusklerna ihop sig och då reser sig hårstråna. Men hårresarmusklerna drar även ner huden lite grann så att det blir en liten grop i skinnet. När fl era tusen små muskler drar ihop sig samtidigt blir det jättemånga små gropar och huden ser därför knottrig ut.
Det finns många olika sjukdomar och andra orsaker till att det kan klia på kroppen. Oftast är det inte någon sjukdom som gör att det kliar utan ibland räcker det med att man tvättar sig för mycket och huden blir torr och irriterad för att det ska klia. Man kan även vara allergisk mot något och få kliande utslag eller så kanske man har eksem som kliar. Det kan också klia om det är något som rör vid huden. Då skickar de små känselkropparna som finns i huden signaler till ett speciellt område i hjärnan där känseln sitter. Men det kan också fungera tvärtom. Om området i hjärnan där känseln sitter störs på något sätt kan det kännas som om det kliar, fast det inte är något som rör vid huden.
I huden har vi små blodkärl. Blodet är ju rött och åker omkring i blodkärlen. När man rodnar beror det på att mer blod än vanligt forsar i blodkärlen i ansiktet. Då blir ansiktet rött. Som nästan allt annat i kroppen är det vår hjärna som gör att det blir så här. Ofta rodnar man ju för att man är generad eller skäms. Då skickar hjärnan ut signaler till blodkärlen i till exempel ansiktet så att mer blod kommer dit. Varför det är så vet man dock inte. Däremot vet man att när man skäms eller rodnar händer det också andra saker i kroppen som bestäms av hjärnans signaler. Till exempel börjar hjärtat slå snabbare, tarmarna börjar röra sig så att magen kurrar och man svettas lättare.
Födelsemärken kallar man de leverfläckar som syns på kroppen när man föds.
Hela kroppen är full med leverfläckar, men de flesta är så små att vi inte kan se dem. Vi har flera miljoner sådana här små färgprickar på huden. Det är bara i handflatorna och på fotsulorna som man knappt har några prickar alls. När man växer och blir äldre, växer också färgprickarna och då syns de bättre. Egentligen får man alltså inte fler leverfläckar utan de blir bara större, och därför syns de bättre.
Nej, det kan man inte bli. Det finns många historier och uttryck som säger att man kan bli gråhårig över en natt, men det är inte sant. Man blir gråhårig för att hårets färgämne melanin slutar att bildas i hårsäckarna. Det hår som redan har vuxit ut och fått färg kan inte ändra färg och kan därför inte bli grått över en natt. Det tar alltså ganska lång tid att bli helt gråhårig.
Naglarna blir till i små fabriker som kallas nagelanlag och som sitter i huden just där nageln börjar på fingret eller på tån. Nagelanlaget är en speciell typ av celler som tillverkar nagelproteinet keratin. Under ett år växer en fingernagel ungefär 2,5 centimeter. För mycket länge sedan var naglarna som klor. Nu för tiden behöver vi inte klor längre. Därför har naglarna med tiden blivit mindre och mjukare.
Alla har minst en hårvirvel högst uppe på huvudet. När vi ligger i mammas mage och växer så bildas alla de små hårsäckar som gör håret. Beroende på hur hårsäckarna sitter på huvudet får vi mer eller mindre virvlar. Dina virvlar liknar dina föräldrars virvlar för man ärver hur håret ser ut. Vi har ungefär 200 000 hårstrån på huvudet.
Fräknarna blir till redan när man ligger i mammas mage. De består av något som kallas färgceller (melanocyter). Färgcellerna är små, små byggstenar som finns i huden. De gör ett färgämne som heter melanin som gör att huden får färg. På vissa ställen sitter färgcellerna tätare ihop och därför ser det ut som små prickar. De kan sitta i till exempel ansiktet men också på andra ställen på kroppen. Hur mycket fräknar du får är ärftligt. Rödhåriga personer har oftast fler fräknar än andra, men varför det är så vet man inte.
I huden finns bland annat celler, proteiner, salter och vatten. När vi är unga finns det tillräckligt mycket av de här sakerna och huden är i balans. Då är den slät och jämn. När vi blir äldre förändras balansen i huden och den blir inte lika slät som tidigare. I huden finns ett viktigt protein som heter elastin. Det gör huden elastisk och stark. När vi blir äldre har vi mindre elastin i huden och därför blir huden lättare rynkig.
Vita fläckar på naglarna beror oftast på att man skadat naglarna på något sätt. Eftersom man inte har någon känsel i naglarna märker man inte alltid att nageln har skadats. Det vita man ser är oftast en liten luftbubbla i nageln. Många tror att vita fläckar på naglarna beror på att man har brist på någonting i kroppen, till exempel kalcium. Men så är det inte.
För att man ska känna att någonting gör ont måste det finnas nerver på det ställe där man gjort sig illa. I naglarna finns inga nerver, alltså kan man inte känna smärta där. Däremot finns det många nerver vid nagelbanden, just där naglarna växer ut. Du har säkert märkt att det gör jätteont om man gör sig illa vid nagelbanden.
För att förstå hur tunt skinnet är så måste man nog jämföra med något. Ett papper i en bok är 0,1 millimeter, alltså tio gånger tunnare än en millimeter. Huden är olika tjock på olika ställen på kroppen. Tjockast är huden på ryggen där den är lika tjock som 40 papper, det vill säga 4 millimeter. Som tunnast är huden 10–15 papper tjock, och så tunn kan den vara på flera olika ställen på kroppen.
Mage och tarm
Blindtarmen som är ungefär lika stor som ditt lillfinger sitter som en liten mask på tjocktarmen. Just därför brukar blindtarmen också kallas för det maskformiga bihanget. När man pratar om en blindtarmsinflammation är det just det lilla blindtarmsbihanget som är inflammerat, kanske för att något har täppt till öppningen. Ingen vet riktigt säkert varför man har ett blindtarms-bihang, men många forskare tror att det är ett litet skyddsrum för bakterier, alltså en del av vårt immunsystem. Precis som med vissa körtlar i halsen, som också är en del av immun-systemet, kan blindtarmen tas bort och man mår bra ändå.
I magen precis som på huden har vi små känselkroppar som börjar skicka signaler till hjärnan om de tror att det händer något farligt i magen. Signalerna måste upp till hjärnan för att vi ska kunna känna att det gör ont. Det finns flera hundra sjukdomar som gör att man kan få ont i magen.
Egentligen vet vi inte varför man får håll. Men man tror att vissa saker i magen till exempel magsäcken, diafragman (en muskel), mjälten eller levern får för lite blod till sig, eftersom blodet behövs i benen när du springer. När det kommer för lite blod till magen blir det syrebrist och då gör det ont. Ungefär samma sak händer när man tränar hårt och får ont i musklerna. Då bildas ett kemiskt ämne som heter mjölksyra som retar smärtnerven så att det gör ont.
Runt magsäcken och tarmarna har vi muskler. När vi blir hungriga börjar musklerna jobba och magsäcken och tarmarna börjar röra sig. Luft och gaser som finns där börjar åka omkring och då låter det som om magen kurrar.
Det finns inget som heter långtarmen. Men det finns en tarm som heter tunntarmen och den är väldigt lång. Hos en vuxen människa är den hela fem meter. Vi har också andra tarmar i magen: tolvfingertarmen som heter så för att den är ungefär lika lång som tolv fingrar i bredd och tjocktarmen som hos vuxna är cirka en meter lång.
Gallvätska finns i gallblåsan, som ligger på höger sida i magen. Gallvätskan består mest av vatten men innehåller också bland annat vanligt salt, gallsalter, kolesterol och hormoner. Gallvätska bildas när vi äter och åker ut i tarmarna för att bryta ner maten och ta upp näringen. Det är gallvätskan som ger bajset dess färg. Utan gallvätska skulle vi få helt vitt bajs och dessutom diarré. Eftersom gallvätskan hjälper till att ta upp näring i tarmarna, skulle vi få brist på vissa vitaminer om vi inte hade gallvätska.
Ja, man kan äta och dricka hur man än står, sitter eller ligger. Matstrupen, som går från munnen till magen, har massor av muskler som jobbar ner maten och drycken i magsäcken. Och musklerna får ner maten i magen även om man står på huvudet och det är ”uppförsbacke”. Musklerna i matstrupen är livsviktiga. Utan dem skulle maten åka upp igen och kanske komma ner i luftstrupen och fastna nere i lungorna. Då skulle man kunna kvävas.
Vi är inte ens ensamma i vår kropp. Tusentals miljoner bakterier lever i vår mage och i våra tarmar. Bakterier är som små, små djur som precis som alla andra levande djur bildar gaser när de smälter sin mat. Bakteriernas gas hamnar då i våra tarmar och blandas med den luft som vi sväljer ner när vi äter. Det är den här luften som vi sedan fiser ut. Det är alltså bakteriernas gaser som luktar så illa och inte den gas som blir till i oss när vi smälter vår mat. Den gasen heter koldioxid och kommer ut när vi andas. Ibland kan man till och med känna på lukten på fisen att man fått i sig lite ovanliga och konstiga bakterier. Kanske är man också konstig i magen. När man fiser är det som att släppa ut luft ur en ballong eller en pruttkudde. Det är därför det låter.
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Bajshålet blir mycket större när du bajsar. Det tänjs liksom ut. Runt bajshålet har vi en muskel som ser ut som en ring. Om den muskeln slappnar av blir hålet större och om den spänns blir hålet mindre. Man kan själv bestämma hur spänd muskeln ska vara. Det är därför man kan hålla sig så att man inte bajsar på sig. Med ringmuskeln kan man också styra så att man bara släpper ut luft. Annars skulle man ju bajsa på sig varje gång man pruttar.
När man hickar drar en stor muskel i magen – diafragman – ihop sig. Alla muskler i kroppen styrs av nerver. Nerven som styr diafragman ligger alldeles bredvid matstrupen. Man kan till exempel få hicka när man har ätit eller druckit och det beror på att den här nerven har retats av maten eller drycken som åker ner i matstrupen och magen. Sedan retar nerven i sin tur diafragman så att den drar ihop sig och hoppar till i magen. Det är då man får hicka. Om man inte kan sluta hicka kan man dricka ett stort glas kallt vatten eller äta en matsked socker. Då retas nerven ”tillbaka” igen. Om inte hickan går över kanske man måste gå till doktorn och dricka bedövningsmedel som bedövar nerven så att man slutar hicka. Som doktor ska man alltid försöka hitta orsaken till hicka, framför allt om det är gamla människor som har hicka eller om den inte vill sluta. Det finns nämligen flera sjukdomar där man kan få hicka, och några av dem kan vara farliga.
När vi äter sväljer vi ner massor av luft tillsammans med maten. Luften kan åka genom magen och alla tarmar och komma ut där bak som en fis. Eller så åker luften ut samma väg som den kom in, alltså ut genom munnen som en rap.
Ibland har vi massor av luft i magen och tarmarna. Luften kommer ner i magen när vi äter och sväljer maten. Luften kan ha svårt att ta sig fram i tarmarna (för det finns ju en massa bajs där också) och då spänns tarmarna ut. Det kan nästan kännas som om man är uppblåst som en ballong. När magen eller tarmarna spänns ut retas nerver som känner smärta. Det är då det gör ont och man får magknip.
Bukspottkörteln är en körtel som sitter i magen och som tillverkar massor av små maskiner – proteiner – som jobbar med maten vi äter. Proteinerna åker ut i våra tarmar och hjälper till att bryta ner maten i mindre delar så att det nyttiga i maten lättare tas upp i blodet. Bukspottkörteln kontrollerar också hur mycket socker vi har i blodet så att det varken är för lite eller för mycket, eftersom det i så fall kan vara farligt.
Naveln är det man har kvar av navelsträngen. Det är precis där naveln sitter som navelsträngen gick in i din mage när du låg i din mammas mage. Navelsträngen ger bebisen näring och syre i mammas mage. När man sedan föds behövs inte navelsträngen längre och när den klipps av är naveln det som blir kvar.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som finns i en blåsa i magen – gallblåsan. Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
Hjärna, nerver och ansikte
Förr i tiden trodde man att man sov för att hjärnan blev trött och behövde vila. I dag vet vi att det finns speciella ställen i vår hjärna som bestämmer när vi ska sova. Men visst är det så att hjärnan vilar när vi sover, och då kommer hjärnan i balans igen. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
Vi vet inte riktigt varför vi drömmer. Men vissa drömforskare tror att när vi sover går hjärnan igenom allt vi varit med om under dagen och sorterar ut det viktiga från det oviktiga. En del människor kommer alltid ihåg vad de drömt, medan andra aldrig kommer ihåg sina drömmar. När man är mycket trött drömmer man mindre.
Många har försökt att jämföra vår hjärna med en dator, men än så länge har datorerna inte en chans. Hjärnan är helt överlägsen och är så otroligt komplicerad att det inte ens går att räkna ut hur mycket vi kan komma ihåg. Vissa tror att man aldrig riktigt glömmer någonting utan att alla minnen finns kvar i hjärnan. Eftersom vi kommer ihåg vad vi sett, vad vi hört, hur saker och ting känns, luktar eller smakar så kommer hjärnan ihåg oerhört mycket. Men det går inte att mäta hur mycket. I hjärnan har vi mer än 100 miljarder (100 000 000 000) nervceller och varje nervcell har cirka 10 000 kontakter med andra nervceller. Om man ändå skulle jämföra hjärnan med en dator, och om hjärnan sparade allt på samma sätt som en dator gör, då skulle vår hjärna kunna spara mer än vad tusentals vanliga datorer kan.
Hjärnan sitter på det ställe i kroppen där den är som mest och bäst skyddad – i huvudet inne i kraniet som är ett av kroppens starkaste ben. Hjärnan i och för sig kunna sitta var som helst i kroppen, bara den gör rätt saker som ju är att styra och hålla reda på vad som händer i och runt kroppen. Man kan säga att hjärnan behövs för att alla delar (organ) i kroppen ska fungera och att organen i sin tur behövs för att hjärnan ska fungera.
När du bockar dig så sträcker du en massa muskler som finns i nacken. Men du sträcker även något som kallas hjärnhinnan. Den finns runt hjärnan, men den går också nerför nästan hela ryggen. När man sträcker musklerna och hjärnhinnan så gör det ont. Det är ungefär som att sträcka i låret för mycket, det gör ju också ont. Och när du bockar dig så sträcker du mest i nacken. Om en person har hjärnhinneinflammation så kan doktorn kolla det genom att be patienten bocka, och då gör det förskräckligt ont. Så ont att den som är sjuk inte ens kan böja nacken.
Oftast somnar handen eller foten om man ligger eller sitter på ett sådant sätt att nerven som går dit kläms och slutar att fungera. Det är ju nerverna som gör att vi kan känna. Om nerverna inte fungerar kommer inga känselsignaler fram till hjärnan. När man inte har någon känsel i till exempel handen känns det precis som om handen sover. Nerverna skickar ju också signaler till musklerna så att vi kan röra till exempel fingrarna. Men om handen sover och nerverna inte fungerar så kan man inte heller röra på fingrarna.
Längst ut i huden finns miljoner pyttesmå känselspröt. Ett känselspröt är mycket, mycket mindre än ett hårstrå. Det är så litet att man inte kan se det utan mikroskop. Om till exempel en myra kryper upp på din fot när du inte har några skor och strumpor på dig så börjar det klia. Att det kliar beror på att känselspröten i huden börjar skicka signaler till hjärnan. I din hjärna finns ett speciellt ställe som tar emot de här signalerna. När signalerna har nått det stället känner du att det kliar och du upptäcker myran.
Det är våra muskler som gör att man kan röra sig. Musklerna fungerar som motorer som drar ihop sig och sträcker sig. Det finns leder mellan benen i kroppen, till exempel i knäna, armbågarna och fötterna. Lederna fungerar som gångjärn och gör så att varje del av kroppen rör sig på ett korrekt sätt. Musklerna styrs av hjärnan som talar om för musklerna hur de ska röra sig. Hjärnans signaler till musklerna åker i långa ledningar som heter nerver.
Tänk i stället om du kom ihåg allt! Alla saker som du gjort och sagt. Alla ställen där du ställt din cykel, eller varje ord du sagt till dina kompisar. Jag tror att man skulle bli tokig då. Man glömmer nog för att hjärnan vill skydda sig. Så jag tror att det bara är bra att vi glömmer. Det finns olika typer av minnen: korttidsminnet och långtidsminnet. Korttidsminnet används till exempel när du ska komma ihåg vad du åt till lunch i går. När du kommer ihåg namnet på dina kompisar eller hur man gör när man cyklar, använder du långtidsminnet. Dessa olika slags minnen sparas på olika sätt i hjärnan. Det finns sjukdomar som försämrar minnet. Alzheimer är en sådan sjukdom.
I hjärnan finns olika områden som styr på vilket sätt vi gör saker och ting. Hjärnan är uppdelad i två halvor, en höger- och en vänsterhalva och de olika halvorna bestämmer olika saker. Om det område som bestämmer vilken hand som vi helst använder när vi till exempel skriver eller ritar sitter i den högra hjärnhalvan så blir vi vänsterhänta och tvärtom. Det är vanligast att det här området sitter i den vänstra hjärnhalvan och därför är de flesta människor högerhänta. Fast det är inte alltid som man använder den hand som passar en bäst. Förr i tiden fick man inte skriva med vänster hand i skolan, så en del människor är högerhänta fast de egentligen föddes vänsterhänta. Snurrigt, eller hur?
Största delen av nervsystemet fungerar ungefär som elektriska ledningar som det åker signaler i. Hos människan består nervsystemet av hjärnan uppe i huvudet och nerverna ute i kroppen. Nerverna finns precis överallt i kroppen, från känselnerverna i huden till nerverna som styr ögats blinkning. Nervsystemet gör så att kroppens många olika delar kan ”tala” med varandra och fungera tillsammans. Det gör också så att vi kan lukta, smaka, höra, se och känna. Och så att vi kan tänka och prata. Men nervsystemet är väldigt komplicerat, flera tusen forskare i världen håller på hela dagarna och försöker förstå hur det fungerar!
Hjärnan är otroligt komplicerad. Det är många läkare och forskare som tycker att hjärnan är den mest komplicerade sak som finns på jorden. Eftersom vi har mer än 100 miljarder (100 000 000 000) nerver i hjärnan och varje nerv har kontakt med tusentals andra nerver så finns det hur många möjligheter som helst för en nervsignal att åka i hjärnan. Förutom att nerverna skickar signaler mellan varandra så kan nerverna ändra sitt utseende. Därför förändrar sig hjärnan under hela livet. Hjärnan kan ställa in sig efter vad den behöver göra och förändrar sig efter de krav den utsätts för.
När hjärnan är utvilad blir den känslig och pigg och vill upptäcka nya saker. Vi behöver hela tiden upptäcka nya saker, detta gäller särskilt barn, så hjärnan och övriga kroppen vaknar för att få nya intryck. När man är utsövd sover man väldigt lätt och då räcker det med bara ett litet ljud för att man ska vakna.
Nerver, eller nervceller, är en speciell typ av celler som finns överallt i vår kropp. De är också de enda celler som inte byts ut av kroppen. Man kan alltså inte få nya nervceller om de skadas. Hjärnan består nästan bara av nervceller. Nervcellerna har flera olika funktioner. Många nervceller finns i kroppen för att vi ska kunna upptäcka olika saker genom att se, höra, lukta, smaka, känna och tänka. Smärtnerverna är de nerver som gör att vi känner smärta.
Bakom ögonlocken finns tårfabriker som bildar tårar. Tårarna rinner ner i små hål som sitter i ögonen, ner i näsan och till slut ner i magen. Tårarna behövs för att ögonen inte ska torka och för att skydda ögonen mot baciller och smuts. När du blir arg eller ledsen händer massor av saker i hjärnan. Då pratar nerverna i hjärnan som styr känslor med nerverna som styr tårarna och signaler skickas ut till tårfabrikerna. När du blir ledsen gör tårfabriken så mycket tårar att alla inte hinner rinna ner i de små hålen i ögonen. I stället rinner tårarna över, ner på kinderna. Det är också därför du blir så snorig när du gråter, för att så mycket tårar forsar ner i näsan. När du gråter visar du att du är ledsen och behöver tröst. Då är det viktigt att gråta och inte hålla tillbaka tårarna.
Det mesta av kittligheten beror på att du spänner dig för att du inte riktigt vet när till exempel en kompis ska kittla dig. Om du kittlar dig själv så vet du ju när kittlingen börjar och då blir det ingen överraskning. Det är alltså spänningen som du känner när du inte vet när kittlingen ska börja som gör att du blir jättekittlig. Allt det här händer i hjärnan. Hjärna skickar sedan ut signaler till kroppen så att den blir kittlig.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till musklerna att de ska börja arbeta för att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar musklerna för mycket åt andra hållet – och då ramlar du.
Hjärtat
Blodet åker runt i kroppen i blodkärl. Man kan säga att blodkärlen är som tunna, tunna slangar som är ihopkopplade med varann. Blodkärlen kallas för artärer, vener och kapillärer. Skulle man binda ihop en människas alla blodkärl får man ett 140.000 km långt band som skulle kunna viras tre gånger runt ekvatorn.
Hjärtat är en stor muskel som fungerar som en pump. När hjärtat pumpar runt blodet i kroppen drar det först ihop sig så att blodet som finns i hjärtat pumpas ut i kroppen. Sedan slappnar hjärtat av så att det kan fyllas med nytt blod att pumpa ut. Det är alltså när hjärtat pumpar som det slår. Hjärtat styrs från hjärnan. Vi har nerver, ungefär som elektriska ledningar, som går till och från hjärtat. I nerverna går signaler från hjärnan till hjärtat och signalerna bestämmer hur hjärtat ska slå. Hjärtat slår mer än 4000 slag varje timme och så håller det på hela livet. Hjärtat hinner slå 2500 miljoner gånger under ditt liv.
Hjärtat är en stor muskel som pumpar runt blodet i kroppen. För att blodet ska åka åt rätt håll finns det små dörrar i hjärtat som kallas hjärtklaffar. Dörrarna styr blodet åt rätt håll. Blodet rusar fram med en väldig fart i hjärtat så dörrarna måste öppnas och stängas jättefort. Det är när dörrarna stängs som du hör hur det dunkar. Det är ju samma sak som när det blir en smäll av att du stänger en dörr snabbt och hårt.
När hela kroppen slutar växa har också hjärtat vuxit färdigt. Hjärtat måste hela tiden växa i takt med resten av kroppen. Hjärtat kan växa extra mycket om man tränar mycket. Då får man bättre kondition och större muskler och då behöver kroppen mer blod. Eftersom det är hjärtat som pumpar runt blodet i kroppen måste det vara tillräckligt stort och starkt för att orka det. Ditt hjärta är ungefär lika stort som din knutna hand.
Lungor och luftvägar
När vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då signaler till din hjärna att sluta dra in luft. När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
I luften du andas ut finns små vattendroppar. När du andas i kall luft blir vattendropparna i utandningsluften större och syns mycket bättre. Under en dag andas du ut 3,5 deciliter vatten, ungefär lika mycket som ryms i en läskedrycksflaska. På ett år andas du ut hela 130 liter vatten.
Gäspen är en reflex, alltså något som kroppen gör vare sig vi vill det eller inte. Det finns flera förklaringar till att man gäspar. Man tror till exempel att när man är trött och gäspar drar man ner extra luft i lungorna. Då får kroppen mer syre och man blir piggare. En annan förklaring är att när man gäspar gör man en stor grimas. Genom att gäspa och röra alla musklerna i ansiktet väcker man sig själv om man är trött och håller på att slumra till. Gäspen är en mycket gammal reflex. För flera miljoner år sedan gäspade våra förfäder. På den tiden fanns det faror som lurade i skogen och det var viktigt att hålla sig vaken och vara på sin vakt. Genom att gäspa piggnade man till och höll sig vaken. Gäspen styrs av ”enkla” signaler i hjärnan, så enkla att det är jättelätt att börja gäspa när man ser någon annan göra det. Det är för övrigt inte bara människor som gäspar utan också hundar, katter och andra djur.
Skelett, leder, senor och muskler
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
Oftast somnar handen eller foten om man ligger eller sitter på ett sådant sätt att nerven som går dit kläms och slutar att fungera. Det är ju nerverna som gör att vi kan känna. Om nerverna inte fungerar kommer inga känselsignaler fram till hjärnan. När man inte har någon känsel i till exempel handen känns det precis som om handen sover. Nerverna skickar ju också signaler till musklerna så att vi kan röra till exempel fingrarna. Men om handen sover och nerverna inte fungerar så kan man inte heller röra på fingrarna.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
Flera olika saker avgör hur lång man blir. En sak är ärftligheten, det vill säga generna som du fått av din mamma och pappa. Växer gör man när vissa tillväxtzoner i kroppen gör nya celler, nya byggstenar. Hur lång du blir bestäms av olika hormoner som finns i din kropp. Hormonerna bestämmer också när du vuxit färdigt. Då försvinner tillväxtzonerna och du kan inte bli längre. Oftast slutar man växa när man kommit ur puberteten.
Det är våra muskler som gör att man kan röra sig. Musklerna fungerar som motorer som drar ihop sig och sträcker sig. Det finns leder mellan benen i kroppen, till exempel i knäna, armbågarna och fötterna. Lederna fungerar som gångjärn och gör så att varje del av kroppen rör sig på ett korrekt sätt. Musklerna styrs av hjärnan som talar om för musklerna hur de ska röra sig. Hjärnans signaler till musklerna åker i långa ledningar som heter nerver.
Vi har en massa muskler som håller fast benen på rätt ställe i kroppen. Men även huden hjälper till. Det finns också något som kallas senor och ligament som sitter på skelettet och som håller fast benen ordentligt.
När man tränar så hårt att man får träningsvärk beror det på att musklerna (muskelcellerna) har gått sönder lite grann. Och när något i kroppen går sönder så brukar det göra ont. Men träningsvärk gör också att vi får större muskler. Det är konstigt, men det är nästan så att musklerna måste gå sönder innan de kan bli större och starkare.
Det är våra muskler som är motorn som gör att till exempel benen rör sig. Hjärnan styr musklerna så att musklerna vet hur de ska göra för att du ska kunna springa, hoppa och krypa. För att kunna jobba måste musklerna ha bränsle, alltså energi. Precis som en motor.
Vår kropp är uppbyggd av miljarder små byggstenar som heter celler. När vi växer och blir större är det för att cellerna blir fler, ungefär som när man bygger ett hus och lägger på fler tegelstenar. När man är liten finns det något som heter tillväxtzoner i skelettet. Zonerna sitter längst ut på varje benände och tillverkar nya benceller så att skelettbenen blir längre. Det är då du växer och blir längre.
Den stora sätesmuskeln, musculus gluteus maximus, är störst. Den kallas också för den stora stjärtmuskeln och är den muskel som du sitter på. En annan stor muskel är skräddarmuskeln, musculus sartorius. Den går från höften ända ner till knät. När det gäller styrka och storlek är nog tuggmusklerna de starkaste musklerna i kroppen.
Menisker är platta små skivor gjorda av någonting som heter brosk. Brosk ingår i skelettet men är lite mjukare än ben. Meniskerna finns i knät för att leden ska glida bättre och de är också ett skydd så att leden inte nöts ner. Meniskerna ser ut som platta bönor och är ungefär 2–3 centimeter långa. De sitter alldeles i ytterkanterna av knäleden. Platta skivor av brosk har vi på många ställen i kroppen, till exempel mellan ryggens kotor. Men de som heter menisker finns bara i knät.
När man är barn växer man ibland väldigt fort vissa perioder. Man kan faktiskt växa mer än en centimeter i månaden. Läkare och forskare vet inte säkert varför man får växtvärk. Men man kan tänka sig att om alla saker i kroppen inte växer i samma takt, då retas de nerver som känner av smärta och kroppen luras att tro att någonting är fel. Det är då det gör ont. Vissa tror inte att växtvärk beror på att man växer. Man ska komma ihåg att barn springer omkring och leker mycket under hela dagen. Då blir benen trötta och nerverna i benen retas så att det börjar göra ont. När man går och lägger sig för att sova känner man smärtan mer för att man ligger helt stilla. På dagen har man ju så mycket annat för sig att man inte tänker lika mycket på att det gör ont.
Benen i kroppen har vi för att vi ska kunna stå upp hela dagarna och slippa kräla omkring på marken. Om skelettet var lite för mjukt så skulle man till slut bli väldigt krokig om man stod upp varje dag. Skelettet är gjort på ett mycket finurligt sätt så att det både är väldigt lätt och mycket starkt. Skelettet är hårt för att det också ska fungera som ett skydd. Till exempel skyddar skallens ben den ömtåliga hjärnan och revbenen skyddar lungorna. När man ligger i mammas mage har man inget skelett alls. Då är benen väldigt mjuka och kallas brosk. Om bebisar inte hade så mjukt skelett skulle det vara svårt för mammor att föda sina barn. De skulle kunna fastna. Visste du att barn har fler ben i kroppen än vuxna? Ett barn har 300 ben medan en vuxen har 206 stycken. Men det beror inte på att man tappar några ben när man blir vuxen. I stället växer några ben ihop, så att två eller tre ben blir till ett större ben.
Så länge värken bara kommer när du ska sova eller under natten är det ingen fara. Det är typiskt för växtvärk, och den kan verkligen göra ont. Oftast är det i benen man har ont. Men om du har ont på dagtid är det en annan sak, eller superont på andra ställen än benen. Likaså om du är väldigt stel och öm varenda morgon. Då kan det vara idé att kolla upp var det onda egentligen kommer ifrån.
Jo, det finns ett par korn av sanning i det. Det finns ju en anledning till att det finns tennisarmbågar och löparkän. Men träning på rätt sätt är faktiskt alltid bra! Att du anstränger dina muskler är ingen fara. De blir fulla av mjölksyra, och du kan få träningsvärk, men det går över. Däremot ska du vara försiktig om du får ont i ledband eller leder. Anstränger man dem för hårt kan de ta skada, och då måste du vila jättelänge, vilket ju är trist om man gillar att träna. Ett bra knep är att träna tillsammans med någon eller några. Då kan ni hjälpa varandra, och ha koll så att ni gör alla övningar rätt. Det är när du belastar fel som du kan skada dig.
Urinvägar och könsorgan
Mensen kommer från livmodern, där barnet ska växa när man blir med barn. Killar ska inte föda barn och därför har de ingen livmoder. Varje månad gör sig livmodern beredd på att ta emot ett ägg som är befruktat. Men om ägget inte träffat på någon spermie och blivit befruktat så vill inte livmodern att ägget ska vara kvar utan den stöter bort det. Då får man mens.
Under en dag får vi i oss mycket vatten, både genom det vi dricker och det vi äter. I kroppen bildas också vatten när kroppen använder energin som finns i maten. Allt det här vattnet kan inte stanna kvar i kroppen för då skulle vi bli sjuka. Det är därför vi kissar ut allt vatten som kroppen inte behöver. I kisset samlas också en massa skräp (kemiska ämnen) som kroppen inte vill ha eller behöver. Det är bara genom kisset som de här ämnena kan lämna kroppen. Vi kissar ungefär 1 liter om dagen. Under ett helt liv blir det hela 30 000 liter kiss.
Ögon
När ögonen är irriterade så blir de röda. Ögonen blir lätt irriterade när de till exempel blir torra. På natten när vi ska sova får vi mindre tårvätska och om man då fortsätter att hålla ögonen öppna blir de lättare torra.
Nej, det kan de inte. Ögonen sitter fast ordentligt, bland annat med hjälp av ögonmusklerna och ögonnerven i huvudet. Bakre delen av ögat är faktiskt en utväxt av hjärnan, alltså en del av hjärnan. Så om ögonen skulle ramla ut måste ju också hjärnan följa med ut. Personer som kan göra så att det ser ut som om ögonen håller på att ramla ut, gör det genom att dra tillbaka muskler som finns runt ögonen och i ögonlocken. Vissa personer kan med hjälp av ögonmusklerna göra så att ögonen åker fram lite grann, men inte så mycket att det ser ut som om ögonen skulle ramla ut.
Längst bak i ögat finns pyttesmå känselkroppar som kallas tappar och stavar. De skickar signaler till hjärnan när det kommer ljus på dem. Om det kommer mycket ljus så har de svårt att ställa tillbaka sig till normalt igen. Så fast vi blundar tror vi (eller vår hjärna) att det fortsätter att komma in ljus. Vi blir som blinda en kort stund efter vi har tittat i starkt ljus. Man kan kanske säga att tapparna och stavarna längst bak i ögat blir trötta och måste hämta andan lite.
När vi blinkar så sprids tårvätska ut över hela ögat. Tårvätskan kommer från tårkörtlarna som sitter precis ovanför övre ögonlocket.Tårvätskan är till för att fukta och skydda ögat. Eftersom den rinner ner i små hål som sitter intill näsroten så tar ju den med sig smuts och baciller som annars skulle vara kvar och irritera ögat. Vi blinkar ungefär 1 000 gånger i timmen.
Ögonens färg beror på hur mycket av färgämnet melanin man har i ögonen. Melanin är det färgämne som också finns i huden och håret. Om man inte har så mycket färgämne blir ögonen blå, har man lite mer blir ögonen gröna och har man riktigt mycket färgämne blir ögonen bruna. Om man tittar väldigt noga och nära ett öga kan man se att färgen på ögonen, till och med är olika i olika delar av ögat, och det beror på att olika områden har olika mycket färg. Färgen på ögonen beror på vilken ögonfärg föräldrarna har, man ärver ögonfärgen, och får en blandning av deras färger. En del människor har ögon med olika färg, men det är mycket ovanligt.
Nej, det är inte sant. Men det kan vara jobbigt för ögonen om det inte finns tillräckligt med ljus när man läser. Då får ögonen jobba så mycket att det kan göra ont. Men det är inte farligt. Så fortsätt att läsa böcker under täcket, men använd ficklampa!
För att man ska kunna se måste ögonen och flera olika ställen i hjärnan samarbeta. Ögonen fungerar ungefär som en kamera som skickar iväg signaler till hjärnans syncentrum. Sedan är det hjärnan som bestämmer vad du ser. Helt hur hjärnan bär sig åt vet man inte riktigt, men man vet att många olika platser i hjärnan behövs för att det ska bli en ”bild” som vi ser.
Pupillen är ingen hinna, den är egentligen ingenting – bara ett hål. Pupillen ser svart ut för att man ser rakt in i ögat. Inne i ögat finns ju inget ljus, därför är hålet mörkt och svart. Så man ser ingenting alls när man tittar in i pupillen. För att doktorn ska kunna se in i ögat måste han lysa in genom pupillen med en stark lampa som heter oftalmoskop. Flera sjukdomar kan upptäckas genom att doktorn lyser in i ögat och undersöker det.
Klägget består av smuts, baciller, lite salt och fetter. Det innehåller också ofta celler från immunförsvaret, kroppens försvarssoldater, som finns i vår kropp för att skydda oss.
Bakom ögonlocken finns tårfabriker som bildar tårar. Tårarna rinner ner i små hål som sitter i ögonen, ner i näsan och till slut ner i magen. Tårarna behövs för att ögonen inte ska torka och för att skydda ögonen mot baciller och smuts. När du blir arg eller ledsen händer massor av saker i hjärnan. Då pratar nerverna i hjärnan som styr känslor med nerverna som styr tårarna och signaler skickas ut till tårfabrikerna. När du blir ledsen gör tårfabriken så mycket tårar att alla inte hinner rinna ner i de små hålen i ögonen. I stället rinner tårarna över, ner på kinderna. Det är också därför du blir så snorig när du gråter, för att så mycket tårar forsar ner i näsan. När du gråter visar du att du är ledsen och behöver tröst. Då är det viktigt att gråta och inte hålla tillbaka tårarna.
Öron, näsa och hals
När någon pratar så kommer det ljud ur munnen. Alla ljud är som små vågor i luften. I örat finns trumhinnan som börjar gunga (vibrera) när de här vågorna träffar trumhinnan. Med hjälp av trumhinnan, hörselbenen och ovala fönstret överförs vågorna i luften till hörselsnäckan som fi nns i huvudet alldeles innanför örat. I snäckan finns en vätska, lite som vatten, som då också börjar gunga. När vattnet i snäckan gungar så retar det små, små pinnar som står upp i vattnet i snäckan. De här pinnarna börjar också gunga fram och tillbaka. Då pinnarna gungar skickas signaler till hjärnan som talar om vilken sorts ljud som har kommit fram.
Rösten blir till vid struphuvudet i halsen, men även munnen och tungan är viktiga för att vi ska kunna prata bra. I struphuvudet finns stämbanden och de är som små gummisnoddar som sitter tvärs över luftstrupen inuti halsen. När luften åker förbi stämbanden börjar de att röra sig, det är det som gör att det blir ljud. Man kan säga att det fungerar som en blandning mellan en trumpet och en fiol. När vi pratar och sjunger så är det som att spela på ett instrument.
Visst har vi det. Men när vi sover så märker vi inte av det lika mycket. Det är som om hjärnan stänger av sig lite när man sover. Men den stänger inte av sig helt såklart. Om någon nyper dig eller om en väckarklocka ringer högt så vaknar du ju ... om du inte är väldigt morgontrött förstås!
Örontrumpeten är ett litet rör som går från mellanörat till en plats längst bak i näsan. Den finns där för att det måste vara luft bakom trumhinnan för att den ska kunna röra sig så att vi kan höra bra. Genom örontrumpeten kan också vätska som finns i örat rinna ner till halsen. Det får inte finnas vätska i mellanörat för då hör man sämre.
Örat är indelat i tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Det man ser av örat är ytterörat. Både mellanörat och innerörat ligger inne i huvudet. Det är i mellanörat man får öroninfektion, och det är här som de pyttesmå hörselbenen finns. Som en vägg mellan ytterörat och mellanörat sitter trumhinnan. I innerörat, som sitter längst in, finns hörselsnäckan och balansorganet. Hörselsnäckan gör så att ljuden som kommer till örat omvandlas till elektriska signaler som skickas till hjärnan. Balansorganet talar om för kroppen om vi står eller ligger, om vi åker framåt eller bakåt och det är det som gör att vi kan hålla balansen.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till musklerna att de ska börja arbeta för att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar musklerna för mycket åt andra hållet – och då ramlar du.
Fler frågor och svar om kroppen
Förr i tiden trodde man att man sov för att hjärnan blev trött och behövde vila. I dag vet vi att det finns speciella ställen i vår hjärna som bestämmer när vi ska sova. Men visst är det så att hjärnan vilar när vi sover, och då kommer hjärnan i balans igen. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar. Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Om man skulle ha kvar mjölktänderna man får när man är liten hela livet skulle tänderna vara helt nedslitna och trasiga när man blev äldre. Därför tappar vi mjölktänderna och får nya tänder. Dessutom växer vi. När man är barn räcker det med 20 tänder för då är ju inte munnen så stor. När man sedan får sina nya tänder får man 32 stycken. Om mjölktänderna skulle sitta kvar hela livet skulle det bli väldigt glest mellan tänderna när man är vuxen och det skulle nog se rätt så kul ut.
Hormoner är ett kemiskt ämne eller protein som finns i blodet och som styr många olika funktioner i kroppen. Till exempel bestämmer könshormonerna om vi blir och ser ut som en kille eller tjej. Hormonerna styr även hur fort hjärtat slår och hur mycket tarmarna rör på sig.
Dålig andedräkt kan bero på flera olika saker. Luften som man andas ut kommer ju från lungorna och går förbi svalget och munnen innan den kommer ut. Ibland händer det också att illaluktande gaser från magsäcken kommer ut med luften vi andas ut. Det kan också lukta illa i munnen på grund av att man slarvat med tandborstningen eller för att man har en infektion i munnen. Eller så har man kanske ätit något som luktar illa och då kan det lukta från både munnen och magen.
Ja, man kan äta och dricka hur man än står, sitter eller ligger. Matstrupen, som går från munnen till magen, har massor av muskler som jobbar ner maten och drycken i magsäcken. Och musklerna får ner maten i magen även om man står på huvudet och det är ”uppförsbacke”. Musklerna i matstrupen är livsviktiga. Utan dem skulle maten åka upp igen och kanske komma ner i luftstrupen och fastna nere i lungorna. Då skulle man kunna kvävas.
När vi fryser vill kroppen ha mer värme. Och när kroppens muskler jobbar så blir det värme. När vi skakar och huttrar är det kroppens sätt att få musklerna att jobba så att vi blir varma. Om du fryser kan du prova med att springa, så får du se att du blir varm igen.
I hjärnan finns olika områden som styr på vilket sätt vi gör saker och ting. Hjärnan är uppdelad i två halvor, en höger- och en vänsterhalva och de olika halvorna bestämmer olika saker. Om det område som bestämmer vilken hand som vi helst använder när vi till exempel skriver eller ritar sitter i den högra hjärnhalvan så blir vi vänsterhänta och tvärtom. Det är vanligast att det här området sitter i den vänstra hjärnhalvan och därför är de flesta människor högerhänta. Fast det är inte alltid som man använder den hand som passar en bäst. Förr i tiden fick man inte skriva med vänster hand i skolan, så en del människor är högerhänta fast de egentligen föddes vänsterhänta. Snurrigt, eller hur?
Tungan är en muskel med smaklökar på. Längst bak i munnen, vid svalget, sitter tungan fast på ben och i andra muskler. De i sin tur sitter fast i underkäkens ben och i tungbenet. Tungan har vi för vi ska kunna prata bra och den hjälper oss när vi tuggar vår mat.
Ja, större delen av vår kropp består av vanligt vatten. I en vuxen person finns ungefär 40 liter vatten. Vattnet är jätteviktigt för att vi ska kunna leva. Det bildas hela tiden vatten inuti vår kropp. Men vi måste också dricka mycket vatten eller annan dryck så att vi inte torkar ut. Varje dag dricker vi ungefär 1–2 liter.
Brösten börjar utvecklas redan när bebisen ligger i mammas mage och bara är 7–8 veckor gammal. Då är bebisen bara 2,5 centimeter stor och man kan ännu inte se om det ska bli en pojke eller flicka. Alltså får alla bebisar bröst. Efter 7–8 veckor börjar bebisen utvecklas så att man kan se om det blir en pojke eller fl cka. När man sedan föds och under tiden man är barn ser flickors och pojkars bröst likadana ut och har ingen funktion. I puberteten gör speciella hormoner att tjejernas bröst växer och blir större. Det är för att de ska kunna amma sina bebisar om de får barn. Killar har inte samma hormoner som tjejer så deras bröst fortsätter att vara små och till ingen nytta.
Kroppen utvecklas hela tiden – från det man är barn till dess man vuxit färdigt och blivit vuxen. Men allt händer inte på samma gång. Det är först när man kommer till en viss ålder som det börjar bildas hormoner i kroppen och skägget börjar växa. Man vet att hormonet testosteron är viktigt. Det brukar börja bildas när man passerat puberteten och är runt 15–16 år. En del får mycket skägg och andra får nästan inget skägg alls. Det är ärftligt och beror alltså på hur mycket skägg pappan har.
Många saker i kroppen förändras när man växer och blir äldre. Utseendet i ansiktet beror mycket på hur skelettet i ansiktet ser ut. När vi kommer i puberteten, i 10–13-årsåldern och börjar utvecklas från att vara barn till att bli vuxna, börjar ansiktets skelett att förändras. Hela ansiktet blir större och ansiktets olika skelettdelar växer olika mycket. Därför kan utseendet förändras en hel del. Senare i tonåren får ju killarna skäggväxt och det kan också förändra utseendet. Dessutom blir huden rynkigare när man blir äldre.
Ja, man kan faktiskt bli förgiftad om man äter för mycket av vissa vitaminer. En del vitaminer, till exempel A- och D- och K-vitamin, kan vara väldigt farliga om man äter för mycket. Just dessa vitaminer sparar kroppen på och därför kommer de att stanna kvar länge i kroppen. C-vitamin stannar inte i kroppen lika länge. Äter man för mycket C-vitamin kissar man ut det man inte behöver.
Rösten blir till vid struphuvudet i halsen, men även munnen och tungan är viktiga för att vi ska kunna prata bra. I struphuvudet finns stämbanden och de är som små gummisnoddar som sitter tvärs över luftstrupen inuti halsen. När luften åker förbi stämbanden börjar de att röra sig, det är det som gör att det blir ljud. Man kan säga att det fungerar som en blandning mellan en trumpet och en fiol. När vi pratar och sjunger så är det som att spela på ett instrument.
Det är stämbanden som gör så att det blir ljud när vi pratar. Men om de inte kan röra sig för att de till exempel är svullna blir det inget ljud. Eller så blir man mycket hes. Stämbanden kan bli svullna av baciller eller om man skriker för mycket. Då måste man vila rösten och inte prata alls.
Hål i tänderna, eller karies som det också heter, får man av små baciller som sitter på tänderna. När vi till exempel äter godis börjar också bacillerna att äta av godiset som fastnat på tänderna, och då bildar bacillerna ett mycket surt ämne som heter mjölksyra. Det är mjölksyran som fräter hål på tänderna. Tänderna börjar utvecklas redan i mammas mage när bebisen bara är 3 centimeter lång. När man är barn har man 20 stycken mjölktänder som man sedan börjar tappa i 5–6-årsåldern. Under flera år ända till dess man blir vuxen växer det ut totalt 32 stycken nya tänder som man sedan ska ha kvar hela livet.
I luften du andas ut finns små vattendroppar. När du andas i kall luft blir vattendropparna i utandningsluften större och syns mycket bättre. Under en dag andas du ut 3,5 deciliter vatten, ungefär lika mycket som ryms i en läskedrycksflaska. På ett år andas du ut hela 130 liter vatten.
Bakterier kan komma in i kroppen på många olika sätt. De kan komma in i blodet genom sår i huden eller ner i magen och tarmarna genom mat vi äter med bakterier i. Bakterierna kan också komma in i kroppen genom luften vi andas, eller in genom näsan till örat om man är snuvig. Dessutom kan bakterier komma in i kroppen genom urinvägarna (kissröret) till urinblåsan och den vägen komma ända upp till njurarna. Men bakterier kan också komma in i kroppen på alla de ställen där man skadar sig.
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En infektion kan man ha precis var som helst i kroppen. Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det gör ont och man är lite varmare än normalt.
Naveln är det man har kvar av navelsträngen. Det är precis där naveln sitter som navelsträngen gick in i din mage när du låg i din mammas mage. Navelsträngen ger bebisen näring och syre i mammas mage. När man sedan föds behövs inte navelsträngen längre och när den klipps av är naveln det som blir kvar.
Bebisen i mammas mage måste ha näring och syre och mycket annat för att kunna växa och leva. Eftersom inte bebisen själv kan äta och andas in syre får den detta från mamman genom navelsträngen. Navelsträngen går rakt in i bebisens mage och kopplas ihop med bebisens blodomlopp.
Det finns flera olika sorters vitaminer och de olika vitaminerna är bra för olika saker. A-vitamin behövs för att vi ska kunna se när det är mörkt ute och för att skelettet ska kunna växa och bli hårt. B-vitamin behövs för att kroppen ska kunna göra nytt blod. C-vitamin behövs för att magen och tarmarna ska kunna ta upp järnet i maten. Andra vitaminer, till exempel D-vitamin, behövs för att vi ska få rätt kalkhalt i kroppen. E-vitamin fungerar som ett skydd mot farliga ämnen i kroppens celler. Till sist har vi K-vitamin som behövs för att blodet ska kunna levra sig (bli tjockt och stelna) när man blöder.
Var är en kladdig och tjock vätska som bildas när immunförsvaret krigar mot till exempel bakterier. När bakterier och försvarskrigare dör bildas var. I varet finns det faktiskt fler försvarskrigare än baciller.
Ett allergen är ett ämne som ger en allergisk reaktion. Är man allergisk mot ägg så är ägg ett allergen. Det finns allergener i till exempel mjölk, ägg, nötter, jordnötter, fisk, skaldjur, spannmål (vete, råg, korn, havre), soja, frön, pollen, kvalster (eller egentligen kvalsterbajs!), pälsdjur och det gift som bin och getingar har i sina stick.
Cellerna är kroppens byggstenar. De bygger upp kroppen ungefär på samma sätt som tegelstenar bygger upp ett hus. I kroppen finns cirka 200 olika sorters byggstenar (celler). Om man skulle räkna varje cell i kroppen skulle det bli tusen miljarder celler. Varje cell är en egen liten levande varelse, organism, som behöver näring och syre för att överleva. Kroppens alla celler samarbetar så att de olika cellerna gör rätt saker för att kroppen ska fungera. Alla celler i kroppen, förutom nervcellerna, byts ut medan man lever. Cellerna i tarmarna, som hjälper till att ta hand om maten, byts ut ungefär två gånger i veckan. I cellerna finns de gener som bestämmer hur proteinerna i cellerna ska fungera. Proteinerna är som små maskiner som jobbar med olika saker i cellen. Vi har ungefär 100 000 gener i en cell och i varje cell finns ungefär 20 000 olika proteiner. Om man skulle räkna alla proteiner som finns i en enda cell blir det miljontals proteiner.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. Vinterkräksjuka beror till exempel på ett virus som är mycket smittsamt. Viruset finns i den sjukas kräk, spott och bajs. Därifrån kan det sprida sig och smitta andra människor. När man kräks flyger det ut miljontals små kräksdroppar i luften. I dropparna finns det massor av virus. Dropparna kan sväva i luften i flera timmar. Då kan andra andas dem och bli smittade. Dropparna med virus kan också landa på saker. Om någon sedan tar i den saken fastnar viruset på den personens händer. Därifrån kan det lätt komma in i kroppen när personen petar sig i munnen, näsan eller ögonen. Dessutom finns virus i den sjukas bajs. Lite bajs kan hamna på handen när man torkar sig i rumpan. Därför ska den sjuka tvättar händerna noga efter att ha varit på toaletten. Eftersom virus också finns i spott ska man låta bli att slicka på samma saker som en sjuk person. Därför ska man inte äta med samma bestick eller dricka ur samma glas. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet. Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera. De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
Ärftlighet betyder att vi får vissa saker från våra föräldrar. Om din mamma till exempel har bruna ögon kanske du också får bruna ögon. Vi kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att vi får med oss olika saker från våra föräldrar när vi föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.
Puberteten betyder att kroppen utvecklas från en barnkropp till en vuxenkropp. Puberteten startar när hjärnan börjar skicka ut signaler. Signalerna gör att kroppen börjar tillverka något som kallas för hormoner. Hormonerna är ett slags meddelanden som säger vad som ska hända i kroppen. Flickors hjärnor börjar skicka ut sådana signaler när flickan är mellan 8 och 13 år. De talar om för flickkroppen att det är dags att börja växa snabbare på längden och att brösten ska börja växa. Hår ska börja växa runt snippan och under armarna. Höfterna ska bli bredare. Flickan ska få flytningar. Flytningar är en vit, lite kletig vätska från snippan. Äggen i äggstockarna ska mogna. När puberteten är nästan klar får flickan sin mens. Pojkar brukar komma i puberteten när de är mellan 9 och 14 år. Signalerna från hjärnan talar om för pojkkroppen det är dags att börja växa snabbare på längden och att testiklarna i pungen ska börja växa. Testiklarna ska börja göra spermier. Snoppen ska växa. Hår ska börja växa runt snoppen, under armarna och i ansiktet. Rösten ska bli mörkare. Pojken ska kunna få utlösning. Utlösning betyder att det kommer ut spermier i en kletig vätska från snoppen. Under puberteten svettas man mer och svetten luktar starkare. Många får akne, alltså finnar på huden. Puberteten tar tid. Det tar ungefär tre år för kroppen att utvecklas från barn till vuxen. Efter puberteten är man könsmogen. Det betyder att man kan få barn.
En gen är en liten instruktion som finns i varje cell i kroppen. Genen fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas recept på sjukdomar i receptboken. Då kan man få den sjukdomen någon gång under livet. Man säger att sjukdomen är ärftlig eftersom man har ärvt den av sina föräldrar. Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier.