En allergiprovokation är när man på sjukhuset utsätter kroppen för det som man har varit allergisk mot. Titta på videon så får du se!

Man kan vara allergisk mot olika sorters mat.

Om man är allergisk kan man göra ett test. Testet heter allergiprovokation. Då får man prova det man tror att man är allergisk mot.

Testet görs tillsammans med sjukvårdspersonal. De kan ge medicin om man får en allergisk reaktion.

Man får smaka lite av maten. Sedan väntar man en stund.

Sjukvårdspersonalen håller koll så att man mår bra.

Om man inte får en allergisk reaktion kan man prova att äta lite av maten hemma. Man får ett schema att följa. Man börjar med lite mat och äter sedan lite mer. Då får kroppen vänja sig vid maten.

Allergiprovokation

Hur funkar det?

Häng med och se när vi hjälper kroppen att vänja sig vid det man är allergisk mot. Titta så ser du hur en allergivaccination går till!

Om man är allergisk kan man få en spruta. Sprutan kan göra att allergin blir bättre.

Man behöver sitta stilla när man får sprutan.

Man får sprutan i armen. Det sticks till. Det kan kännas lite, men går över snabbt.

Efter sprutan behöver kroppen vila. Man ska inte springa eller träna. Man ska ta det lugnt.

Allergivaccination

Här får du lära dig om hur det går till när man andas medicin i en inhalator. Du andas in medicinen så att den kan verka direkt i lungorna – där den gör mest nytta och hjälper dig att andas lättare.

Om man har svårt att andas kan man behöva medicin. Medicinen hjälper så att man kan andas lättare.

Man kan andas in medicinen med en apparat som heter inhalator.

Man skakar inhalatorn. Man trycker på inhalatorn så att medicinen kommer ut. Man andas ut ordentligt.

Man sätter munstycket i munnen. Sedan andas man in medicinen.

Andas medicin i en inhalator

Kan man verkligen andas in medicin? Japp! Följ med och se hur det puffar, bubblar och ryker när man andas medicin i en nebulisator!

Om man har svårt att andas kan man behöva medicin. Medicinen hjälper så att det blir lättare att andas.

Man kan andas in medicinen med en apparat som heter nebulisator.

Man har en del av apparaten i munnen. Man andas som vanligt. Då andas man in medicinen.

Andas medicin i en nebulisator

Ibland kan man behöva lite extra frisk luft – på sjukhuset kallas det ofta för syrgas. Kroppen behöver syrgas för att må bra och få energi. Titta och se hur det går till när man andas syrgas!

Om man har svårt att andas kan man behöva extra frisk luft. Den kallas syrgas.

Man kan få en mjuk liten slang under näsan. I slangen kommer syrgas. Man andas som vanligt.

Man kan också få en mask över mun och näsa. I masken kommer syrgas. Man andas som vanligt.

Andas syrgas

Hur det går till när man gör en andningsregistrering på en bebis? Eftersom de allra minsta inte kan berätta hur de mår, använder man smarta sensorer som håller koll på andningen och syret i kroppen medan bebisen sover.

Andningsregistrering bebis hemma

Undrar du hur det fungerar att mäta din andning när du sover? Här får du se hur en andningsregistrering hemma går till!

Man kan göra en undersökning för att se hur man andas när man sover. Undersökningen görs hemma.

Små klisterlappar med sladdar sätts på kroppen. De mäter hur hjärtat slår.

Man får två små apparater med band runt kroppen. En sitter runt bröstet och en runt magen. De mäter hur man andas.

En syremätare sätts på fingret eller stortån.

En mjuk liten slang sätts under näsan. Den kopplas till apparaten på bröstet.

Det gör inte ont. Det kan kännas lite ovant.

Om man behöver gå upp under natten ska man skriva upp det.

Andningsregistrering hemma

Undrar du hur det fungerar att mäta din andning när du sover? Här får du se hur en andningsregistrering hemma med CPAP/BIPAP går till!

Andningsregistrering hemma med CPAP/BIPAP

Här får du se hur det går till när man gör ett arbetsprov av hjärtat. Då får man cykla eller gå på ett band medan maskiner mäter hur hjärtat jobbar. Lite svettigt, men helt ofarligt! Kämpa på!

Ett arbetsprov visar hur hjärtat fungerar när man rör på sig.

Små klisterlappar sätts på kroppen. Sladdar kopplar dem till en apparat som mäter hur hjärtat arbetar.

Blodtrycket mäts också. Det visar hur hjärtat pumpar blod genom kroppen. Ett mjukt band sätts runt armen. Bandet kramar åt ibland.

Sedan får man cykla på en träningscykel.

Man får berätta hur det känns när man cyklar.

Arbetsprov

Ibland behöver man undersöka bajset för att se hur magen mår. Då tar man ett bajsprov. Det är faktiskt enklare än det låter. Spana in så får du se hur man gör!

Om man har problem med magen kan man behöva lämna ett bajsprov.

Man bajsar på toalettpapper. Sedan lägger man bajset i en burk eller ett rör.

Burken eller röret skickas i ett kuvert till sjukhuset.

På sjukhuset undersöks provet. Man ser om det finns något i bajset som gör att magen inte mår bra.

Högflödesgrimma