Läs om allergi
Meh! Är jag allergisk?! Du kanske nyser, får eksem, ont i magen eller är det så att det kliar det över hela kroppen? Kan du ha en allergi? Kanske det… mänga människor är allergiska mot olika saker. Men det finns bra hjälp att få!
Behandlingar av allergi
Leva med allergi
De allra flesta som har en allergi kan leva precis som alla andra och göra de saker de vill. Kanske måste du tänka till lite ibland, och i vissa situationer kan det krävas lite extra planering. Men allergin behöver inte vara ett hinder. Det är viktigt att du lär dig hur din allergi funkar så att du kan känna dig trygg i olika sammanhang.
Vad är allergi?
Vanliga undersökningar vid allergi
För att undersöka om du har allergi finns det flera olika undersökningar du kan få göra. Här får du veta hur de vanligaste går till.
Snabba frågor - Snabba svar
Frågor och svar
Lungor och luftvägarNär vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då signaler till din hjärna att sluta dra in luft. När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
Gäspen är en reflex, alltså något som kroppen gör vare sig vi vill det eller inte. Det finns flera förklaringar till att man gäspar. Man tror till exempel att när man är trött och gäspar drar man ner extra luft i lungorna. Då får kroppen mer syre och man blir piggare. En annan förklaring är att när man gäspar gör man en stor grimas. Genom att gäspa och röra alla musklerna i ansiktet väcker man sig själv om man är trött och håller på att slumra till. Gäspen är en mycket gammal reflex. För flera miljoner år sedan gäspade våra förfäder. På den tiden fanns det faror som lurade i skogen och det var viktigt att hålla sig vaken och vara på sin vakt. Genom att gäspa piggnade man till och höll sig vaken. Gäspen styrs av ”enkla” signaler i hjärnan, så enkla att det är jättelätt att börja gäspa när man ser någon annan göra det. Det är för övrigt inte bara människor som gäspar utan också hundar, katter och andra djur.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
I luften du andas ut finns små vattendroppar. När du andas i kall luft blir vattendropparna i utandningsluften större och syns mycket bättre. Under en dag andas du ut 3,5 deciliter vatten, ungefär lika mycket som ryms i en läskedrycksflaska. På ett år andas du ut hela 130 liter vatten.
Våra lungor är mycket känsliga för till exempel rök, smuts och baciller. Om smuts kommer ner i lungorna blir de irriterade. Då skickas signaler från lungorna till hjärnan och hjärnan skickar sedan signaler till olika muskler i halsen, i bröstet och i magen. Musklerna arbetar tillsammans så att man börjar hosta. Hostan är en reflex som skyddar oss. När vi hostar försöker kroppen bli av med det som är farligt.
Övergången från barn- till vuxensjukvården innebär ofta ganska många förändringar- Det är därför viktigt att du förbereder dig i god tid. Som myndig (när du fyllt 18 år) är det alltså du själv som har ansvaret för alla kontakter med vården. Därför är det mycket viktigt att du har koll på din diagnos. din behandling, dina mediciner och vad du ska tänka på för att sköta om dig själv på bästa sätt. Är det så att du inte riktigt klarar allt som det innebär, kan du få hjälp. Kolla om du kan få en slags övergångskoordinator. Det här är något man testar på vissa sjukhus, och det är oftast en sjuksköterska. Hen blir som spindeln i nätet, och har koll på dig och alla delar av din behandling. Du kan också begära att få en fast vårdkontakt. Vården ska utse en sådan person, då man anser att det behövs. Om du har något önskemål om vem det skulle vara, ska man ta hänsyn till det. Vården har även andra skyldigheter. Till exempel ska du få information, på ett sätt som du förstår. Du ska också få vara med och tycka till och vara delaktig i din vård och behandling,
Boka plats i djurfri vagn när du reser med tåg. I bussar är ofta platserna längst fram djurfria. Träffa vänner som har djur utomhus eller hemma hos dig. Be kompisar som har djur hemma att komma i rena kläder, särskilt på strumpor fastnar mycket allergen. Tänk på att det inte finns några allergisäkra raser men mängden allergen kan variera både mellan raser och olika djur. Så det kan alltså vara så att du tål en viss hund, katt eller häst men reagerar på andra.
Absolut! Om du reagerar på till exempel pälsdjur behöver du kolla innan så det är djurfritt där du ska sova. Det kan vara bra att vädra ordentligt innan ni lägger er. Ta med egna lakan om du har reagerat på vissa tvättmedel eller sköljmedel. Det är också smart att fråga innan vad ni ska äta och se till att det finns frukost som du tål, antingen genom att de köper eller att du tar med dig. Glöm inte att ta med dina mediciner och ta med lite extra ifall något oväntat händer som att du får en reaktion eller kanske vill stanna en natt till.
Det finns ytterligare 25 frågor och svar om Lungor och luftvägar
Frågor och svar
AllergiAlla människor har ett immunförsvar i kroppen. Det ska skydda oss från bakterier, virus, svampar och parasiter, så att vi slipper bli sjuka. Men hos en del människor tar immunförsvaret fel. Då tror det att ett slags ämnen, som heter allergener, också är farliga för kroppen. Det finns allergener i till exempel mjölk, ägg, nötter, jordnötter, fisk, skaldjur, spannmål (vete, råg, korn, havre), soja, frön, pollen, kvalster (eller egentligen kvalsterbajs!), pälsdjur och det gift som bin och getingar har i sina stick. När kroppen känner sig hotad skickar den ut extra mycket av ett ämne som heter histamin. Histamin gör så att blodkärlen blir större. Det är för att immunförsvarets vita blodkroppar ska kunna komma fram snabbare blodkärlen. Som på en motorväg när det är bråttom! Men ibland blir kroppen så ivrig att det blir alldeles för mycket histamin. Då kan det bli svullet i munnen, i ögonen och i näsan. Och luftvägarna kan dra ihop sig så att det blir svårt att andas. Histaminet kan också göra så att man får nässelutslag, rinnande näsa och kliande ögon. De flesta allergier hör ihop med just histamin. Men man kan faktiskt vara allergisk utan att kroppen använder histaminet. Kroppen reagerar då på ett annat sätt. Då kan det bli en inflammation som märks genom att man till exempel får ont i magen eller eksem på huden.
Ett allergen är ett ämne som ger en allergisk reaktion. Är man allergisk mot ägg så är ägg ett allergen. Det finns allergener i till exempel mjölk, ägg, nötter, jordnötter, fisk, skaldjur, spannmål (vete, råg, korn, havre), soja, frön, pollen, kvalster (eller egentligen kvalsterbajs!), pälsdjur och det gift som bin och getingar har i sina stick.
Ja det kan man. Vissa allergier, som ägg, mjölk och nötter är vanligast bland små barn. Medan andra allergier som pollenallergi oftare kommer i skolåldern. Man kan även bli allergisk som vuxen, oftast mot allergen man andas in som pollen och pälsdjur.
Korsallergi innebär att man reagerar på ämnen som är släkt med det man är allergisk mot. Det är till exempel vanligt att någon med björkpollenallergi reagerar på äpple, morot, hasselnötter, mandel, plommon och persika. En del reagerar bara under pollensäsongen men andra är känsliga året om. Vissa saker, som till exempel äpple och morot, förändras när de värms upp. Därför kan många som har korsallergi mot råa äpplen och morötter ändå äta äppelpaj, kokt äppelmos och kokt morot. Det finns listor på vilka ämnen som brukar kunna korsreagera med olika allergener, men alla kroppar är olika så man får prova sig fram. De vanligaste symtomen på korsallergi är att det kliar i munnen och halsen och att det sticker i läpparna, som också kan svullna. Det kan också ge andra symtom som utslag, nysningar och rinnande ögon. Symtomen vid korsallergi är oftast inte farliga men kan kännas obehagliga.
Ja, de flesta som är allergiska när de är små växer ifrån sina allergier. Om man blir allergisk som vuxen finns det däremot en större risk att man får ha kvar sin allergi resten av livet. Även om man inte blir helt av med allergin när man växer brukar den bete sig på ett litet annat sätt. Något man tidigare fick allvarliga reaktioner på kanske bara ger milda symtom. Men det kan också vara så att man blir mer känslig. Tyvärr går det ofta inte att veta hur man kommer att reagera. Man kan också vaccinera sig mot vissa allergier som pollen-, pälsdjur-, kvalster-, bi- och getingallergi. Allergivaccination kallas också för allergen immunterapi. När du vaccinerar dig får du väldigt små mängder av det du är allergisk mot. På så vis vänjer sig kroppen vid allergenen, och reagerar mindre när du kommer i kontakt med det. Allergivaccination kan ges som en spruta eller som tabletter. Man måste ta allergivaccinationer många gånger och under lång tid innan de hjälper.
Läs innehållsförteckningar noga varje gång, innehållet i produkter kan ändras. Lär dig vilka olika ord och symboler som kan användas i innehållsförteckningar för det du är allergisk mot. Fråga alltid när du blir bjuden på något – du är inte jobbig, du vill bara må bra! Prata med din läkare om hur du ska tänka kring produkter som är märkta ”kan innehålla spår av”. Det finns inte så bra regler kring den märkningen så ”spår” kan vara inget alls eller ganska mycket. Ha en energibar, kexchoklad, frukt eller annat mellis med dig som reserv om du inte får tag på något att äta när du är hungrig.
Håll fönstren stängda, om du behöver vädra så gör det på morgonen och dagar då det regnar. Byt kläder och tvätta håret när du kommer in efter att ha varit utomhus. Byt lakan och särskilt örngott ofta och häng inte kläder på tork utomhus. Kolla pollenprognoserna för att se när pollenhalterna är som högst. Passa på att vara utomhus på morgonen och efter att det regnat då daggen/regnet binder pollenpartiklarna Träna inomhus och prata med idrottsläraren om hur ni kan lägga upp idrotten på bästa sätt för dig under pollensäsongen Räkna med att du är extra trött och inte orkar lika mycket som du brukar. Se om det finns saker du kan ändra på för att spara energi och prioritera det som verkligen känns viktigt och roligt.
Boka plats i djurfri vagn när du reser med tåg. I bussar är ofta platserna längst fram djurfria. Träffa vänner som har djur utomhus eller hemma hos dig. Be kompisar som har djur hemma att komma i rena kläder, särskilt på strumpor fastnar mycket allergen. Tänk på att det inte finns några allergisäkra raser men mängden allergen kan variera både mellan raser och olika djur. Så det kan alltså vara så att du tål en viss hund, katt eller häst men reagerar på andra.
Det är upp till dig vilka du berättar om din allergi för. Men det kan vara lättare att få förståelse och det kan minska risken för missförstånd om de runt omkring dig vet. På samma sätt som du själv säkert vill veta om det är något du kan göra för att en kompis inte ska bli sjuk så gör många andra gärna vad de kan för att du ska må bra. Det underlättar för alla om du är tydlig med vad du behöver. Du kan till exempel ge tips på mat du kan äta, vilka dofter andra ska undvika och hur husdjursägare ska göra för att det ska fungera. Det är också en trygghet att de omkring dig känner till dina symtom och hur de kan hjälpa dig om du får en allergisk reaktion.
Det finns vissa yrken som passar sämre om man har allergier. Vilka det är beror såklart på vad du är allergisk mot. Om du har eller har haft allergier har du större risk än andra att utveckla eksem. Det kan vara bra att tänka på eftersom vissa jobb ytterligare ökar den risken.
Det finns ytterligare 12 frågor och svar om Allergi
Frågor och svar
För dig som är lite äldreÖvergången från barn- till vuxensjukvården innebär ofta ganska många förändringar- Det är därför viktigt att du förbereder dig i god tid. Som myndig (när du fyllt 18 år) är det alltså du själv som har ansvaret för alla kontakter med vården. Därför är det mycket viktigt att du har koll på din diagnos. din behandling, dina mediciner och vad du ska tänka på för att sköta om dig själv på bästa sätt. Är det så att du inte riktigt klarar allt som det innebär, kan du få hjälp. Kolla om du kan få en slags övergångskoordinator. Det här är något man testar på vissa sjukhus, och det är oftast en sjuksköterska. Hen blir som spindeln i nätet, och har koll på dig och alla delar av din behandling. Du kan också begära att få en fast vårdkontakt. Vården ska utse en sådan person, då man anser att det behövs. Om du har något önskemål om vem det skulle vara, ska man ta hänsyn till det. Vården har även andra skyldigheter. Till exempel ska du få information, på ett sätt som du förstår. Du ska också få vara med och tycka till och vara delaktig i din vård och behandling,
Övergången från barn- till vuxensjukvården innebär ofta ganska många förändringar- Det är därför viktigt att du förbereder dig i god tid. Som myndig (när du fyllt 18 år) är det alltså du själv som har ansvaret för alla kontakter med vården. Därför är det mycket viktigt att du har koll på din diagnos. din behandling, dina mediciner och vad du ska tänka på för att sköta om dig själv på bästa sätt. Är det så att du inte riktigt klarar allt som det innebär, kan du få hjälp. Kolla om du kan få en slags övergångskoordinator. Det här är något man testar på vissa sjukhus, och det är oftast en sjuksköterska. Hen blir som spindeln i nätet, och har koll på dig och alla delar av din behandling. Du kan också begära att få en fast vårdkontakt. Vården ska utse en sådan person, då man anser att det behövs. Om du har något önskemål om vem det skulle vara, ska man ta hänsyn till det. Vården har även andra skyldigheter. Till exempel ska du få information, på ett sätt som du förstår. Du ska också få vara med och tycka till och vara delaktig i din vård och behandling,
Lär dig ännu mer
Unga Allergiker
Unga Allergiker arbetar för att alla med astma och allergi ska kunna leva ett bra liv. Det betyder till exempel att kunna gå i skolan, gå på aktiviteter och delta i samhället. Utan att behöva drabbas av allergiska besvär.
Ung Cancer
Ung Cancer finns för unga vuxna (16–30 år) som själva har drabbats av cancer. Eller som lever nära någon som har drabbats av cancer. Ung Cancer vill att alla ska få bra vård. Och ger stöd till de drabbade.
UMO
UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan du hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer.
Youmo
Youmo.se är en sajt för dig som är 13 till 20 år. Här finns information om kroppen, sex och hälsa. Du kan också läsa om jämställdhet, dina rättigheter och hur du kan få hjälp att må bra.
Stepstones
Stepstones tar fram smarta program och lösningar som ska hjälpa ungdomar, med långvarig sjukdom, som ska sluta i barnsjukvården och flytta över till vuxensjukvården.
MENSEN
MENSEN är en förening jobbar för att det ska finnas MENSkliga rättigheter. Det betyder till exempel att alla ska ha tillgång till och råd med mensskydd, och att alla ska ha den kunskap de behöver om mens.
menskompetens.se/for-barn-unga/
