Behandlingar
Ryggbedövning
Vid ryggbedövning får du en tunn slang insatt i ryggen. Slangen sätts in när du sover så du kommer inte att känna något alls. Slangen är tunn och mjuk och du kan ligga hur du vill i sängen. När du får medicin i den tunna slangen bedövas olika delar av kroppen så att du får mindre ont. När du har en ryggbedövning kommer du inte att känna när du är kissnödig, så du kommer samtidigt att ha en tunn slang som tar bort kisset. Ibland kan kisslangen göra så att det känns som du är lite kissnödig hela tiden men det är bara en känsla. Kisset rinner ut i slangen och ner i en påse. Ibland kan ryggbedövningen också göra så att benen blir tunga eller att du inte känner dem alls. Det är inte farligt och det kommer att försvinna när bedövningen är borta.
Medicin
En viss medicin är tänkt att hjälpa mot en viss sjukdom. Till exempel får man insulin om man har diabetes och penicillin om man har baciller (bakterier) som växer i kroppen. Men du har alldeles rätt – det händer ibland att penicillin inte hjälper. Det beror på att en del bakterier har lärt sig att ”komma undan” vissa penicilliner. Då måste man äta en annan sorts penicillin som bakterierna inte har lärt sig att skydda sig emot.
Alla mediciner innehåller olika ämnen, så kallade kemiska substanser, som finns där för att göra nytta. Tyvärr smakar nästan alltid dessa ämnen illa, och det kan man inte göra någonting åt. Ibland försöker de som gör medicinen att blanda i smakämnen som gör att medicinen smakar lite bättre, till exempel banan, jordgubb eller något annat gott.
Vaccination
När man vaccinerar mot en sjukdom, till exempel röda hund, sprutar man in delar av eller redan döda röda hund-baciller i kroppen. Inte så mycket att man blir sjuk, utan bara så att kroppens försvarskrigare lär sig känna igen bacillerna. Nästa gång de angriper kroppen kan de snabbt jagas ut eftersom kroppens immunförsvar, försvarskrigarna, känner igen bacillerna. Därför har vi inte kvar de sjukdomar som vi vaccinerar mot: mässlingen, påssjuka, röda hund, polio, kikhosta, struplocksinfektion, stelkramp och difteri. Många av de här sjukdomarna är farliga och kan ge skador för livet. Därför vaccineras alla barn. Om vi skulle sluta vaccinera mot de här sjukdomarna skulle de komma tillbaka.
Allergivaccination
Ja, de flesta som är allergiska när de är små växer ifrån sina allergier. Om man blir allergisk som vuxen finns det däremot en större risk att man får ha kvar sin allergi resten av livet. Även om man inte blir helt av med allergin när man växer brukar den bete sig på ett litet annat sätt. Något man tidigare fick allvarliga reaktioner på kanske bara ger milda symtom. Men det kan också vara så att man blir mer känslig. Tyvärr går det ofta inte att veta hur man kommer att reagera. Man kan också vaccinera sig mot vissa allergier som pollen-, pälsdjur-, kvalster-, bi- och getingallergi. Allergivaccination kallas också för allergen immunterapi. När du vaccinerar dig får du väldigt små mängder av det du är allergisk mot. På så vis vänjer sig kroppen vid allergenen, och reagerar mindre när du kommer i kontakt med det. Allergivaccination kan ges som en spruta eller som tabletter. Man måste ta allergivaccinationer många gånger och under lång tid innan de hjälper.
En allergivaccination funkar så att man får väldigt små mängder av det man är allergisk mot. På så vis vänjer sig kroppen vid allergenen, och reagerar mindre när man kommer i kontakt med det. Allergivaccination kan ges som en spruta eller som tabletter. Man måste ta allergivaccinationer många gånger och under lång tid innan de hjälper. Allergivaccination kallas också för allergen immunterapi.