Att vara tonåring och ung vuxen
Kroppen och knoppen
För att mycket faktiskt ÄR annorlunda. När man är i din ålder händer det massor med saker i kroppen, hjärnan, känslorna och livet runt omkring. Du växer och blir mognare – i rasande fart – och börjar tänka på nya sätt. Då är det kanske inte så konstigt att kompisar, föräldrar, skolan, dina intressen – ja allt – känns på ett annat sätt än tidigare. Det kan vara spännande, rörigt, jobbigt och ganska fantastiskt – ibland allt på samma gång! De flesta som är i tonåren skulle hålla med om det här, så det är helt normalt.
Det korta svaret är: mycket. Kroppen växer och ändrar form, och puberteten sätter igång eller fortsätter. Det finns ingen exakt mall för hur fort det går, eller när det slutar. Kroppar är olika, och utvecklas olika snabbt. En del växer jättemycket på kort tid, andra växer långsammare. Några får finnar, fetare hår, mer svett eller mjäll. Rösten förändras också, både hos tjejer och killar.
Hormoner är ett kemiskt ämne eller protein som finns i blodet och som styr många olika funktioner i kroppen. Till exempel bestämmer könshormonerna om vi blir och ser ut som en kille eller tjej. Hormonerna styr även hur fort hjärtat slår och hur mycket tarmarna rör på sig.
Adrenalin är ett stresshormon som kroppen släpper ut när något verkar farligt eller jobbigt. Det gör att kroppen snabbt kan ställa om till “nu gäller det”-läge. Adrenalinet hjälper cellerna att snabbt bilda energi. Luftvägarna vidgas så att du får in mer syre, blodtrycket höjs och du kan bli mindre känslig för smärta. Våra kroppar har utvecklat det här för att kunna fly från sabeltandade tigrar och annat hemskt. Idag finns det annat som verkar farligt eller jobbigt, men reaktionen i kroppen är densamma.
Jo, det har du. Testosteron finns oftast i högre nivåer i killkroppar, och östrogen oftast i högre nivåer i tjejkroppar. Men alla kroppar har båda hormonerna.
Testosteron och östrogen är hormoner som behövs för många olika saker i kroppen. De påverkar bland annat puberteten, musklerna, skelettet, mensen och hur kroppen utvecklas. Under tonåren är de med och styr mycket av det som händer i kroppen.
Humöret beror inte bara på hormoner, även om de kan spela in. Hjärnan utvecklas också mycket under tonåren. Det kan göra att känslor känns starkare och att humöret ibland svänger snabbt. Det betyder inte att du överdriver. Det händer mycket i både kroppen och hjärnan under tonåren, och det kan påverka hur du känner dig.
En del av förklaringen finns i hjärnans belöningssystem. Under tonåren kan spännande upplevelser och ”kickar” kännas extra lockande. Samtidigt utvecklas de delar längst fram i hjärnan som bland annat hjälper oss att planera, tänka efter och fundera på konsekvenser fortfarande. Det betyder inte att tonåringar är dumma eller inte tänker efter. Det betyder bara att hjärnans gaspedal ibland kan vara starkare än bromsen.
När du blir äldre vill du ofta bestämma mer själv. Det är en viktig del av att bli mer självständig. Samtidigt kan du och dina föräldrar ha olika tankar om vad du är redo att bestämma själv och vad de fortfarande behöver hjälpa dig med. Det kan leda till tjat, missförstånd och bråk. Ett tips är att försöka prata om vad du vill få bestämma själv och lyssna på hur dina föräldrar tänker. Det löser kanske inte allt, men det kan göra det lättare att förstå varandra och minska bråken.
Under tonåren utvecklas och mognar man olika snabbt. Kanske har du och dina kompisar börjat tycka om olika saker eller se på saker på olika sätt. Då kan det kännas som att de har blivit barnsliga, fast det egentligen handlar om att ni förändras åt olika håll. Det kan kännas jobbigt när man växer ifrån sina vänner, men det är ganska vanligt. Alla vänskaper håller inte hela livet, och det betyder inte att de har varit dåliga. Ibland hör en vänskap helt enkelt till en viss period i livet.
Det är olika när man växer som mest. En del växer mycket tidigt i tonåren, andra senare. Man kan också växa snabbt ett tag och sedan nästan stå still. Det går därför inte att jämföra sig så mycket med kompisarna – kroppen kör sitt eget schema.
Kroppen växer inte alltid jämnt. Händer och fötter kan till exempel växa snabbt innan resten av kroppen hunnit med. Under tonåren kan proportionerna därför kännas lite konstiga ett tag.
Det är olika. En del växer nästan färdigt tidigt i tonåren, medan andra fortsätter växa tills de närmar sig 20 år. Det går alltså inte att säga exakt när just du slutar växa.
Nej. Hjärnan fortsätter att utvecklas under tonåren och en bit upp i vuxen ålder. Olika delar av hjärnan mognar dessutom olika snabbt. De delar som bland annat hjälper dig att planera och fatta genomtänkta beslut är några av de sista som blir färdiga.
Det kan delvis bero på hur hjärnan utvecklas under tonåren. Belöningssystemet är extra aktivt samtidigt som de delar av hjärnan som hjälper till med planering och beslut fortfarande utvecklas. Särskilt när du är stressad, nervös eller med andra kan det bli lättare att ta risker eller fatta snabba beslut.
Känslor kan få mycket plats under tonåren. När du dessutom är arg, stressad eller nervös kan det bli svårare att tänka lugnt och ta in allt som någon annan säger. Då är det lättare att reagera snabbt och kanske säga eller göra något som man inte hade gjort i ett lugnare läge.
När du är lugn kan du tänka igenom saker, jämföra olika alternativ och planera riktigt bra. Men när du är stressad, nervös eller känner dig pressad får känslorna större plats. Då kan det bli svårare att tänka på vad som kan hända efteråt.
Under tonåren blir kompisar och andra jämnåriga ofta viktigare. Samtidigt är hjärnans belöningssystem extra känsligt. Att få uppskattning och bekräftelse från andra kan därför kännas väldigt bra – och ibland påverka vad du väljer att göra.
När du till exempel scrollar och hittar något kul eller spännande kan hjärnans belöningssystem aktiveras. Dopamin är ett av ämnena som är inblandade. Det kan göra att du vill fortsätta scrolla för att få nästa lilla belöning.
När du blir äldre vill du bestämma mer själv. Det är en viktig del av att bli självständig. Samtidigt kan dina föräldrar fortfarande behöva sätta gränser. Då är det inte så konstigt om ni ibland tycker väldigt olika.
Ja, det är normalt. Under tonåren blir kompisar ofta viktigare och du börjar skapa ett liv som är mer ditt eget. Det betyder inte att familjen har blivit oviktig. Det är en del av att bli mer självständig.
Människor utvecklas olika snabbt och åt olika håll. Intressen förändras, nya kompisar dyker upp och någon kanske börjar på en annan skola. Därför är det vanligt att vänskaper förändras under tonåren. Det kan göra ont, men det betyder inte att vänskapen har varit dålig
Under tonåren blir du mer självständig och börjar fundera mer över dig själv, andra människor och vad du vill med ditt liv. Du behöver inte ha allt klart. Att fundera, testa olika saker och ändra sig är en del av att växa upp och är alltså helt normalt!
Försök att prata när ni inte redan är arga eller stressade. När känslorna är starka blir det svårare att lyssna och tänka klart, och då kan ett litet bråk lätt bli större. Vänta tills det har lugnat sig lite och försök sedan berätta hur du känner och vad du skulle vilja ändra. Försök också att lyssna på vad den andra personen har att säga, även om ni inte tycker lika. Ibland kan det hjälpa att komma överens om en sak i taget i stället för att försöka lösa allt på en gång. Bråk försvinner kanske inte helt, men det kan bli lättare att förstå varandra.
Tonåring och sjuk
De är nog bara lite ovana vid att förklara utan svåra ord. Vårdpersonalen ska förklara din vård och behandling på ett sätt som du förstår. Det gäller till exempel diagnoser, undersökningar, behandlingar, risker, olika alternativ och vad som kommer att hända. Det gäller alla – barn, tonåringar, vuxna och äldre. Om du inte förstår, fråga igen. Det är personalens jobb att förklara så att du hänger med.
Ja, du ska få vara med och bestämma om sådant som handlar om din vård. Hur mycket du får bestämma själv beror bland annat på din ålder, situationen och hur väl du förstår vad beslutet innebär. Men du behöver inte tycka eller bestämma något om allt. Det är också helt okej att säga: ”Jag vill att mina föräldrar och vårdpersonalen hjälper mig att bestämma.”
I vissa situationer, ja. Det beror bland annat på varför du söker vård, hur gammal du är och om vårdpersonalen bedömer att du själv kan förstå och ta ansvar för din vård. Vårdpersonal har tystnadsplikt, men ibland kan de behöva berätta något för dina vårdnadshavare. Om de behöver göra det ska de i vanliga fall prata med dig om det först.
Ja. Du har alltid rätt att ha med dig någon du känner dig trygg med när du söker vård. Det kan vara en förälder, ett syskon, en kompis, en assistent eller någon annan vuxen. Även om du har någon med dig kan du be att få prata ensam med vårdpersonalen en stund.
Berätta så mycket du kan. Även sådant som verkar litet kan vara viktigt för vårdpersonalen när de ska förstå hur de bäst kan hjälpa dig. Berätta till exempel när något började, hur det känns, om det har blivit värre, om du tar några läkemedel, om du sover dåligt eller om något känns annorlunda i kroppen. Du behöver inte själv veta vad som är viktigt. Berätta det du vet, så hjälper vårdpersonalen dig att ställa rätt frågor.
Om det är något du undrar över så är det ingen dum fråga. Fråga om allt du vill! Varför ett prov tas, vad ett läkemedel gör, vad som händer efter besöket eller vad du ska göra om du blir sämre. Ju mer du förstår, desto tryggare kommer det att kännas.
För att du håller på att bli mer självständig samtidigt som du kanske fortfarande behöver mycket hjälp. Dina föräldrar kan till exempel behöva hjälpa till med läkemedel, tider, kontakter med vården, hjälpmedel eller saker som har med skolan att göra. I tonåren vill man ofta bestämma mer själv och kunna göra saker när man själv vill. Då kan det kännas extra orättvist att andra verkar kunna vara mer spontana, medan du måste planera, vila, ta läkemedel eller gå på vårdbesök.
Nej, du behöver inte berätta för alla. Du bestämmer själv vilka du vill berätta för. Men ibland kan det vara bra att berätta för personer som behöver förstå hur du har det, till exempel nära vänner, någon i skolan eller någon du dejtar. Det finns inget perfekt tillfälle. Ibland känns det fel att berätta tidigt och ibland känns det fel att vänta. Du får känna dig fram.
Det kan vara jobbigt att vara sjuk oavsett hur gammal man är. Men i tonåren händer mycket samtidigt. Du vill kanske bli mer självständig, vara med kompisar och göra samma saker som andra. Samtidigt kan en sjukdom eller funktionsnedsättning göra att du behöver hjälp, måste planera mycket eller missar sådant som andra kan göra. Det kan kännas både orättvist och frustrerande.
Börja ta över lite i taget. Du kan till exempel lära dig vilka mediciner du tar, själv ställa frågor vid vårdbesök eller boka en tid. Du behöver inte kunna allt på en gång. Att ta mer ansvar betyder inte heller att du måste klara allt själv. Ju mer du lär dig om din sjukdom och vård, desto lättare blir det att bestämma vad du vill sköta själv och vad du fortfarande vill ha hjälp med.
Du bestämmer själv vad du vill berätta och för vem. Om din sjukdom eller funktionsnedsättning inte syns kan det ibland kännas svårt att veta när man ska säga något. Det finns inget rätt tillfälle som passar alla. Men det kan vara bra att någon kompis du litar på vet om din sjukdom och vad du kan behöva hjälp med om du plötsligt blir akut sjuk. Du kan berätta mycket, lite eller inget alls för andra.
Ja, många kan känna så. Det kan vara extra tydligt i tonåren när man ofta jämför sig med andra. Kanske behöver du ta mediciner, gå på många vårdbesök, vila mer eller tacka nej till sådant som andra gör. För en del känns det bra att träffa andra som har liknande erfarenheter. Då kan det vara skönt att slippa förklara allt.
Berätta för vårdpersonalen att du missar skolan när du kommer på besök. Ibland går det att få en tid tidigt på morgonen eller sent på dagen. Om du har många olika vårdbesök kan du också fråga om några av dem går att samordna. Det går inte alltid, men det är helt okej att fråga.
När man lever med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan det bli mycket att fundera på. Du kanske tänker på sådant som kompisar, kärlek, skola, jobb, resor eller hur ditt liv kommer att bli. Ibland kan tankarna ta väldigt mycket plats. Då kan det hjälpa att prata med någon du litar på. Det kan vara någon hemma, en kompis, någon inom elevhälsan eller någon du känner förtroende för inom vården.
Om du har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan du behöva ta mer ansvar för sådant som många andra i din ålder slipper tänka på. Det kan vara mediciner, behandlingar, vårdbesök och planering. Du kan också vara med om saker som många av dina kompisar aldrig har upplevt. Det kan göra att du behöver fundera på och hantera svåra saker tidigare än andra och därför mognar snabbare. Men även om du är van vid att ta mycket ansvar betyder det inte att du måste klara allting själv.
Trött, deppig och stressad?
Ja, det kan man! Gör sådant du tycker om: klappa en katt, skratta, ät nyttigt, sjung, spela instrument, spana på nån snygging och rör på dig. Bra grejer leder till ännu mer bra grejer! Det blir en god cirkel, de hormoner som släpps fria i kroppen höjer humöret, motivationen, energin och känslan av att livet är härligt.
Humöret beror inte bara på hormoner, även om de kan spela in. Hjärnan utvecklas också mycket under tonåren. Det kan göra att känslor känns starkare och att humöret ibland svänger snabbt. Det betyder inte att du överdriver. Det händer mycket i både kroppen och hjärnan under tonåren, och det kan påverka hur du känner dig.
I tonåren förändras kroppens dygnsrytm. Du blir ofta piggare senare på kvällen och tröttare på morgonen. Samtidigt behöver tonåringar mycket sömn, och skolan börjar ofta tidigt. Det kan göra att du får för lite sömn och känner dig trött på dagarna. Men om du är trött nästan hela tiden, trots att du sover tillräckligt, eller om tröttheten påverkar din vardag mycket, är det bra att prata med någon i vården. Det kan finnas andra orsaker till att du är trött.
När du är lugn kan du tänka igenom saker, jämföra olika alternativ och planera riktigt bra. Men när du är stressad, nervös eller känner dig pressad får känslorna större plats. Då kan det bli svårare att tänka på vad som kan hända efteråt.
När du till exempel scrollar och hittar något kul eller spännande kan hjärnans belöningssystem aktiveras. Dopamin är ett av ämnena som är inblandade. Det kan göra att du vill fortsätta scrolla för att få nästa lilla belöning.
Förmodligen inte. Under tonåren förändras dygnsrytmen. Det gör att många blir piggare på kvällen och tröttare på morgonen. Samtidigt behöver du fortfarande mycket sömn. Försök att lägga dig och gå upp ungefär samma tid varje dag. Dagsljus och rörelse under dagen kan också hjälpa sömnen.
Att känna sig låg och ledsen ibland betyder inte att du har en depression. Alla känner sig nedstämda ibland, och det går oftast över. Depression är något annat. Om du känner dig nedstämd större delen av tiden i mer än två veckor, tappar lusten till sådant du brukar gilla eller får svårt att klara vardagen kan du behöva hjälp. Det kan också märkas genom att du blir trött, irriterad eller får svårt att sova eller koncentrera dig.
Att röra på sig kan faktiskt hjälpa både kroppen och hjärnan att må bättre. Fysisk aktivitet kan bland annat minska stress och oro och hjälpa dig att sova bättre. Du behöver inte börja hårdträna. Att promenera, cykla, dansa eller göra något annat som får kroppen att röra sig räknas också.
Du kan be om hjälp även om du inte mår jättedåligt. Du behöver inte vänta tills det har blivit riktigt jobbigt. Om du ofta känner dig nedstämd, stressad eller orolig eller om något helt enkelt inte känns bra kan det vara skönt att prata med någon. Det kan vara en vuxen du litar på, någon inom elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Ibland räcker det långt att få hjälp att förstå vad som händer och vad du kan göra.
Höga krav på sig själv kan bli stressande även om det går bra i skolan. Om du pluggar nästan hela tiden, oroar dig mycket för resultaten eller inte hinner göra sådant du mår bra av kan du behöva sänka kraven lite och få mer tid för återhämtning. Prata gärna med någon om stressen, till exempel en vuxen du litar på, skolkuratorn eller någon på en ungdomsmottagning.
Trötthet behöver inte bara bero på hur mycket du sover. Du kan till exempel bli trött av stress, nedstämdhet, sjukdom, vissa läkemedel, järnbrist eller av att inte äta tillräckligt. Under tonåren behöver du också mycket sömn eftersom både kroppen och hjärnan utvecklas. Om du är trött och orkeslös nästan hela tiden trots att du sover tillräckligt är det bra att prata med någon i vården.
De flesta tonåringar behöver ungefär 8–10 timmars sömn per natt, men det varierar från person till person. Ett bra tecken på att du får tillräckligt med sömn är att du känner dig någorlunda pigg på dagen och orkar med skolan och fritiden. Om du ofta är väldigt trött kan du behöva mer sömn.
Att sova lite längre efter en vecka med för lite sömn kan kännas skönt och hjälpa dig att bli mindre trött. Men om du sover väldigt länge kan dygnsrytmen flyttas fram. Då kan det bli svårare att somna på söndagskvällen och ännu jobbigare att komma upp på måndagen. Försök därför att inte vända helt på dygnet under helgen.
Det kan vara svårt att somna när hjärnan är full av tankar. Försök att ge dig själv tid att varva ner innan du ska sova. Det kan hjälpa att ha ungefär samma sovtider, lägga undan mobilen och undvika energidrycker och annat med koffein på kvällen. Stress, oro och nedstämdhet kan också göra det svårare att sova. Om du har sovit dåligt under en längre tid är det bra att be om hjälp.
Du kan känna dig nere även om du inte vet varför. Ibland finns det en tydlig anledning, som att något jobbigt har hänt. Andra gånger kan det vara många små saker tillsammans, och ibland går det inte att hitta någon särskild förklaring. Känslan är fortfarande verklig även om du inte vet vad den beror på.
Humörsvängningar är ganska vanliga under tonåren. Det händer mycket både i kroppen och i livet som kan påverka humöret. Hormoner spelar roll, men också sömn, stress, mat, skolan, kompisar och relationer. Fundera gärna på om det finns något särskilt som brukar påverka ditt humör. Om humörsvängningarna är väldigt jobbiga eller du ofta känner dig nedstämd eller orolig är det bra att prata med en vuxen du litar på. Du kan också få hjälp av elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral.
Stress kan finnas även när det mesta i livet går bra. Stress är kroppens sätt att göra sig redo för något som kräver extra energi och fokus. Lite stress ibland är ingen fara och kan till och med hjälpa dig att koncentrera dig. Problemet är om du är stressad ofta eller länge och inte får tid att återhämta dig. Då kan stressen börja påverka både kroppen och hur du mår.
Stressen kan ha blivit för mycket om den inte går över, om du sover sämre, får svårt att koncentrera dig, blir lättirriterad eller känner att du aldrig hinner återhämta dig. Fundera på vad som stressar dig, vad du kan göra mindre av och om någon kan hjälpa dig. Prata gärna med en vuxen du litar på. Du kan också få hjälp av elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Du behöver inte lösa allt själv.
Att skjuta upp något jobbigt kan minska stressen för stunden – skönt, problemet är borta! Fast bara tillfälligt. När det du skjutit upp fortfarande måste göras senare kan stressen i stället bli större. Testa att dela upp det du ska göra i små delar och börja med en enda. Det behöver inte bli perfekt. Det viktigaste är att komma igång.
Börja med att skriva ner det du behöver göra. Fundera sedan på vad som är viktigast, vad som kan vänta och om det finns något du faktiskt kan göra mindre av eller strunta i. Dela gärna upp stora uppgifter i mindre delar. Det är ofta lättare att börja med en liten sak än att tänka att du måste göra allt på en gång.
Börja med att fundera över vilka appar eller konton som stressar dig mest och hur du mår efter att du har varit där. Du behöver inte sluta med allt. Testa att minska tiden på sådant som får dig att må sämre, stänga av notiser eller lägga undan mobilen en stund. Det kan också vara skönt att upptäcka att du faktiskt inte behöver ha koll på allt hela tiden.
På sociala medier får du oftast se utvalda delar av andra människors liv – ofta det roliga, snygga eller spännande. Du ser sällan hela bilden. Om du jämför hela ditt eget liv med andras bästa ögonblick är det lätt att känna att alla andra har det bättre. Om vissa konton får dig att må dåligt eller känna dig otillräcklig kan det vara bra att följa dem mindre eller inte alls.
FOMO betyder fear of missing out – känslan av att något kul eller viktigt händer utan dig. Testa att vara utan mobilen korta stunder och gör något annat som du gillar. Du kan också stänga av notiser eller bestämma vissa tider när du kollar. Och kanske testa motsatsen till FOMO: JOMO – joy of missing out. Alltså att faktiskt njuta av att inte behöva ha koll på allt.
Det är bra att be om hjälp om du har mått dåligt en längre tid, om känslorna är väldigt starka eller om det blir svårt att klara skolan, relationer eller vardagen. Du behöver inte vänta tills det blivit jättejobbigt. Prata med en vuxen du litar på. Du kan också få hjälp av elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Om du har tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv ska du alltid berätta det för någon och kontakta vården. Du ska inte vara ensam med sådana tankar. Om du känner att du kan skada dig själv eller ta ditt liv ska du söka hjälp direkt. Ring 112 om det är akut.
Stress kan kännas på många olika sätt i kroppen. Du kan till exempel få ont i huvudet eller magen, känna dig spänd, få hjärtklappning eller svårt att sova. Du kan också bli trött, lättirriterad eller få svårt att koncentrera dig. Om besvären inte går över eller påverkar din vardag mycket är det bra att prata med en vuxen du litar på. Du kan också få hjälp av elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral.
Återhämtning behöver inte bara betyda att ligga i soffan och vila. Vad som hjälper beror på vad du behöver återhämta dig från. Om du har haft mycket att tänka på kan hjärnan behöva en paus från till exempel skolarbete, mobilen och andra intryck. En promenad, träning, musik, att träffa någon du gillar eller att bara få vara ifred en stund kan hjälpa. Försök hitta sådant som gör att just du känner dig lugnare och får ny energi.
All stress går inte att lösa genom att planera bättre eller försöka slappna av. Om du är stressad över sådant som du inte själv kan påverka kan du behöva hjälp med situationen. Det kan till exempel handla om bråk hemma, mobbning, problem i skolan eller att någon du tycker om mår dåligt. Prata med en vuxen du litar på och berätta hur du har det. Du kan också få stöd av elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Om någon behandlar dig illa eller du inte känner dig trygg är det extra viktigt att berätta det för någon.
Depression behöver inte alltid kännas som att man är ledsen hela tiden. Du kan till exempel bli lättirriterad eller arg, känna dig trött och orkeslös, tappa lusten till sådant du brukar tycka om eller få svårt att sova och koncentrera dig. Du kan också känna dig värdelös eller att ingenting kommer att bli bättre. Om du känner så under en längre tid eller det påverkar din vardag är det viktigt att be om hjälp. Prata med en vuxen du litar på eller kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral.
Från barnsjukvård till vuxensjukvård
Börja ta över lite i taget. Du kan till exempel lära dig vilka mediciner du tar, själv ställa frågor vid vårdbesök eller boka en tid. Du behöver inte kunna allt på en gång. Att ta mer ansvar betyder inte heller att du måste klara allt själv. Ju mer du lär dig om din sjukdom och vård, desto lättare blir det att bestämma vad du vill sköta själv och vad du fortfarande vill ha hjälp med.