Läs om astma
Hjälp! Har jag fått astma?! Det piper när du andas. Du hostar och blir andfådd av ingenting. Ibland känns det som att du knappt får luft. Kan det vara så att du fått astma? Det är faktiskt inte så ovanligt – väldigt många människor har astma. Men ta det lugnt: det finns hjälp att få.
Det finns mediciner som hjälper!
Leva med astma
De allra flesta som har astma kan leva precis som alla andra och göra de saker de vill. Kanske måste du tänka till lite ibland, och i vissa situationer kan det krävas lite extra planering. Men att ha astma behöver inte vara ett hinder. Det är viktigt att du lär dig hur din just din astma funkar så att du kan känna dig trygg i olika situationer och sammanhang.
Vad är astma?
Vanliga undersökningar vid astma
För att undersöka om du har astma finns det flera olika undersökningar du kan få göra. Här får du veta hur de vanligaste går till.
Snabba frågor - Snabba svar
Frågor och svar
Lungor och luftvägarNär vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då signaler till din hjärna att sluta dra in luft. När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
Gäspen är en reflex, alltså något som kroppen gör vare sig vi vill det eller inte. Det finns flera förklaringar till att man gäspar. Man tror till exempel att när man är trött och gäspar drar man ner extra luft i lungorna. Då får kroppen mer syre och man blir piggare. En annan förklaring är att när man gäspar gör man en stor grimas. Genom att gäspa och röra alla musklerna i ansiktet väcker man sig själv om man är trött och håller på att slumra till. Gäspen är en mycket gammal reflex. För flera miljoner år sedan gäspade våra förfäder. På den tiden fanns det faror som lurade i skogen och det var viktigt att hålla sig vaken och vara på sin vakt. Genom att gäspa piggnade man till och höll sig vaken. Gäspen styrs av ”enkla” signaler i hjärnan, så enkla att det är jättelätt att börja gäspa när man ser någon annan göra det. Det är för övrigt inte bara människor som gäspar utan också hundar, katter och andra djur.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
I luften du andas ut finns små vattendroppar. När du andas i kall luft blir vattendropparna i utandningsluften större och syns mycket bättre. Under en dag andas du ut 3,5 deciliter vatten, ungefär lika mycket som ryms i en läskedrycksflaska. På ett år andas du ut hela 130 liter vatten.
Våra lungor är mycket känsliga för till exempel rök, smuts och baciller. Om smuts kommer ner i lungorna blir de irriterade. Då skickas signaler från lungorna till hjärnan och hjärnan skickar sedan signaler till olika muskler i halsen, i bröstet och i magen. Musklerna arbetar tillsammans så att man börjar hosta. Hostan är en reflex som skyddar oss. När vi hostar försöker kroppen bli av med det som är farligt.
Boka plats i djurfri vagn när du reser med tåg. I bussar är ofta platserna längst fram djurfria. Träffa vänner som har djur utomhus eller hemma hos dig. Be kompisar som har djur hemma att komma i rena kläder, särskilt på strumpor fastnar mycket allergen. Tänk på att det inte finns några allergisäkra raser men mängden allergen kan variera både mellan raser och olika djur. Så det kan alltså vara så att du tål en viss hund, katt eller häst men reagerar på andra.
Absolut! Om du reagerar på till exempel pälsdjur behöver du kolla innan så det är djurfritt där du ska sova. Det kan vara bra att vädra ordentligt innan ni lägger er. Ta med egna lakan om du har reagerat på vissa tvättmedel eller sköljmedel. Det är också smart att fråga innan vad ni ska äta och se till att det finns frukost som du tål, antingen genom att de köper eller att du tar med dig. Glöm inte att ta med dina mediciner och ta med lite extra ifall något oväntat händer som att du får en reaktion eller kanske vill stanna en natt till.
Det är vanligt att man ibland är ledsen och arg över att man har allergi. Man känner sig utanför och önskar att man var precis som alla andra. Det kan också vara jobbigt om man missar mycket i skolan eller inte kan vara med på alla saker man vill. Känner du så är det viktigt att komma ihåg att du inte är ensam. Det brukar också kännas lättare om man vågar prata med någon om sina tankar. Ibland kan det hjälpa att prata med en kompis, eller med en vuxen om vad som känns svårt och få hjälp att se om det finns några lösningar. Något som hjälper många är att träffa andra som också har allergier. Det finns organisationer som ordnar aktiviteter och läger man kan åka på. Två sådana organisationer är Unga Allergiker och Astma- och Allergiförbundet. Det kan också hjälpa att prata med en kurator eller psykolog, särskilt om du känner dig orolig eller deppig. Om du känner dig väldigt begränsad av din allergi är det bra att prata med din läkare. Det kan finnas mer att göra för att minska dina symtom och det kan också hjälpa att få mer information om till exempel hur medicinerna.
Det finns ytterligare 24 frågor och svar om Lungor och luftvägar
Frågor och svar
AstmaAstma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. När man andas drar man ner luft i lungorna. Luften åker genom något som kallas luftrör. Luftrör har muskler utanpå och slemhinnor inuti. När man får astma händer två saker. Musklerna runt luftrören drar ihop sig. Och slemhinnorna inuti luftrören blir svullna. Då blir det trångt och luften får svårare att komma fram.
De flesta får astma redan när de är barn, men man kan få astma även som vuxen.
Vid ett astmaanfall händer flera olika saker i dina luftrör, alltså längs den väg som luften tar ner i lungorna. Musklerna i luftrören dras samman så det blir mindre plats, samtidigt som slemhinnorna i luftrören svullnar upp och det blir ännu mindre plats. Dessutom bildas segt slem. Vanliga symtom vid ett astmaanfall är andnöd, att det piper eller väser när du andas, hosta och att du andas snabbare. Du kan bli orolig och få svårt att svårt att prata. En del beskriver det som att det känns som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör. Anfall kan vara lindriga, då det bara känns lite tungt att andas eller väldigt svåra då du inte kan tänka på något annat än andningen.
För att få veta om du har astma behöver du göra en eller flera undersökningar. Till exempel spirometri. Den undersökningen mäter hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt du kan blåsa. En annan undersökning heter NO-mätning. Den mäter hur mycket koldioxid det finns i luften som du andas ut. Svaret visar om du har en inflammation i luftrören. För att få veta hur du andas över längre tid kan du få göra något som heter PEF-mätning. Det betyder att du får med dig en grej hem som du blåser i varje dag. Då kan man se hur andningen funkar under ett par veckor. För att veta om du har allergisk astma kan du behöva lämna ett blodprov och göra ett pricktest. Ett pricktest betyder att du får några droppar på huden. Varje droppe innehåller ett ämne som du kan vara allergisk mot. Om det blir en kliande prick där droppen har varit, så är du allergisk mot det ämnet.
Det är olika för olika personer vilka saker som gör att de känner av sin astma. Man brukar kalla det so sätter igång ett astmaanfall för triggers. De som har allergisk astma kan reagera på pälsdjur, pollen, mat och kvalster, alltså på något där det finns allergiframkallande ämnen (allergener) med i bilden. Det finns också triggers som inte är allergener, som dofter, rök, luftföroreningar, damm, ansträngning, kyla, fukt, starka känslor, stress och infektioner. Ju fler triggers som förekommer samtidigt, desto större är risken att man reagerar. Till exempel är många mer känsliga för dofter och får det jobbigare när de ansträngt sig när det pollensäsong eller när de har en infektion.
Det kan vara läskigt att vara med någon som får svårt att andas. Men det är viktigt att du håller dig lugn, så att din kompis inte blir stressad. Hjälp gärna kompisen att sätta sig på en plats där det är bra luft och fråga om hen har medicin med sig. Du kan behöva hjälpa din kompis att ta fram medicinen. Fråga om det finns någon du kan ringa, eller be någon hämta en vuxen. Stanna hos din kompis tills hen antingen mår helt bra, eller tills någon annan kommer och är med den. Ring 112 om din kompis mår mycket dåligt och medicinen inte hjälper. Det är viktigt att vara förberedd! Om du vet att en av dina kompisar har astma, fråga innan hur den vill att du ska vara och vilka mediciner hen tar. Fråga också om det är något särskilt du ska göra om hen får ett anfall.
Det kan kännas väldigt otäckt att få svårt att andas. Men försök hålla dig lugn, eftersom stress kan göra det värre. Det är viktigt att du vet vilka mediciner du ska ta vid anfall och hur du ska ta dem. Se till att ha medicin i alla väskor och jackfickor så att du alltid har den med dig. Vid ett anfall kan du behöva ta många puffar av din akutmedicin. Då kan du få biverkningar som hjärtklappning och bli lite darrig, vilket kan kännas obehagligt. Men det är inte alls farligt och går över. Även om det kan kännas jobbigt så är det viktigt att du inte är ensam när du blir dålig. Gå inte undan, utan säg till någon vuxen och se till att den personen är med dig. Om medicinen inte hjälper fastän du tagit så mycket som din läkare har sagt, måste du åka till sjukhuset.
Det finns många mediciner mot astma. En del är luftrörsvidgande. De gör så att det snabbt blir lättare att andas. Andra mediciner gör att inflammationen i luftrören blir mindre. Ofta behöver man ta flera mediciner som hjälper på olika sätt. De flesta mediciner andas man in. Ibland kan man också behöva ta tabletter och sprutor. Det är viktigt att ta medicinerna precis som doktorn har sagt, även när allt känns bra. Annars kan man må väldigt dåligt om man får ett astmaanfall eller blir förkyld.
Ja, absolut! Alla mår bra av att röra på sig, och det gäller faktiskt någon som har astma extra mycket. För att inte få astmasymtom när man tränar kan man ta luftrörsvidgande medicin 10–15 minuter innan man ska anstränga sig. Det är också viktigt att värma upp ordentligt, och öka ansträngningen undan för undan. För många fungerar intervallträning bra, med pauser mellan mer intensiva övningar. Det är viktigt att lokalen där du tränar är bra, och inte har fuktskador eller är full av damm. Det går oftast bra att använda de flesta astmamediciner även om du tränar på elitnivå.
Alltså. Nej, det är verkligen ingen bra idé. Rökning är superskadligt för alla, men mest på lång sikt. Om du har astma är det ännu sämre på lång sikt, plus att röken irriterar luftrören och ger astmasymtom direkt. Om du röker själv, eller bor med någon som röker, är det inte säkert att du märker hur det påverkar din astma förrän du varit i en helt rökfri miljö ett tag. De långsiktiga skadorna i lungorna som rökning kan orsaka är ännu svårare att hantera för den som har astma. Rökning kan också göra att dina mediciner inte har lika bra effekt. Så vare sig du har astma eller inte – bara sluta. Det finns massor med dumma saker man kan göra som bara är lite farliga, men rökning är faktiskt livsfarligt. På riktigt.
Det finns ytterligare 13 frågor och svar om Astma
Frågor och svar
För dig som är lite äldreÖvergången från barn- till vuxensjukvården innebär ofta ganska många förändringar- Det är därför viktigt att du förbereder dig i god tid. Som myndig (när du fyllt 18 år) är det alltså du själv som har ansvaret för alla kontakter med vården. Därför är det mycket viktigt att du har koll på din diagnos. din behandling, dina mediciner och vad du ska tänka på för att sköta om dig själv på bästa sätt. Är det så att du inte riktigt klarar allt som det innebär, kan du få hjälp. Kolla om du kan få en slags övergångskoordinator. Det här är något man testar på vissa sjukhus, och det är oftast en sjuksköterska. Hen blir som spindeln i nätet, och har koll på dig och alla delar av din behandling. Du kan också begära att få en fast vårdkontakt. Vården ska utse en sådan person, då man anser att det behövs. Om du har något önskemål om vem det skulle vara, ska man ta hänsyn till det. Vården har även andra skyldigheter. Till exempel ska du få information, på ett sätt som du förstår. Du ska också få vara med och tycka till och vara delaktig i din vård och behandling,
Övergången från barn- till vuxensjukvården innebär ofta ganska många förändringar- Det är därför viktigt att du förbereder dig i god tid. Som myndig (när du fyllt 18 år) är det alltså du själv som har ansvaret för alla kontakter med vården. Därför är det mycket viktigt att du har koll på din diagnos. din behandling, dina mediciner och vad du ska tänka på för att sköta om dig själv på bästa sätt. Är det så att du inte riktigt klarar allt som det innebär, kan du få hjälp. Kolla om du kan få en slags övergångskoordinator. Det här är något man testar på vissa sjukhus, och det är oftast en sjuksköterska. Hen blir som spindeln i nätet, och har koll på dig och alla delar av din behandling. Du kan också begära att få en fast vårdkontakt. Vården ska utse en sådan person, då man anser att det behövs. Om du har något önskemål om vem det skulle vara, ska man ta hänsyn till det. Vården har även andra skyldigheter. Till exempel ska du få information, på ett sätt som du förstår. Du ska också få vara med och tycka till och vara delaktig i din vård och behandling,
Lär dig ännu mer
Unga Allergiker
Unga Allergiker arbetar för att alla med astma och allergi ska kunna leva ett bra liv. Det betyder till exempel att kunna gå i skolan, gå på aktiviteter och delta i samhället. Utan att behöva drabbas av allergiska besvär.
Ung Cancer
Ung Cancer finns för unga vuxna (16–30 år) som själva har drabbats av cancer. Eller som lever nära någon som har drabbats av cancer. Ung Cancer vill att alla ska få bra vård. Och ger stöd till de drabbade.
UMO
UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan du hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer.
Youmo
Youmo.se är en sajt för dig som är 13 till 20 år. Här finns information om kroppen, sex och hälsa. Du kan också läsa om jämställdhet, dina rättigheter och hur du kan få hjälp att må bra.
Stepstones
Stepstones tar fram smarta program och lösningar som ska hjälpa ungdomar, med långvarig sjukdom, som ska sluta i barnsjukvården och flytta över till vuxensjukvården.
