Spirometri
För att se hur dina lungor fungerar kan man göra en undersökning som kallas dynamisk spirometri. Den visar hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt du kan blåsa. Tillsammans med andra undersökningar och din beskrivning av hur du mår kan den hjälpa läkaren att se om du har astma och hur du mår i din astma.
På mottagningen får du följa med en sjuksköterska till ett undersökningsrum där det finns en spirometer som är kopplad till en dator. Du har alltid rätt att bestämma om du vill att en förälder/anhörig följer med eller om du vill gå in själv.
Vanligtvis får du en mjuk klämma på näsan så att du bara andas genom munnen, och ett munstycke att andas genom. Först får du ta några andetag precis som vanligt och sedan ska du ta ett så djupt andetag du kan och blåsa ut så hårt det bara går. Sjuksköterskan berättar hela tiden hur du ska göra. Du får testa flera gånger så det gör inget om det blir fel. Mellan testerna får du ta av dig näsklämman.
Spirometern är kopplad till en dator, och på en skärm visas en kurva över hur mycket luft du blåser ut. Om du vill kan sjuksköterskan eller läkaren förklara vad dina värden betyder. Det kan vara ansträngande att blåsa och du kan hosta lite efteråt, men det brukar gå över snabbt. Undersökningen tar 5–10 minuter.
Reversibilitetstest
Ibland vill läkaren se om du kan blåsa ut ännu mer luft under en spirometri efter att du har fått astmamedicin. Då får du andas in astmamedicin, och låta den verka i ungefär en kvart. Sedan får du blåsa på samma sätt som innan. Då kan man se om medicinen hjälper din andning.
För att verkligen se skillnad brukar man få ta ganska mycket medicin, och du kan ibland känna av vissa biverkningar. Du kan bli lite darrig och få hjärtklappning, men det brukar gå över snabbt och är inte farligt. Fråga sjuksköterskan om det känns jobbigt.
NO-mätning
För att se hur mycket kväveoxid (NO) som finns i luften du andas ut gör man en NO-mätning. Den kan visa om du har inflammation i luftrören. Mätaren kan se ut på olika sätt, men alla har en liten skärm och ett munstycke.
Du ska först ta ett djupt andetag och sedan andas ut långsamt genom munstycket. Försök att blåsa så jämnt som möjligt. Sjuksköterskan berättar hur du ska göra. Det är svårt att blåsa helt jämnt och det gör inget om det blir lite fel. Undersökningen tar ungefär fem minuter.
PEF-mätning
För att se hur andningen varierar under en längre tid kan man använda en PEF-mätare. Den används både när man misstänker astma och för att följa astman efter att du har fått en diagnos.
Då får du hem en liten mätare som är ett plaströr med en skala på. I den ska du blåsa så kraftigt som du kan. Sedan skriver du upp värdet som mätaren visar. Du kan du också fylla i hur du mår.
Du kommer att få veta när du ska blåsa. Det är vanligt att få göra det morgon och kväll, både före och efter att du tagit astmamedicin.